Bernadotte: Kunglig släkt

Bernadotte är en släkt som härstammar från det pyreneiska bergslandskapet Béarn.

Det kungliga huset Bernadotte härstammar från fransmannen Jean Baptiste Bernadotte (1763–1844), som blev marskalk av Frankrike, furste av Pontecorvo och till sist kung under namnen Karl XIV Johan av Sverige och Karl III Johan av Norge. Huset Bernadotte har regerat Sverige sedan 1818, och är därmed landets mest långlivade dynasti. Man regerade även Norge mellan 1818 och 1905. I Frankrike finns ofrälse grenar av släkten som härstammar från Karl Johans äldre släktingar. I Sverige och i andra länder finns personer med efternamnet Bernadotte som inte tillhör kungahuset, utan härstammar från prinsar som har förlorat sin arvsrätt till den svenska tronen.

Bernadotte
Bernadotte: Släkten Bernadottes franska rötter, Furste av Pontecorvo, Den Bernadotteska kungaätten
Jean-Baptiste Bernadottes vapen som furste av Pontecorvo.
Bernadotte: Släkten Bernadottes franska rötter, Furste av Pontecorvo, Den Bernadotteska kungaätten
Den svenska kungliga grenen Bernadottes heraldiska vapen är efter Jean-Baptiste Bernadotte blev adopterad prins till Karl XIII en kluven sköld med Jean-Baptiste Bernadottes vapen till heraldisk vänster och Vasaättens vapen till höger (motsatt för betraktaren).
UrsprungStaden Pau i pyreneiska bergslandskapet Béarn
Inflyttad1810 till Sverige
StamfarJoandou du Poey
Synonymdu Poey
Utgrenad iBaronska ätten Bernadotte
Grevliga ätten Bernadotte af Wisborg
Bernadotte: Släkten Bernadottes franska rötter, Furste av Pontecorvo, Den Bernadotteska kungaätten
Födelsehuset för ätten Bernadotte, med adressen: 5 rue Bernadotte, i staden Pau i sydvästra Frankrike.

Släkten Bernadottes franska rötter

Bernadotte: Släkten Bernadottes franska rötter, Furste av Pontecorvo, Den Bernadotteska kungaätten 
Stammodern Jeanne.

Den äldsta kända medlemmen i släkten på fädernet är Joandou du Poey, som den 5 juli 1615 gifte sig med Germaine de Bernadotte, delägare i ett hus i Pau, kallat "de Bernadotte", och från vilken namnet Bernadotte har sitt ursprung. Hon var dotter till Jean de Layus och Estébène de Butleret, och synes ha tagit namnet efter det hus hon ärvde i Pau, vilket benämndes Béarn. Joandou du Poeys och Germaine de Bernadottes son hette Pierre du Poey, alias de Bernadotte. Hans son Jean du Poey, senare Bernadotte (1649–1698) blev i sitt andra äktenskap far till Jean Bernadotte (1683–1760) som i sin tur blev far till Henri Bernadotte (1711–1780) som med Jeanne Saint-Jean (1728–1809) var föräldrar till den blivande svensk-norske kungen.

Släkten fortlever i två grenar. Den äldre stammar från kung Karl Johans farfars äldre bror André Bernadotte (född 1680), och lever ännu i borgerliga villkor i släktens gamla hemland. Den yngre grenen har delat sig på två linjer: den sedan 1966 utdöda linje som härstammade från Karl Johans äldre bror, baron Jean Évangéliste Bernadotte (född 1754, död 1813), och vars huvudmän från 1810 bar titeln baron samt såsom fideikommiss innehaft slottet och godset Louvie i det franska departementet Pyrénées-Atlantiques, och den linje som härstammar från Karl XIV Johan och utgör den nuvarande svenska kungliga dynastin.

