Boris Iii Av Bulgarien

Boris var son till Ferdinand av Bulgarien och Marie Louise av Bourbon-Parma. Han upptogs 1896 i den grekisk-ortodoxa kyrkan och efterträdde sin far när denne abdikerade i oktober 1918. Under större delen av hans regeringstid rådde oroliga politiska förhållanden i landet och flera gånger utsattes Boris för attentatsförsök, bland annat 1925 och 1929.

1934 blev han tvungen att acceptera den nationalistiska sveno-rörelsens statskupp. En fascistliknande diktatur infördes i landet, varvid de politiska partierna förbjöds och sobranjen (nationalförsamlingen) upplöstes. Genom sin vänskapspolitik med Italien sökte han ett visst stöd mot grannländerna på Balkan.

När andra världskriget bröt ut valde han att ställa sig på Adolf Hitlers sida, bland annat öppnade han i mars 1941 sitt land som uppmarschområde för Hitlers angrepp på Grekland. Boris var dock en bångstyrig man som retade upp Hitler. Kungen undvek att aktivt träda in i kriget och vägrade att deltaga i fälttåget på östfronten. Efter ett möte med Hitler i dennes högkvarter i augusti 1943 återvände Boris dödssjuk. Hans plötsliga död 28 augusti 1943 ledde till rykten om att han skulle ha giftmördats på Hitlers order ^{[källa behövs]}.

Han efterträddes av sin son Simeon.

Han gifte sig i Assisi 25 oktober 1930 med prinsessan Giovanna av Italien (född 1907, död 26 februari 2000), dotter till kung Viktor Emanuel III av Italien.

Barn:

1. Marie-Louise (född 13 januari 1933) gift med 1) Karl av Leiningen 2) Bronislaw Chrobok
2. Simeon Sachsen-Coburg-Gotha, född 16 juni 1937

Noter

•   Wiki Commons har media som rör Boris III av Bulgarien.