Brugd (Cetorhinus maximus) är en hajart och enda arten inom familjen Cetorhinidae.
Den är den näst största fiskarten, efter valhajen.
Brugd Status i världen: Starkt hotad | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Överklass | Broskfiskar Chondrichthyes |
Underklass | Hajar och rockor Elasmobranchii |
Överordning | Hajar Selachii |
Ordning | Håbrandsartade hajar Lamniformes |
Familj | Cetorhinidae Gill, 1862 |
Släkte | Cetorhinus Blainville, 1816 |
Art | Brugd C. maximus |
Vetenskapligt namn | |
§ Cetorhinus maximus | |
Auktor | (Gunnerus, 1765) |
Utbredning | |
Utbredningskarta | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Brugden är brungrå till mörkgrå och har fem väldiga gälspringor som nästan möts undertill. Kroppslängden är normalt upp till 10 meter, ibland närmare 12 meter.
Vikten hos ett 9 meter långt exemplar är runt 3–4 ton. Man tror att ungarna är ca 1,6 meter långa när de föds. Den har flera rader med mycket små tänder, bara några millimeter långa.
Brugden förekommer längs kusterna av Atlantens och Stilla havets tempererade delar samt i Barents hav. Arten påträffas årsvis vid södra Norge och vid svenska västkusten (oftast i september–oktober). Brugden går normalt inte in i Östersjön, men ett exemplar fångades 11 januari 1960 vid Sadelöga nära Utö i Stockholms skärgård. Den 26 september 2020 upptäcktes också ett exemplar vid Styrsö i Göteborgs södra skärgård. Den hittades senare död vid Vrångö.
Brugden är liksom valhajen uteslutande planktonätare. Fisken lever pelagiskt och samlas tidvis i flockar, ibland upp till 60 eller till och med 250 djur. Födosöket sker ofta i vattenytan med ryggfenan och ibland också nosen uppe över ytan, vilket har givit den det engelska namnet ”Basking shark” (av ”bask”, som betyder ”solbada”). Planktonet filtreras på ungefär samma sätt som hos bardvalarna, genom att brugden simmar makligt, vanligen i vattenytan, med vidöppen mun.
Eftersom brugden saknar barder använder den istället fransar på gälbågen, så kallade gälräfständer; sådana finns hos många planktonätande fiskar, bland annat sillfiskarna. Gälräfständerna byts ut årligen i november till februari. En del forskare menar att brugden under denna tid livnär sig på olika bottendjur, medan andra anser att den inte förtär någon föda utan lever på näring lagrad i sin stora lever.
Brugdens parningstid infaller på våren till försommaren. Liksom de flesta hajar föder brugden levande ungar, och detta efter en dräktighetstid om drygt 3 år. Ungarna, endast en eller två vid varje födsel, är över en meter långa. Ungarna föds vanligtvis på sensommaren i kustnära vatten.
Brugden hotas av överfiskning och den globala populationen kategoriseras som starkt hotad (EN). Den står med i CITES Appendix II. I svenska vatten är den ej bedömd av Artdatabanken. Den har minskat kraftigt längs västkusten under de senaste 50 åren.
Trivialnamnet brugd finns belagt i svenskan sedan 1770. Gamla dialektala namn är betthaj (Käringön), breidare (Bohuslän), brugdhaj eller brygde (1855), elefanthaj (brugdyngel), håmär (Fjällbacka), hästhaj (Bohuslän).
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Brugd, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.