Blandekonomi: Ekonomiskt system

I modern historia innebär blandekonomi ett ekonomiskt-politiskt system där det huvudsakligen råder marknadsekonomi i syfte att ge ekonomisk tillväxt, men där statsmakten försöker påverka den ekonomiska utvecklingen för att utjämna konjunkturer och minska den sociala utslagningen. De flesta ekonomiskt välutvecklade länderna i världen har ett blandekonomiskt system.

Inom arkeologiska kulturer är blandekonomi ett ekonomiskt system som baseras på flera näringsgrenar. Exempelvis bedrev den gropkeramiska kulturen fångst kombinerat med odling och husdjursavel.

Under 1600-talet fanns det merkantilistiskt inriktade stater i Europa, som både styrde och stimulerade den framväxande kapitalistiska ekonomin.

Under 1900-talet kom vissa länder, bland annat de nordiska, att kombinera marknadsekonomi med delar av en marxistisk, demokratiskt socialistisk grundad planekonomi (läs mer: den nordiska modellen). Det gjordes genom en välutbyggd välfärdsstat med relativt höga skatter, stor offentlig sektor och höga bidrag, exempelvis jordbruksstöd. 1980- och 1990-talets form av blandekonomi, med successivt liberaliserad socialdemokrati i bland annat Norden, och socialliberal politik i USA och Storbritannien under Bill Clinton och Tony Blair, kallas också tredje vägens politik (third way). De svenska löntagarfonderna sågs som ett vänsterpolitiskt hot mot denna politik.

I Sverige så kommer alla skatteintäkter från marknadsekonomiska överskott. Detta då offentlig sektor inte själva innehar några förädlingsvärden som är tillräckliga för att generera några överskott, på egen hand. Vinstdrivande i privat sektor är således den enda riktiga skatteintäkten i Sveriges blandekonomi. Sverige försörjs alltså helt och hållet av privat sektor.

• Den svenska modellen
• Socialdemokrati
• Ekonomikritik
• Sweden: the Middle Way – en facklitterär bok från 1936 skriven av den amerikanske journalisten Marquis Childs
• Tredje vägens politik