Furste av Pontecorvo

Bernadotte: Släkten Bernadottes franska rötter, Furste av Pontecorvo, Den Bernadotteska kungaätten 
Pontecorvos vapen, som tack vare att Jean Baptiste Bernadotte var dess furste under fyra år, sedan har ingått i Sveriges stora riksvapen under mer än 200 år

Furstendömet Pontecorvo var ett furstendöme under Napoleonkrigen som skapades år 1806 av Napoleon av den påvliga enklaven Pontecorvo som Furstendömet Pontecorvo. Från 1463 till 1860 var Pontecorvo Kyrkostatens exklav i Kungariket Neapel. 1806 erövrades Pontecorvo av Napoleon som förlänade staden som furstendöme till marskalk Jean Baptiste Bernadotte. Ponte betyder bro på svenska, och ändelsen corvo skall ha sitt ursprung i de krökta brovalven, som skall ha kallats pons curvus. Den mer folkliga etymolgiska förklaringen till ändelsen corvo lär annars härledas ur ordet corvo, kråka på svenska, och som återspeglas i kråkorna de svarta benedektinermunkarna från det närbelägna berget Monte Cassino, och denna kråka är med bron avbildad i Pontecorvis vapen, som också blev Jean Baptiste Bernadottes vapen, som furste av Pontecorvo, en titel han innehade i fyra år.

Jean Baptiste Jules Bernadotte besökte aldrig furstendömet och när han 1810 utsågs till svensk tronföljare avsade han sig furstendömet mot en utlovad ersättning. Ersättningen frös inne när Sverige inte anslöt sig till kontinentalsystemet, Napoleons handelsblockad mot Storbritannien, och endast halva summan betalades. Sedan Bernadotte 1818 blev kung av Sverige under namnet Karl XIV Johan, har Pontecorvos stadsvapen ingått i Sveriges stora riksvapen.

1810 förlänades Pontecorvo i stället till Joseph Bonapartes efterträdare som Neapels kung, Joachim Murat, som 1812 lämnade det till sin son Lucien Murat (1803–1878). Efter Wienkongressen 1815 återgick staden till Kyrkostaten, och det enda spåret efter någon Bernadotte, är en gata med namnet Via Giovanni Battista Bernadotte. Den enda medlemmen av ätten Bernadotte, som fysiskt besökt Pontecorvo, var kronprins Gustav, sedermera kung Gustav VI Adolf, som besökte staden år 1949.

Den Bernadotteska kungaätten

Bernadotte: Släkten Bernadottes franska rötter, Furste av Pontecorvo, Den Bernadotteska kungaätten 
Kungahuset Bernadotte 1837.

Sverige i början av 1800-talet

Trots att 1700-talet inneburit en blomstrande vetenskap och en frihetstid som åtminstone tillfälligt givit upphov till ett något mer demokratiskt samhälle, var Sverige i början av 1800-talet jämfört med andra europeiska länder ett fattigt och i vissa avseenden omodernt land. Att beteckna Sverige som efterblivet är dock fel. Exempelvis fanns vanligen genom husförhören minst en läskunnig person i varje familj, vilket var mycket högt jämfört med flertalet europeiska länder. Frånsett Stockholm och i viss mån andra större städer, var städerna små. Flertalet av landets 2,3 miljoner invånare levde av jordbruket, men andelen bönder minskade samtidigt som torparna blev allt fler. Även om fattigdomen var utbredd, hade allmogen fler och starkare rättigheter i Sverige än i de flesta andra länder. Exempelvis var den svenska rättssäkerheten relativt god även för de fattiga. Landet skakades dock under den här tiden av oroligheter som statskuppen mot Gustav IV Adolf, förlusten av Finland och mordet på Axel von Fersen.

Behovet av en tronföljare

Då Karl XIII av ätten Holstein-Gottorp inte fick legitima ättlingar som levde till vuxen ålder, adopterade han 18 juli 1809 Christian August av Augustenborg som därvid bytte namn till Karl August; som svensk tronföljare borde han bära ett mer svenskklingande namn. Christian August hade varit ståthållare i Norge, och kungen trodde att hans popularitet i grannlandet skulle bidraga till att förverkliga drömmen om att införliva Norge i riket.

Karl August dog hastigt till häst den 28 maj 1810 på Kvidinge hed under en trupprevy. Dödsorsaken var slaganfall, men opassligheten med denna händelse ledde till att folkmassorna i Stockholm, vid åsyn av kistan, anade illdåd och misshandlade riksmarskalken Axel von Fersen till döds den 20 juni i tro att denne hade giftmördat kronprinsen.

