Brunnsviken: Vik i Stockholms och Solna kommuner

Strandlinjen är 12,8 kilometer. Runt Brunnsviken finns en lång rad intressanta byggnader och anläggningar, bland dem Bellevueparken, Hagaparken, Bergianska trädgården, Tivoliudden, Bergshamra by, Lings kulle och Kungliga begravningsplatsen.

Brunnsviken

Brunnsviken sedd från helikopter, vy mot syd och Stockholm. Bergianska trädgården syns i bildmitt och till vänster Roslagsvägen.
Yta	1,56 km²
Längd	3 350 meter
Bredd	850 meter
Höjd	0 m ö.h.
Strandlinje	12,8 km
Medeldjup	6 meter
Maxdjup	14 meter
Volym	7,5 miljoner m³
Flöden
Tillflöden	Kulvert från Råstasjön
Utflöden	Via Ålkistan till Lilla Värtan
SjöID	658507-162696

På 1780-talet hade Gustav III planer på att skapa en sammanhängande kunglig lustpark kring hela sjön men övergav idén till förmån för Hagaparken. Sedan 1995 ingår Brunnsviken i Kungliga nationalstadsparken.

 

 

Namnet är belagt från 1499, Brunswiken, men man vet inte riktigt var ordet "brunn" kommer ifrån och efterleden "viken" härrör säkert från den tid då den verkligen var en vik av Östersjön. Under 1000-talet hade Brunnsviken säkerligen, såsom Mälaren, en seglingsbar förbindelse med Saltsjön (här i betydelsen Östersjön), men genom landhöjningen har denna kontakt brutits. På en karta från 1702 finns markeringen frisk sjö, vilket betyder sött vatten, till skillnad från Saltsjön som var havet. Sedan Ålkistan byggts i mitten av 1800-talet kan den åter sägas vara en vik.

På 1700-talet hade Gustav III stora planer med Brunnsviken och dess omgivning. Hans ambition var att skapa ett sammanhängande bälte av engelska parker kring sjön. Till en början anlitades landskapsarkitekten Fredrik Magnus Piper och senare Louis Jean Desprez att förverkliga denna vision. Runt Brunnsviken fick eller köpte Gustav III:s nära vänner som Carl Sparre, Gustaf Mauritz Armfelt och Gustaf Philip Creutz stora landområden. Då skapades Hagaparken vid Brunnsviken västra strand, mot nordost på en halvö det ofullbordade Tivoli med bland annat Pipers park och mot syd Bellevueparken.

Även själva Brunnsviken ingick i Gustav III:s gestaltningsplaner. Flera kungliga fartyg skulle finnas på vattnet. Två av dem var Delfinen och Galten som tillverkades på Karlskronavarvet 1787 under ledning av amiralen Fredrik Henrik af Chapman. En tredje farkost, som inte hann tillverkas var galären Lyckans tempel. Galären skulle nyttjas som en slags färja för kungen och hans förtrogna mellan Haga, Bellevue och Armfelts Villa Frescati.

Mordet på Gustav III 1792 satte stopp för alla framtida planer på och omkring Brunnsviken. Längst kom planeringen av Hagaparken och dess byggnader.

Mittemot Bellevueparken ligger den Kungliga begravningsplatsen, som varit i bruk sedan 1922. Den är en av tre friluftsgravar vid Brunnsviken. På den östra stranden finns Bergianska trädgården och flera institutioner tillhöriga Stockholms universitet. Runt Brunnsviken finns ett antal båtklubbar för segelbåtar, roddbåtar och kanoter. Den äldsta, SSB, Segel Sällskapet Brunnsviken öster om Bellevueparken grundades 1898.

SM-finalen i bandy har vid tre tillfällen spelats på Brunnsvikens is vid Albano. Senast det skedde var år 1915.

