Arbetsmarknad: Efterfrågan och tillgången på arbetskraft

Man kan mäta arbetsmarknadens effektivitet genom att bedöma huruvida arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens och sluta anställningsavtal eller uppdragsavtal.

Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilka utgör arbetsmarknadens parter, regleras i en omfattande arbetsmarknadslagstiftning och i de flesta fall även kollektivavtal som är en frivillig del för arbetsgivaren att ansluta sig till. Fackföreningar vill dock alltid sluta kollektivavtal för att förhandla med arbetsgivaren. Kollektivavtal är förenade med kostnader för arbetsgivaren att ansluta sig till eftersom de innehåller trygghetsförsäkringar och pensionsåtaganden som man måste betala utöver lagstadgade arbetsgivaravgifter, vilka betalas till Skatteverket. År 2017 omfattades cirka 90 procent av alla löntagare i Sverige av kollektivavtal. Inom privat sektor var andelen 83-84 procent.

I motsats till den gängse tron svarar de svenska fackföreningarna snabbt på kriser i arbetsmarknaden och har ett flexibelt förhållningssätt till lönesättning under dessa perioder. Det finns dock frågor på den svenska arbetsmarknaden som skulle kunna påverka ekonomin negativt. Bland annat karakteriseras Sverige av fler visstidsanställda än många andra länder, något som skulle kunna minska arbetsgivarnas villighet att investera i arbetstagarna. Gruppen visstidsanställda har också en låg skyddsnivå. Samtidigt har fastanställda starka skydd rörande till exempel uppsägningstid och semester. Något som riskerar att skapa en tudelad arbetsmarknad.

Arbetsmarknadsstatistik

Statistiska centralbyrån framställer statistik som beskriver den svenska arbetsmarknaden. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en undersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15-74 år. Det är den enda källan med kontinuerliga uppgifter om den totala arbetslösheten och står för det officiella arbetslöshetstalet. Arbetskraftsundersökningen tar fram månatlig, kvartalsvis och årlig statistik med tonvikt på såväl antal som andel sysselsatta respektive arbetslösa.

Arbetsmarknaden i Sverige enligt Arbetsförmedlingens rapport "Här finns jobben" från 2019:

Yrken där det behövs mest folk de närmaste fem åren (Högskoleutbildning)

• Barnmorskor
• Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker
• Förskollärare
• Läkare och tandläkare
• Läraryrken
• Mjukvaru- och systemutvecklare
• Psykologer
• Sjuksköterskor
• Socialsekreterare
• Systemutvecklare och it-arkitekter

Yrken där det behövs mest folk de närmaste fem åren (övriga utbildningsnivåer)

• Anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare
• Betongarbetare, murare och målare
• Buss- spårvagns- och lastbilsförare
• Elektrikeryrken
• Kockar
• Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer
• Slaktare och styckare
• Träarbetare och snickare
• Undersköterskor
• VVS-montörer

• Arbetssökande
• Kollektivavtal i Sverige

• Kjellberg, Anders (2020) Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1
• Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0
• Kjellberg, Anders (2019) "Sweden: collective bargaining under the industry norm", i Torsten Müller & Kurt Vandaele & Jeremy Waddington (red.) Collective bargaining in Europe: towards an endgame, European Trade Union Institute (ETUI) Bryssel 2019. Volym III (sid. 583-604 + Appendix; med uppgifter om märket/industrinormen, avtalsrörelser, arbetskonflikter, medling mm).

• Arbetskraftsundersökningarna (AKU) på Statistiska centralbyråns webbplats
• Jobblands arbetsmarknadstjänst ger en månatlig inblick i den den svenska arbetsmarknaden.