Nya överläggningar och tronföljarförslag högsommaren 1810

Bernadotte: Släkten Bernadottes franska rötter, Furste av Pontecorvo, Den Bernadotteska kungaätten 
Karl XIV Johan

Det första förslaget till efterföljare var Karl Augusts bror Fredrik Christian, och framlades av kungens vän Georg Adlersparre. Napoleon I var dock omåttligt populär, och flera högre officerare önskade en av dennes marskalkar. Så gjorde även Carl Otto Mörner, som begav sig till Paris där han mötte fursten av Pontecorvo, marskalk Jean Baptiste Bernadotte, som han övertalade att komma till Sverige och ställa upp som kandidat i valet av tronföljare. Marskalk Bernadotte var den mest berömde av Napoleons marskalkar, som tillfångatagit en svensk avdelning i Lübeck 1806 och visat dem stor välvilja. Därtill var marskalk Bernadotte genom gifte släkt med Napoleon.

Den ende fransman som kunde tävla med fursten av Pontecorvo var Eugène de Beauharnais, som dock i egenskap av vicekung av Italien förmodades avböja. Hans far vicomte Alexandre de Beauharnais hade giljotinerats 1794.

Mörner återkom till Stockholm den 12 juli 1810, ett par dagar efter att kungen skickat bud till Fredrik Christian att denne skulle väljas till tronföljare. Mörner lät meddela att han förmått övertala Bernadotte att acceptera kronan. Greve von Essen lär ha utbrustit: "Pojke! Du borde sitta där varken sol eller måne skiner!" Men Mörner begav sig istället till Uppsala och drev frågan privat.

Riksdagarna i Örebro

Bernadotte: Släkten Bernadottes franska rötter, Furste av Pontecorvo, Den Bernadotteska kungaätten 
Sveriges blivande kronprins Oscar i barndomen.
Bernadotte: Släkten Bernadottes franska rötter, Furste av Pontecorvo, Den Bernadotteska kungaätten 
Fyra generationer Bernadotte. Från vänster kronprins Gustaf (sedermera Gustaf V), kung Oscar II, arvprins Gustaf Adolf (sedermera Gustaf VI Adolf) och arvprins Gustaf Adolf.

Den 23 juli samlades Riksdagen i Örebro och började arbetet den 30:e. Kungen var tydligt inställd på Fredrik Christian, och varnade för att England med all sannolikhet skulle förklara krig om de valde en av Napoleons män.

Då fursten av Pontecorvo, genom ombudet J.A. Fournier som var före detta fransk konsul och köpman, och som lär ha legitimerat sig med ett tandpetarfodral, låtit meddela bland annat att Riksgäldskontoret skulle erhålla 8 miljoner franc och likvidering av Frankrikes fordringar på Sverige, beslutade utrikesstatsminister Lars von Engeström att valet borde falla på Bernadotte. Av vikt var även att Napoleon själv påstods ställa sig bakom valet.

Den 21 augusti 1810 valdes fursten av Pontecorvo enhälligt av riksdagen till kronprins, och nästa månad fastställdes även att hans 11-årige ende son Oscar blivit arvfurste i Sverige. Arvsrätten är stadgad i 1810 års successionsordning.

Släktled

Ett stort antal personer, utan att vara kungliga, heter och har hetat Bernadotte och Bernadotte af Wisborg eftersom de härstammar från kungarna, men någon före dem i deras släktled har valt att avstå från kunglig rang för kunna att gifta sig utanför sådana grundlagsenliga regler som gällde vid tiden för giftermålet. En känd sådan ättling var Folke Bernadotte. Från huset Bernadotte, i kungliga kvinnliga led, härstammar även de nuvarande kungahusen i Danmark, Norge och Belgien, det avsatta grekiska kungahuset samt det regerande furstehuset i Luxemburg.