År 1917 köpte svenska staten området Frösundavik vid västra sidan av Brunnsviken för att etablera en ny förläggning för Svea ingenjörregemente (Ing 1). Armén byggde sedan en stor militäranläggningen med bland annat bataljonskasern, kanslihus, matsal, sjukhus, marketenteri, stallar och förråd. Arkitekt för anläggningen var Erik Josephson. 1970 flyttade Svea Ingenjörregemente till Södertälje.

Åren 1985–1987 uppfördes SAS svenska huvudkontor, SAS koncernbyggnad i Frösundavik. Efter en arkitekttävling tog den norske arkitekten Niels Torp hem förstapris och fick uppdraget att rita anläggningen.

•  
  På hösten 2022 mot söder från Tivoliparken.
•  
  På sommaren 2012 med Wittrocks torn.
•  
  På vintern 2006 från Hagaparken.
•  
  Badplatsen på östra sidan.
•  
  Brunnsviken i höjd med Ålkistan.

 

Runt Brunnsviken leder en 11 kilometer lång vandringsled som märkts upp i ramen för Hälsans stig. Den leder till samtliga sevärdheter runt sjön. Ett besök på Naturhistoriska riksmuseet, i Hagaparken och i Bergianska trädgården kan göra vandringen till en heldagsutflykt.

Med tiden blev Brunnsvikens vatten alltmer förorenat och sjön liknade mer ett avloppsdike. För att råda bot på detta sprängdes 1863 en kanal, Ålkistan, och skapade så en slussfri förbindelse med Saltsjön igen. Vattennivån sänktes cirka 1,25 meter och det medförde att en del kanaler i Hagaparken och Tivoli förstördes. Brunnsviken har liten naturlig vattenomsättning. För att öka vattenutbytet pumpas bottenvattnet ut från Brunnsviken till Lilla Värtan genom en rörledning nedlagd i Ålkistans kanal. Bräddavloppsledningar för spillvatten mynnar i södra änden av viken. Bräddning förekommer dock sällan, och har minskat ytterligare efter att avloppsmagasinet Ormen byggdes på 1990-talet. Idag är Brunnsviken åter en badbar sjö/vik och vid Frescati hage återfinns det allmänna EU-badet Brunnsvikens strandbad.

I alfabetisk ordning:

