Baryt

Baryt är metallen bariums viktigaste mineral och återfinns underordnat i många svenska gruvor.

Baryt
Kategori	Sulfatmineral
Grupp	Celestin
Dana klassificering	28.03.01.01
Strunz klassificering	07.AD.35
Kemisk formel	BaSO4
Färg	Färglös, vit, lätt blåskuggad, blå, gul, grå, brun
Förekomstsätt	Tunna eller tjocka tavelformade kristaller
Kristallstruktur	Ortorombiska
Spaltning	Fullkomlig {001}, god {210}, otydlig {010}
Brott	Oregelbundet, ojämnt
Hållbarhet	Spröd
Hårdhet (Mohs)	3–3½
Glans	Glasglans, pärlglans
Ljusbrytning	nα = 1,634–1,637, nβ = 1,636–1,638, nγ = 1,646–1,648
Dubbelbrytning	δ=0,012
Optisk karaktär	Biaxial (+)
Dispersion	r>v
Transparens	Transparent till opak
Fluorescens	Ibland vit till gulaktigt vit
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	4,3–5
Densitet	4,48 g/cm3
Löslighet	Extremt liten
Referenser

Baryt har stora likheter med kalkspat, men skiljer sig genom markant högre specifik vikt och att den ej fräser i syror. Den uppträder ofta som ett bladigt aggregat, vilket vid slag bildar stycken av rombisk form. Dessutom förekommer den som stalaktiter och stalagmiter, i korniga, täta jordartade massor och ibland som stora kristaller. Den bildar en fast lösning med strontiummineralet celestin.

 

Baryt förekommer sällan i rent tillstånd utan är insprängd i olika malmgångar och förekommer även tillsammans med krita.

Barytfyndigheter finns i Mellaneuropa vid Bologna med flera platser. I Sverige är den känd i Bölets mangangruva Sala, Dannemora, Långbans och Nordmarks gruvor, Gislöv i Skåne, samt i Pottäng på Alnön där brytning skedde under andra världskriget. I Norge har den hittats som vackra kristaller i Kongsbergs gruvor.

Den i naturen förekommande rena baryten kan användas i finmalet tillstånd som både pigment och fyllnadsämne i färger, papper samt vid tillverkning av lackfärger. Finmald baryt uppslammad i vatten används som borrvätska vid oljeborrning.

Pigment utvunnet från mineralet baryt har Colour Index-beteckning Pigment White 22, till skillnad från syntetiskt bariumsulfatpigment som heter Pigment White 21. Båda numreras C.I. 77120.

Ökenroskristall

 

Noter

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wiki, tidigare version.

•   Wiki Commons har media som rör Baryt.