Bofors BONUS
Bofors BONUS är en 155 mm kaliber måldetekterande artillerigranat med multipelstridsdel och basflödesladdning, avsedd för bekämpning av stridsfordon genom indirekt eld.
Bofors BONUS (kort för Bofors Nutating Shell, "Bofors nuterande granat")[5] är en 155 mm kaliber måldetekterande artillerigranat[4] med multipelstridsdel och basflödesladdning, avsedd för bekämpning av stridsfordon genom indirekt eld.[4] Granaten är utvecklad mellan svenska BAE Systems Bofors och franska GIAT Industries, och beskrivs av tillverkarna som en "pansarvärnstoppattackgranat" (engelska: Top-Attack Anti-Armour Shell).[6]
Bofors BONUS Bofors Nutating Shell | |
![]() BONUS 155 mm Construction | |
Typ | Multipelstridsdel |
---|---|
Ursprungsland | ![]() |
Servicehistoria | |
Brukstid | 2000– 2003– (Sverige) |
Används av | Finland, Frankrike, Sverige, USA |
Produktionshistoria | |
Designer | BAE Systems Bofors/GIAT Industries |
Designdatum | 1986–2003 |
Tillverkare | BAE Systems Bofors/Nexter Munitions[1] |
Specifikationer | |
Vikt | 47 kg |
Diameter | 155 mm (granat) 138 mm (substridsdel) |
Stridsspets | 2 × substridsdelar med RSV4 |
Stridsspetsvikt | 2 × 6,5 kg |
Tändrör | Ställbart tidanslagsrör[2] |
Motor | Basflödesaggregat |
Målsökare | Infraröd målsökare, LIDAR |
Prestanda | |
Räckvidd | L/28 eldrör: 25 km[3] L/39 eldrör: 27–30 km[3][4] L/52 eldrör: 35 km[3] |
Beskrivning
Bonus är konstruerad för 155 mm NATO-standardiserade artilleripjäser och är avsedd som komplement till direktriktade pansarvärnssystem.[4] Granaten har en basflödesladdning i bakänden som ger ökad skottvidd jämte traditionella artillerigranater. Stridsdelen är av multipeltyp och innehåller två målavkännande substridsdelar med IR-målsökare och RSV4-laddning för bekämpning av pansarskyddande mål.
Vid funktion skjuts granaten indirekt mot ett förutsett mål och påbörjar verkansfasen när denna befinner sig runt 800 till 2 200 meter ovanför målområdet.[6] Verkansfasen utlöses av ett förtemperat tidanslagsrör[2] (även kallad induktivt tändrör, vilken temperas i ansättningsförloppet), varvid granatens substridsdelar skjuts ut ur granatkroppen och börjar falla mot målområdet. Substridsdelarna har en asymmetrisk vinge, vilket gör att de faller i en korkskruvsliknande bana. Vid 175 meters höjd aktiveras deras målsökare, som börjar avsöka marken efter värmekällor som överensstämmer med signaturen av ett stridsfordon. Multipelstridsdelarna verkar oberoende av varann,[4] och en substridsdel hinner avsöka ett område på ungefär 32 000 m² (cirka 3 hektar) under de cirka fyra sekunder den är aktiv, vilket motsvarar en cirkel om 200 meters diameter.[7][6] Om ett mål upptäcks utlöses RSV4-laddningen och en explosivt formad projektil skjuts mot målet med en utgångshastighet av 2000 meter per sekund.[6] Om inget mål upptäcks utlöses laddningen när substridsdelen når marken för att förhindra blindgångare.[6]
Sverige
Granaten brukas i Sverige på Artillerisystem 08. Den går under benämningen 155 mm Bonusgranat enligt AMKAT vilket avviker från Sveriges klassiska benämningssystem.[2]
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wiki, Bofors 155 Bonus, tidigare version.
Webbkällor
- ”BOFORS DEFENCE - SMART MORTAR AND ARTILLERY AMMUNITION”. http://hindunet.org/home/sciences/vanashree/Smartsystem/Army%20Technology%20-%20Bofors%20Defence%20-%20Smart%20Mortar%20and%20Artillery%20Ammunition.htm.
Noter
- ^ ”Till Försvarsmakten upphandlas 155 millimeters specialammunition”. valtioneuvosto.fi. 24 februari 2023. https://valtioneuvosto.fi/sv/-/till-forsvarsmakten-upphandlas-155-millimeters-specialammunition. Läst 26 februari 2023.
- ^ [a b c] Ammunitionskatalog Data och bild 2014. FMV. 2014. sid. 114
- ^ [a b c] ”Handbok artilleripjäser och eldrörsvapen 1800 - 2000 av Leif Mårtensson”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210126052648/https://www.sfhm.se/contentassets/84a6e4f1b2ce4e2b96c4ba578a41c503/sfhm-skriftserie_handbok-artilleripjaser-och-eldrorsvapen-1800-2000.pdf. Läst 26 februari 2023.
- ^ [a b c d e] ”Försvar samt beredskap mot sårbarhet, Förslag till statsbudget för 2004”. Sveriges regering. regeringen.se. 2003. sid. 120. https://www.regeringen.se/contentassets/2c39320a36d346429ddc39c4ef124afe/utgiftsomrade-6-forsvar-samt-beredskap-mot-sarbarhet/. Läst 26 februari 2023.
- ^ ”Bonus from Bofors” (på engelska). International Defense Review (Jane's Information Group) 19: sid. 495. 4/1986. https://archive.org/details/sim_janes-international-defense-review-idr_1986_19_4/page/494/mode/2up?q=NUtating. Läst 27 februari 2023.
- ^ [a b c d e] ”Bofors 155 BONUS - Artillery delivered 155mm sensor-fuzed munition” (reklamvideo). BAE Systems Bofors. https://www.youtube.com/watch?v=FgNTO-4ukkk. Läst 26 februari 2023.
- ^ ”Bofors 155mm BONUS” (på engelska) (pdf-broschyr). BAE Systems AB. baesystems.com. https://www.baesystems.com/en-media/uploadFile/20221005191817/1434555555732.pdf. Läst 26 februari 2023.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Bofors BONUS, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply. (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
#Wikipedia® is a registered trademark of the Wikimedia Foundation, Inc. Wiki (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wikimedia Foundation.
In other languages:
- Engelska: Bofors/Nexter Bonus - Wiki English
- Spanska: Bofors 155 Bonus - Wiki Español
- Franska: Obus BONUS - Wiki Français
- Indonesiska: Bofors 155 Bonus - Wiki Bahasa Indonesia
- Ryska: BONUS (артиллерийский снаряд) - Wiki русский
- Ukrainska: BONUS - Wiki українська