Bild	Artikelnamn	Geografiskt läge/koordinater	Typ	Kort beskrivning
	Annelunds gård	59°22′20.1″N 18°01′16.2″Ö / 59.372250°N 18.021167°Ö / 59.372250; 18.021167 (Annelunds gård)	Villa	Ligger vid nordvästra stranden av Brunnsviken och var ursprungligen ett torp under Lilla Frösunda. Villan beboddes "gymnastikfadern" Pehr Henrik Ling mellan 1822 och 1839. Annelunds huvudbyggnad och gymnastikflygeln är enskilda byggnadsminnen sedan 1987.
	Bellevueparken	59°21′12″N 18°02′54″Ö / 59.35333°N 18.04833°Ö / 59.35333; 18.04833 (Bellevueparken)	Park	Ligger vid södra stranden av Brunnsviken och anlades på 1700-talet av Fredrik Magnus Piper. Här finns bland annat Carl Eldhs ateljémuseum och Paschs malmgård.
	Bergianska trädgården	59°22′11″N 18°02′46″Ö / 59.36972°N 18.04611°Ö / 59.36972; 18.04611 (Bergianska trädgården)	Botanisk trädgård	Anlades i slutet av 1800-talet och drivs i Vetenskapsakademiens regi. Här finns växthusen Victoriaväxthuset och Edvard Andersons växthus samt sommarnöjet Gustafsborg.
	Bergshamra by	59°22′37.3″N 18°01′45.6″Ö / 59.377028°N 18.029333°Ö / 59.377028; 18.029333 (Bergshamra by)	Kulturreservat	Bergshamra by är ett kulturhistoriskt värdefullt villaområde vid Pipers väg. De äldsta villorna uppfördes 1865 som sommarnöjen till Karl XV:s vänner. I ett av husen, Övre Karlsro, bodde möbelformgivaren Carl Malmsten med familj.
	Bergshamra koloniområde	59°22′32″N 18°02′20″Ö / 59.37556°N 18.03889°Ö / 59.37556; 18.03889 (Bergshamra koloniområde)	Koloniträdgård	Den första koloniverksamheten kom igång redan 1919. Initiativtagare till området var Anna Åbergsson.
	Brunnsvikens Kanotklubb	59°21′36″N 18°03′11″Ö / 59.36000°N 18.05306°Ö / 59.36000; 18.05306 (Brunnsvikens Kanotklubb)	Kanotklubb	En anrik kanotklubb nedanför Frescati som år 2009 firade sitt 100-årsjubileum.
	Brunnsvikens strandbad	59°21′43″N 18°2′56″Ö / 59.36194°N 18.04889°Ö / 59.36194; 18.04889 (Brunnsvikens strandbad)	Badplats	Badet vid Frescati hage är ett av Stockholms stads 24 officiella strandbad
	Brunnsvikens trädgård	59°22′48.5″N 18°1′6.7″Ö / 59.380139°N 18.018528°Ö / 59.380139; 18.018528 (Brunnsvikens trädgård)	Handelsträdgård	Längst i norr och på Ulriksdals slottsområde har sedan 1995 Brunnsvikens trädgård sin verksamhet. På 1920- och 1930-talen log här Sköndals handelsträdgård.
	Carl Eldhs ateljémuseum	59°21′10″N 18°03′05″Ö / 59.35278°N 18.05139°Ö / 59.35278; 18.05139 (Carl Eldhs Ateljémuseum)	Museum	Uppfört 1918–1919 efter ritningar av Ragnar Östberg och var skulptören och konstnären Carl Eldhs ateljé och bostad, sedan 1963 ett museum.
	Frescati hage	59°21′41″N 18°3′9″Ö / 59.36139°N 18.05250°Ö / 59.36139; 18.05250 (Frescati hage)	Universitetsomåde	1910–1917 uppfördes byggnaderna för Skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt, vilka ritats av Charles Lindholm. De rymmer idag Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.
	Frösundavik	59°22′8.68″N 18°01′39″Ö / 59.3690778°N 18.02750°Ö / 59.3690778; 18.02750 (Frösundavik)	Område i Solna	Tidigare ett militärområde för Svea ingenjörregemente, sedan 1985 ägd av Solna stad. Några militärbyggnader bevarades och är q-märkta. Här ligger även SAS koncernbyggnad.
	Gustavsborg	59°22′00″N 18°02′42″Ö / 59.36667°N 18.04500°Ö / 59.36667; 18.04500 (Gustavsborg, Stockholm)	Sommarnöje	Gustavsborg byggdes som sommarnöje åt kammarjunkare Rutger August Wachtmeister vid 1800-talets mitt. På den arrenderade marken uppfördes två hus och ett stall tillsammans med en vacker trädgård.