Släktträd över svenska kungafamiljen

Släktträdet innehåller av utrymmesskäl inte ett stort antal ättlingar som aldrig har varit en del av det kungliga huset. Ingifta personer vars ättlingar inte varit del av kungahuset eller en annan furstlig släkt är markerade med små bokstäver. För vid varje tid gällande tronföljdsordning, se artikeln om den svenska tronföljden.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XIV
Johan
1763–1844
 
 
 
Desideria
1777–1860
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Oscar I
1799–1859
 
 
 
Josefina
1807–1876
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XV
1826–1872
 
 
 
Lovisa
1828–1871
 
Gustaf
1827–1852
 
Oscar II
1829–1907
 
 
 
Sofia
1836–1913
 
Eugénie
1830–1889
 
August
1831–1873
 
Teresia
1836–1914
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lovisa
1851–1926
 
Fredrik VIII
1843–1912
 
Carl Oscar
1852–1854
 
Gustaf V
1858–1950
 
 
 
Victoria
1862–1930
 
Oscar
1859–1953
 
Ebba Munck
af Fulkila
1858–1946
 
Carl
1861–1951
 
Ingeborg
1878–1958
 
Eugen
1865–1947
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Margareta
1882–1920
 
 
 
Gustaf VI Adolf
1882–1973
 
Louise
1889–1965
 
Wilhelm
1884–1965
 
Maria
1890–1958
 
Erik
1889–1918
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gustaf Adolf
1906–1947
 
 
 
Sibylla
1908–1972
 
Sigvard
1907–2002
 
Ingrid
1910–2000
 
Fredrik IX
1899–1972
 
Bertil
1912–1997
 
Lilian
1915–2013
 
Carl Johan
1916–2012
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Margaretha
1934–
 
Birgitta
1937–
 
Désirée
1938–
 
Christina
1943–
 
Carl XVI Gustaf
1946–
 
 
 
Silvia
1943–
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Victoria
1977–
 
 
 
Daniel
1973–
 
Carl Philip
1979–
 
 
 
Sofia
1984–
 
 
 
Madeleine
1982–
 
 
 
Christopher
O'Neill
1974–
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Estelle
2012–
 
Oscar
2016–
 
Alexander
2016–
 
Gabriel
2017–
 
Julian
2021–
 
Leonore
2014–
 
Nicolas
2015–
 
Adrienne
2018–

Norska kungahusets härstamning från Karl XIV Johan (på tre sätt)

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Håkon VII
1872–1957
 
Olav V
1903–1991
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XV
1826–1872
 
Lovisa
1851–1926
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XIV Johan
1763–1844
 
Oscar I
1799–1859
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ingeborg
1878–1958
 
 
 
 
 
 
 
Harald V
1937–
 
Haakon
1973–
 
Ingrid Alexandra
2004–
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Märtha
1901–1954
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Oscar II
1829–1907
 
Carl
1861–1951
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Danska kungahusets härstamning från Karl XIV Johan (på två sätt)

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XV
1826–1872
 
Lovisa
1851–1926
 
Kristian X
1870–1947
 
Fredrik IX
1899–1972
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XIV Johan
1763–1844
 
Oscar I
1799–1859
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Margrethe II
1940–
 
Frederik
1968–
 
Christian
2005–
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Oscar II
1829–1907
 
Gustaf V
1858–1950
 
Gustaf VI Adolf
1882–1973
 
Ingrid
1910–2000
 
 
 
 
 
 
 

Belgiska kungahusets härstamning från Karl XIV Johan (på två sätt)

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XV
1826–1872
 
Lovisa
1851–1926
 
Ingeborg
1878–1958
 
 
 
 
 
 
 
Karl XIV Johan
1763–1844
 
Oscar I
1799–1859
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Astrid
1905–1935
 
Albert II
1934–
 
Philippe
1960–
 
Elisabeth
2001–
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Oscar II
1829–1907
 
Carl
1861–1951
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Storhertigliga familjen av Luxemburgs härstamning från Karl XIV Johan (på två sätt)

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XV
1826–1872
 
Lovisa
1851–1926
 
Ingeborg
1878–1958
 
 
 
 
 
 
 
Karl XIV Johan
1763–1844
 
Oscar I
1799–1859
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Astrid
1905–1935
 
Josephine-Charlotte
1927–2005
 
Henri
1955–
 
Guillaume
1981–
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Oscar II
1829–1907
 
