Astrofysik

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Visuella eller optiska observationer är annars det som brukar förknippas med klassisk astronomi, som vuxit ut och där metoderna med tiden blivit allt mer avancerade både vad gäller instrument som de yttringar som går att undersöka.

Några centrala frågor inom astrofysiken är bland andra:

• Hur fungerar universum?
• Hur kom galaxer och stjärnor till?
• Är vi ensamma?

I praktiken involverar modern astronomisk forskning en ansenlig mängd fysik. Det kan handla om fysikaliska egenskaper som luminositet, täthet, temperatur och kemisk sammansättning hos de astronomiska objekten och samverkan dem emellan. Eftersom det är ett mycket brett ämne, så behöver astrofysiker behärska många av fysikens discipliner, till exempel mekanik, elektromagnetism, statistisk mekanik, termodynamik, kvantmekanik, relativitetsteori, kärn- och partikelfysik, plasmafysik, gasdynamik och atom- och molekylfysik. Och därtill inte minst vara väl bevandrad i fysikens matematiska metoder. Om namnet på en universitetsinstitution är "astrophysics" eller "astronomy" hänger det mer ihop med dess förhistoria än med forskningsområdena. Sålunda heter Stockholms universitets astronomiinstitution fortfarande Stockholms Observatorium.

Kosmologi är en del av den teoretiska astrofysiken i stor skala, medan astropartikelfysik går ned på subatomär nivå. Kosmologin forskar i universum som en stor helhet och tillämpar oftast det som astrofysiken forskar i. Ett område däremellan som blivit allt hetare är högenergiastrofysik.

•   Wiki Commons har media som rör Astrofysik.
  Bilder & media