	Hagaparken	59°21′37″N 18°02′03″Ö / 59.36028°N 18.03417°Ö / 59.36028; 18.03417 (Hagaparken)	Engelsk park	En engelsk park som anlades på initiativ av Gustav III. I parken finns en lång rad intressanta byggnader, som Koppartälten, Ekotemplet, Haga slott samt grunden till ett aldrig färdigbyggt lustslott kallat Stora Haga slottsruin.
	Haga tingshus	59°21′12″N 18°02′23″Ö / 59.35333°N 18.03972°Ö / 59.35333; 18.03972 (Haga tingshus)	Häradsrätt	Byggnaden invigdes 1907 och inrymde då lokaler för Sollentuna och Färentuna domsagas samt Södra Roslags domsagas häradsrätter. Huset är statligt byggnadsminne.
	Karlshäll	59°22′43.2″N 18°00′59.9″Ö / 59.378667°N 18.016639°Ö / 59.378667; 18.016639 (Karlshäll)	Villa	Karlshäll hörde ursprungligen till Villa Jacobsdal där grosshandlaren J.G. Claussen 1774 lät anlägga ett vaxblekeri, en inrättning för framställning av vitt vax för vaxljus. Jacobsdal byggdes 1798 som bostadshus för Claussen, samtidigt lät han även bygga ett stenmagasin för vaxljus på tomten söder om huvudbyggnaden vid Brunnsvikens strand, huset blev kärnan till dagens Karlshäll.
	Kraus grav	59°22′28″N 18°01′46″Ö / 59.37444°N 18.02944°Ö / 59.37444; 18.02944 (Kraus grav)	Grav	Gravplatsen efter den tyskfödde komponisten Joseph Martin Kraus (1756–1792). Han har kallats "den svenske Mozart" och tillhörde kretsen kring Gustav III.
	Kräftriket	59°21′27″N 18°03′15″Ö / 59.35750°N 18.05417°Ö / 59.35750; 18.05417 (Kräftriket)	Krog, universitetsområde	Under slutet av 1700-talet öppnades en krog som serverade kräftor från Brunnsviken, krogen och området kom att kallas kräftriket. I Kräftriket har bland annat Stockholms universitet lokaler.
	Kungliga begravningsplatsen	59°21′22″N 18°02′44″Ö / 59.35611°N 18.04556°Ö / 59.35611; 18.04556 (Kungliga begravningsplatsen)	Begravningsplats	Begravningsplatsen är en kyrkogård för medlemmar av den svenska kungliga familjen. Här vilar bland annat Gustaf VI Adolf, Gustaf V, Prins Eugen, Lennart Bernadotte, Prins Bertil och Sigvard Bernadotte.
	Lings kulle	59°22′31″N 18°01′13″Ö / 59.37528°N 18.02028°Ö / 59.37528; 18.02028 (Lings kulle)	Begravningsplats	Lings kulle, även kallad Lings grav är en privat begravningsplats norr om Annelunds gård. Här vilar ”svenska gymnastikens fader”, Pehr Henrik Ling och hans ättlingar.
	Linnéaholm	59°22′30.3″N 18°01′5″Ö / 59.375083°N 18.01806°Ö / 59.375083; 18.01806 (Linnéaholm)	Villa	Linnéaholm var ursprungligen ett 1700-talstorp under Lilla Frösunda. När torpet Annelund avstyckades från Lilla Frösunda 1806 följde Linnéaholm med och lydde därefter under Annelund. Den lilla, gulmålade villan i nationalromantisk stil ritades 1922 av arkitekt Erik Josephson.
	Stallmästaregården	59°21′06″N 18°02′36″Ö / 59.35167°N 18.04333°Ö / 59.35167; 18.04333 (Stallmästaregården)	Värdshus, hotell	Stallmästaregården eller kort "Stallis" är stockholmstraktens äldsta kvarvarande utvärdshus med samma funktion sedan 1600-talets mitt.
	SAS koncernbyggnad	59°22′18″N 18°01′25″Ö / 59.37167°N 18.02361°Ö / 59.37167; 18.02361 (SAS koncernbyggnad)	Kontor	Byggnadskomplexet uppfördes 1985–1987 efter ritningar av den norska arkitekten Niels Torp och är Scandinavian Airlines huvudkontor.
