Beauforts Skala: Vindskala

Den brittiske ingenjören John Smeaton undersökte på 1700-talet effektiviteten hos olika typer av vingar på väderkvarnar och tog i samband med detta fram en skala mellan 1 och 8 för att beskriva vindens effekt på en väderkvarn nära hans hem. Exempelvis var vindstyrkan 2 tillräcklig för att grenar på träd att röra sig och för kvarnens vingar att röra sig mellan 6 och 9 varv per minut. Den skotske hydrografen Alexander Dalrymple ändrade Smeatons skala till att vara mellan 0 och 12 och gav varje vindstyrka det namn som används i skeppsloggar.

Dalrymple uppmärksammande Beaufort på skalan och Beaufort lade till beskrivningar på segelföringen vid bidevindsegling (segling med vinden i de förliga kvadranterna) hos fullriggade örlogsfartyg under 1800-talets första decennier. Här nedan anges den ursprungliga skalan med engelska vindnamn och beskrivningar.

Styrkorna mellan 0 och 4 handlar om den fart som fartyget kan förväntas nå med alla segel satta, styrkorna mellan 5 och 9 om den segelsättning som krävs för att behålla manöverförmågan i en stridssituation och mellan 10 och 12 om hur fartyget skall hanteras för att överleva.

Några av termerna: steerage way=styrfart; reefed=revad; royal=röjel, top-gallant=bramsegel, topsail=märssegel, course=undersegel (fock, storsegel, kryssegel), stay sail=stagsegel; storm sail=stormsegel.

Under 1800-talet fanns en uppsjö av vindskalor runt om i världen och det är något av en slump att just Beauforts har överlevt och blivit en universell standard - en slump där enligt den gängse historieskrivningen två uppfinningar och en väderkatastrof spelar viktiga roller. Beauforts skala antogs som standard av Royal Navy 1838, Samuel Morse uppfann telegrafen 1837, T. R. Robinson uppfann skål-anemometern för vindmätning 1846 och i slaget vid Sevastopol 1854 slog en överraskande vinterstorm sönder stora delar av de franska och engelska flottorna. Ur detta uppstod behovet av att kunna varna för plötsliga omslag i vädret och lösningen fanns när framsynta personer i amiralitetet kopplade ihop de nya exakta vindmätningarna och möjligheten att med Beauforts siffror, telegrafera prognoser till flottenheterna.

Under 1900-talet kom skalan att tolkas på olika sätt i samband med att man försökte översätta skalans steg till en gemensam standard med vindhastighetsangivelser och meteorologiska benämningar – ett besvärligt företag, dels med tanke på olika enhetssystem, dels eftersom örlogsfartygs segelsättning inte längre var allmän kunskap. Gradvis växte en gemensam standard fram och vid mitten av 1900-talet hade de nya vindstyrkebeteckningarna slagit ut Beauforts siffror i de flesta sammanhang utom i skeppsloggböcker.

Senare tiders meteorologer (the International Meteorological Committee, 1946) har lagt till steg från 13 till 17 för att omfatta även de vindstyrkor som kan uppstå i tropiska orkaner, tromber (tornadoer) med mera, men de finns normalt inte med när skalan presenteras i populärsammanhang. Skalan kan beräknas med formeln V = k · B^3/2, där k = 0,8365, B = Beauforttalet, och V = vindhastighet i m/s.

Vindstyrka i beaufort	Benämning		Vindhastighet		Våghöjd till havs		Symbol	Vindens verkningar	Självförhållande foto	Associerade varningsflaggor
	på land	till sjöss	m/s	km/h	m/s	km/h
0	Lugnt	Stiltje, bleke	0-0,2	0-1	0	0		Rök stiger rätt upp, löv hänger stilla, sjön ligger spegelblank		Ingen flaggvarning utfärdas
1	Svag vind	Nästan stiltje	0,3-1,5	1-5	0-0,2	1-2		Knappt märkbar för känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver i vindens riktning, små krusningar på sjön		Ingen flaggvarning utfärdas
2	Svag vind	Lätt (laber) bris	1,6-3,3	6-11	0,2-0,5	1-2		Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv vibrerar, tunna kvistar på lövklädda träd i oavbruten rörelse, vågkammar börjar brytas här och var		Ingen flaggvarning utfärdas
3	Måttlig vind	God bris	3,4-5,4	12-19	0,5-1	2-3,5		Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv vibrerar, tunna kvistar på lövklädda träd i oavbruten rörelse, vågkammar börjar brytas här och var		Ingen flaggvarning utfärdas
4	Måttlig vind	Frisk bris	5,5-7,9	20-28	1-2	3,5-6		Tunnare grenar på lövklädda träd rör sig, damm och lös snö virvlar upp, på sjön långa vågor med vita kammar		Ingen flaggvarning utfärdas
5	Frisk vind	Styv bris	8,0-10,7	29-38	2-3	6-9		Mindre lövträd svajar, tröttsamt gå mot vinden, utpräglade långa vågor, skumkammar över allt		Ingen flaggvarning utfärdas
6	Frisk vind	Hård bris, frisk kuling/kultje	10,8-13,8	39-49	3-4	9-13		Stora grenar på lövklädda träd rör sig, det viner i luftledningar, på sjön stora vågberg, skumkammar breder ut sig över stora ytor
7	Hård vind	Styv kuling/kultje	13,9-17,1	50-61	4-5,5	13-19		Böjer mindre trädstammar, motstånd märks när man går mot vinden, sjön tornar upp sig och bryter, skummet läggs i strimmor i vindriktningen
8	Hård vind	Hård kuling/kultje	17,2-20,7	62-74	5,5-7	18-25		Bryter kvistar, besvärligt gå över öppna ytor, vågors höjd och längd betydande, skumstrimmorna tätnar
9	Mycket hård vind	Halv storm	20,8-24,4	75-88	7-10	23-32		Bryter mindre träd, taktegel blåser ned
10	Storm	Storm	24,5-28,4	89-102	9-12,5	29-41		Upprycker stora träd med rötterna, stora skador på hus, höga vågberg med brottsjöar, havet nästan vitt av skum
11	Svår storm	Svår storm	28,5-32,6	103-117	11,5-16	37-52		På stora ytor i skog har alla träd fällts av vinden, stora fartyg som nyss synts försvinner bakom vågberg, havet helt vitt, skum i luften försvårar sikten
12	Orkan	Orkan	32,7-36,9	118-133	≥ 14	≥ 46		Stora föremål flyger i luften, fönster blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp på land, allmän ödeläggelse
13	Orkan	Orkan	37,0-41,4	133–149
14	Orkan	Orkan	41,5-46,1	149–166
15	Orkan	Orkan	46,2-50,9	166–183
16	Orkan	Orkan	51,0-56,0	184–202
17	Orkan	Orkan	56,1-61,2	202–220

• Vindstyrka

•   Wiki Commons har media som rör Beauforts skala.
  Bilder & media