Bohrs Atommodell

Detta leder till att elektronen endast kan inta vissa specifika energinivåer. Då elektronen faller till en lägre energinivå utsänds ljus. När energinivån ökar, absorberas ljus. Med modellen kunde Bohr förklara spektrallinjerna hos väteatomen. En atom som beskrivs av denna modell kallas ofta Bohratom.

Förutom en fysikalisk förklaring av Rydbergs formel för vätets spektrallinjer, gav Bohrs modell även atomernas storlek. Omloppsbanans radie blir

${\displaystyle a_{0}={\frac {4\pi \varepsilon _{0}\hbar ^{2}}{m_{e}e^{2}}}={\frac {\hbar }{m_{e}\,c\,\alpha }},}$

där ε₀ är den elektriska konstanten, ${\displaystyle \hbar \ }$ är Plancks konstant dividerad med 2π, ${\displaystyle m_{e}\ }$ är elektronens massa, ${\displaystyle e\ }$ är elementarladdningen, ${\displaystyle c\ }$ är ljushastigheten och α är finstrukturkonstanten. Värdet av Bohrradien ${\displaystyle a_{0}\ }$ är 0,52917721091 ångström = 52,917721092 pikometer = 5,2917721091•10^-11 meter.

• Niels Bohr (1913). ”On the Constitution of Atoms and Molecules, Part I”. Philosophical Magazine 26 (151): sid. 1–24. doi:10.1080/14786441308634955. http://web.ihep.su/dbserv/compas/src/bohr13/eng.pdf. 
• Niels Bohr (1913). ”On the Constitution of Atoms and Molecules, Part II Systems Containing Only a Single Nucleus”. Philosophical Magazine 26 (153): sid. 476–502. doi:10.1080/14786441308634993. http://web.ihep.su/dbserv/compas/src/bohr13b/eng.pdf. 
• Niels Bohr (1913). ”On the Constitution of Atoms and Molecules, Part III Systems containing several nuclei”. Philosophical Magazine 26: sid. 857–875. doi:10.1080/14786441308635031. 

•   Wiki Commons har media som rör Bohrs atommodell.
  Bilder & media