Carl
1861–1951
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Det avsatta grekiska kungahusets härstamning från Karl XIV Johan (på två sätt)

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XV
1826–1872
 
Lovisa
1851–1926
 
Kristian X
1870–1947
 
Fredrik IX
1899–1972
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XIV Johan
1763–1844
 
Oscar I
1799–1859
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anne-Marie
1946–
 
Pavlos
1967–
 
Konstantin-Alexios
1998–
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Oscar II
1829–1907
 
Gustaf V
1858–1950
 
Gustaf VI Adolf
1882–1973
 
Ingrid
1910–2000
 
 
 
 
 
 
 

Se även

Referenser

Noter

Tryckta källor

  • Elgklou, Lars: Bernadotte: Historien och historier om en familj. Askild & Kärnekull förlag, Stockholm 1978. ISBN 91-7008-882-9
  • Fogelmarck, Stig (red.): Från Vasa till Bernadotte: Fem svenska dynastier. Utgiven av Kungl. Husgerådskammaren med Skattkammaren och Bernadottebiblioteket, intendent Ulla Landergren, slottsbibliotekarie Adam Heymowski, heraldiker, fil dr Jan Raneke, arkitekt Krzysztof Laufersweiler. Stockholms slott 1988. ISBN 91-85726-28-1
  • Sundberg, Ulf: Kungliga släktband: Kungar, drottningar, frillor och deras barn, sid. 201–208, 288. Historiska media, Lund 2004 ISBN 91-85057-48-7
  • Weibull, Jörgen: Bernadotterna på Sveriges tron. Sthlm 1971.
  • Weibull, Jörgen: Bernadotterna: En krönika om vårt kungahus i kultur och politik. Bonnier, Stockholm 1991. ISBN 91-34-51193-8
  • Wrangel, F.U.: Från Jean Bernadotte's ungdom. P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1889.

Webbkällor

Vidare läsning

Externa länkar

Bernadotte
Företräddes av
Holstein-Gottorpska ätten
 Sveriges kungahus
1818–
Sittande
Företräddes av
Holstein-Gottorpska ätten
 Norges kungahus
1818–1905
Efterträddes av
Glücksborgska ätten

Tags:

Bernadotte Släkten s franska rötterBernadotte Furste av PontecorvoBernadotte Den ska kungaättenBernadotte Se ävenBernadotte ReferenserBernadotte Vidare läsningBernadotte Externa länkarBernadotte176318441905BéarnFrankrikeFurstendömet PontecorvoKarl XIV JohanKungMarskalkNorgePyrenéernaSläktSverigeSveriges monarki

🔥 Trending searches on Wiki Svenska:

Prins Carl PhilipHalleys kometItalienLars NorénJapanElvis PresleyCharles III av StorbritannienNederländernaDonald TrumpFernando TorresLiechtensteinZeusShakiraMästarnas mästare 2024Lista över namnsdagar i Sverige i datumordningAnders HansenAftonbladetSyreDirty DancingSionismMads MikkelsenNihilismRebecca FergusonJake GyllenhaalOpinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2026IrlandOzzy OsbourneBarcelonaMolly SandénSportåret 2000OskarshamnFascismJon Dahl TomassonFrancis Scott Key Bridge (Baltimore)KosovoKarlskronaSpotifyLutaId al-fitrKommunala utjämningssystemetUlrika EleonoraVita tisdagenGustaf Mattson (kronbefallningsman)Star ClipperGustav IV AdolfAndrev WaldenJönköpingRMS TitanicEmil Oscar NobelMänniskaNarcissismRobinson 2024Helikopterrånet i VästbergaPåsklovKarlstadLista över städer i ItalienZoroastrismNobelLista över Sveriges statsministrarLovisa (stad)Ted GärdestadSkellefteå AIKJosef MengelePeter MangsGlobal uppvärmningLista över öar i AtlantenMalena ErnmanIan WachtmeisterPingstBeata ErnmanJohn AusoniusMontenegroAndra världskrigetMalmöVargCatherine, prinsessa av WalesAnna SawaiSyrien🡆 More