Blomväxter: Växter som sätter frö inneslutna i en frukt

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Med sina cirka 300 000 arter omfattar de cirka 80 procent av alla gröna växter.

Blomväxter
Blommande Magnolia
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växtriket Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Blomväxter
Vetenskapligt namn
§ Angiospermae
Auktor	Lindl.
Klasser men se text
Enhjärtbladiga (Monocotyledonae) Trikolpater (Eudicotyledonae)

Blomväxterna (Angiospermae) betraktas vanligen som en underdivision. De kallas även Magnoliophyta efter typsläktet, Magnolia och tidigare har de kallats för Angiospermatophyta eller Anthophyta. Blomväxternas systematik har genomgått avsevärda förändringar allteftersom kunskapen om deras inbördes släktskap har förändrats. Det system som Arthur Cronquist föreslog 1981 används fortfarande i många sammanhang, men den allmänna meningen är att det inte stämmer överens med de faktiska släktskapsförhållandena, fylogenin. Allmän samsyn om hur blomväxterna ska delas in har börjat växa fram först under de senaste åren, genom det arbete som utförts av Angiosperm Phylogeny Group (ungefär: Arbetsgruppen för blomväxternas fylogeni), som 1998 publicerade en ny systematik som fått stort inflytande. En uppdatering där ännu senare forskningsresultat arbetats in publicerades 2003, och kallas APG II. Därefter har följt APG III 2009 och APG IV 2016, med resultat att medan 25 familjer hade ett osäkert släktskap i den första versionen, endast sju släkten är osäkra i den fjärde.

Traditionellt delades blomväxterna in i klasserna enhjärtbladiga (Monocotyledonae) och tvåhjärtbladiga (Dicotyledonae). Senare har de kallats Liliopsida respektive Magnoliopsida. Denna uppdelning baserades huvudsakligen på antalet hjärtblad (de första bladen, som finns i fröet).

Senare studier har klarlagt att de enhjärtbladiga växterna är en monofyletisk grupp (med andra ord är de ett äkta delträd i livets stora släktskapsträd), medan de tvåhjärtbladiga är en parafyletisk grupp (det vill säga, om man ser på det minsta subträdet som innehåller alla tvåhjärtbladiga växter, så innehåller det arter som inte räknas till de tvåhjärtbladiga växterna, nämligen också alla enhjärtbladiga växter). Men en stor majoritet av de tvåhjärtbladiga växterna utgör en monofyletisk grupp, som kallas trikolpater (Eudicotyledonae). Namnet trikolpater refererar till tre mjukare punkter (eller hål) i pollenen, ett karaktärsdrag för denna grupp. Eftersom man vill undvika parafyletiska grupper i den moderna systematiken kan denna grupp avskiljas som en egen klass, Rosopsida, eller möjligen delas in i flera olika klasser. Namnet Magnoliopsida skulle då användas endast för de tvåhjärtbladiga arter som är närmare gömfröväxternas rot (släktträdets bas) än de enhjärtbladiga växterna är. Men eftersom även denna grupp är parafyletisk kan den delas upp i ytterligare ett antal klasser.

De mest artrika blomväxtfamiljerna är (siffrorna anger antalet accepterade arter enligt The Plant List 2013):

• Asteraceae (korgblommiga växter): 32 913
• Orchidaceae (orkidéer): 27 801
• Fabaceae (ärtväxter): 24 505
• Rubiaceae (måreväxter): 13 673
• Poaceae (gräs): 11 554
• Lamiaceae (kransblommiga växter): 7 886
• Euphorbiaceae (törelväxter): 6 547
• Myrtaceae (myrtenväxter): 5 970
• Cyperaceae (halvgräs): 5 784
• Apocynaceae (oleanderväxter): 5 556
• Rosaceae (rosväxter): 4 828
• Malvaceae (malvaväxter): 4 465
• Melastomataceae (medinillaväxter): 4 079
• Brassicaceae (korsblommiga växter): 4 060

Nedanstående träd följer APG IV.

De tre basala ordningarna Amborellales, Nymphaeales och Austrobaileyales benämns ofta ANA (efter ordningarnas initialer) eller basala angiospermer.

För ett närmare släktskapsträd över växtfamiljer, se lista över växtfamiljer efter ordning.