Béla Kun: Ungersk diplomat och politiker

Kun kom från en judisk familj och studerade en tid från 1905 vid universitetet i Kolozsvár, blev sedan tidningsman i Nagy-Várad och anslöt sig till socialismen. Han nyorganiserade socialistpartiet i Koloszvár och var en kort tid tillförordnad föreståndare för stadens arbetarförsäkringskassa, men avskedades på grund av underslev. Vid första världskrigets utbrott 1914 inkallades han i tjänst som frivillig korpral och togs som krigsfånge av ryssarna. Efter den bolsjevikiska oktoberrevolutionen 1917 fick Kun i uppdrag att bedriva kommunistpropaganda bland de ungerska krigsfångarna i Ryssland.

I november 1918 bildade Kun det Ungerns kommunistiska parti och blev ledare för den kortvariga ungerska rådsrepubliken från den 21 mars till den 6 augusti 1919. Kun tvingades i exil och emigrerade senare till Sovjetunionen, där han antog sovjetiskt medborgarskap.

Väl i Sovjetunionen var han på Krim tillsammans med Rozalia Zemljatjka och Georgij Pjatakov ansvarig för mordet på civila och tiotusentals vita krigsfångar ur Pjotr Wrangels armé. Han fick en hög post inom Komintern och sändes 1921 till Tyskland för att påverka det tyska kommunistpartiet. I Sovjetunionen blev han på 1930-talet anklagad för trotskism, ställdes inför rätta och avrättades förmodligen. Hans öde var länge okänt. Kun fick politisk återupprättelse 1956 under avstaliniseringen. De sovjetiska partiet lät meddela sin ungerska motsvarighet att Kun avlidit i fängelse den 30 november 1939. År 1989 förkunnade sovjetiska myndigheter att Kun hade blivit avrättad, genom arkebusering, i Gulag, ett år tidigare.

•   Wiki Commons har media som rör Béla Kun.
  Bilder & media