	Tivoli (Solna)	59°22′28″N 18°02′18″Ö / 59.37444°N 18.03833°Ö / 59.37444; 18.03833 (Tivoli)	Park, halvö	Tivoliparken är till namnet inspirerad av Gustav III:s italienska resa 1783–1784. Ägare var ursprungligen Gustaf Philip Creutz, som gav Fredrik Magnus Piper i uppdrag att rita en engelsk park på Tivolihalvön.
	Tivolibergets luftvärnsställning	59°22′28.8″N 18°02′0.5″Ö / 59.374667°N 18.033472°Ö / 59.374667; 18.033472 (Tivolibergets luftvärnsställning)	Luftvärnsbatteri	Numera nedlagd luftvärnsställning som en vinterdag 1942 sköt ner ett tyskt kurirplan på väg från Oslo mot Finland. Händelsen tystades ner av den svenska regeringen.
	Tivolipaviljongen	59°22′27″N 18°02′14″Ö / 59.37417°N 18.03722°Ö / 59.37417; 18.03722 (Tivolipaviljongen)	Musikpaviljong	Paviljongen uppfördes omkring 1800 av Nils Barck, troligen i samband med Barcks systers bröllop i juni år 1800 och skulle fungera som byggnad för teater- och musikevenemang samt för fester och nöjen.
	Villa Frescati	59°22′00″N 18°03′00″Ö / 59.36667°N 18.05000°Ö / 59.36667; 18.05000 (Villa Frescati)	Sommarnöje	Villan uppfördes 1791–1792, efter ritningar av Louis Jean Desprez som Gustaf Mauritz Armfelts sommarnöje vid Brunnsvikens östra sida mitt emot Gustav III:s paviljong.
	Villa Fridhem	59°22′26″N 18°02′43″Ö / 59.37389°N 18.04528°Ö / 59.37389; 18.04528 (Villa Fridhem)	Sommarnöje	Byggnaden i närheten av Ålkistan uppfördes 1870 och var ursprungligen en sommarbostad under Bergshamra gård som mellan 1707 och 1917 var fideikommiss.
	Villa Sofielund	59°22′24″N 18°02′48.7″Ö / 59.37333°N 18.046861°Ö / 59.37333; 18.046861 (Villa Sofielund)	Sommarnöje	Villa Sofielund var ursprungligen ett sommarnöje som uppfördes på 1870-talet vid Brunnsvikens strand, strax söder om Ålkistan. Liksom den samtida grannvillan Fridhem hörde byggnaden till numera försvunna Bergshamra gård.
	Wittrocks torn	59°22′00″N 18°02′41″Ö / 59.36667°N 18.04472°Ö / 59.36667; 18.04472 (Wittrocks torn)	Museum, utsiktstorn	Tornet uppfördes år 1908 efter ritningar av arkitekt Oskar Lindberg. Uppdragsgivare var den svenske botanikern Veit Wittrock. Tornet skulle användas som utsiktstorn och som arbetsplats för Wittrock samt ett museum för hans samling som bestod av fröer och kottar.
	Ålkistan	59°22′32″N 18°02′49″Ö / 59.37556°N 18.04694°Ö / 59.37556; 18.04694 (Ålkistan)	Kanal	Kanalen mellan Brunnsviken och Lilla Värtan byggdes 1863–1864. Bygget föranleddes av den dåliga vattenkvaliteten i Brunnsviken på grund av avlopp och avfall från staden.

Noter

Tryckta källor

• Sjöström, Ingrid (redaktör) (2009). Haga ett kungligt kulturarv. Votum Förlag. ISBN 91-85815-27-6 
• Söderberg, Elow (1980). Haga lustpark. Bokförlaget Plus. ISBN 91-7406-175-5 
• Landell, Nils-Erik (2010). Gustaf III och det ofullbordade slottet. Stockholm: Carlsson bokförlag. Libris 11704405. ISBN 978-91-7331-311-7 
• Åsa Cavalli-Björkman, Petra Gröminger m.fl. Carl Eldhs Ateljémuseum, ISBN 91-631-7296-8
• Guide till Sveriges arkitektur, Rasmus Wærn, Olof Hultin, Claes Caldenby m.fl., Arkitektur Förlag, 2005, ISBN 91-86050-559
• Solna stad om Tivoliparken
• Holm, L & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS), Stockholm.
• Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? I: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850–2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot.

•   Wiki Commons har media som rör Brunnsviken.
  Bilder & media
• Miljötillstånd och åtgärdsarbete för Brunnsviken – Stockholms Miljöbarometer