Amerikansk Dollar: Valutan i USA

Den ges ut av USA:s centralbank – Federal Reserve (FRB) – och är även officiell valuta i Ecuador, El Salvador, Östtimor med flera länder (se valutaunion). Amerikansk dollar används också ofta som reservvaluta utanför USA. Den vanligaste symbolen för USA-dollar är dollartecknet ($). ISO 4217-koden för USA-dollar är USD. 1 USA-dollar motsvarar 100 cent (¢). USA-dollarn har en mycket viktig internationell roll och var 2022 världens största valuta, då den användes i drygt 50% av all internationell handel.

Amerikansk dollar United States dollar (US-dollar)
Dollarsedlar
Land	USA El Salvador Panama Ecuador Guam Jungfruöarna (US) Jungfruöarna (UK) Marshallöarna Palau Puerto Rico Zimbabwe Östtimor
Införd	1792
Delas i	100 cent
ISO 4217-kod	USD (num. 840)
Förkortning	$
Myntvalörer	1¢, 5¢, 10¢, 25¢, 50¢, $1
Sedelvalörer	$1, $2, $5, $10, $20, $50, $100

Efter att representanter för tretton amerikanska kolonier (senare stater) i Philadelphia den 4 juli 1776 skrivit under USA:s självständighetsförklaring och i och med detta utropat den nya staten USA så behövdes det ett eget penningsystem och ett myntverk. Den nyvalde presidenten George Washington bad sin utrikesminister Thomas Jefferson att ta tag i saken. Jefferson tog kontakt med smeden John Harper som den 13 juli 1792 levererade de första 1500 half dimes, eller disme som de också kallades, i silver.

Dollartecknet $

Vissa forskare hävdar att dollartecknet $, som är den vanligaste symbolen för USA-dollarn, härstammar ifrån de spanska silvermynt i valören 8 reales som var vanliga i Nordamerika innan Förenta staterna bildades. På dessa mynt skrevs siffran åtta som bokstaven S med ett eller två lodräta streck, vilket lär komma från det spanska statsvapnet, som de två Herkulesstoderna och mottot Non plus ultra skrivet i formen av ett S. Andra hävdar att dollartecknet är en förenklad version av initialerna US - United States - skrivna ovanpå varandra. Detta är dock föga troligt då dollartecknet användes av spanjorerna innan USA existerade.

Namn

Ordet dollar härstammar från det tyska ordet thaler och motsvaras av det svenska ordet daler. I början av 1500-talet hittade man stora mängder silver i Joachimsthal i Böhmen. Av detta silver producerade man mängder av silvermynt som gick under namnet Joachimsthaler, vilket senare förkortades till thaler. Ett slanguttryck för den amerikanska dollarn är simoleon.

I USA har mynten namn. För 1 ¢ och 5 ¢ är namnen inofficiella, dessa mynt är i stället märkta one cent och five cents istället för penny respektive nickel. För de högre valörerna är namnen officiella; exempelvis är 10¢-myntet märkt one dime.

Ordet penny (plural: pennies, inte pence) är specifikt för 1¢-mynten, så att säga "25 pennies" betyder 25 encentare, inte vilka 25 cent som helst.

Värde

Efter att den svenska kronan etablerades på valutamarknaden i slutet av 1800-talet (då den ersatte riksdalern) har en dollar aldrig varit värd mindre än 3,60 kronor, ett värde den nådde under tiden strax efter andra världskriget då den svenska valutan revalverades. Dessförinnan hade den stadigt stått i en kurs mellan 4,20 och 4,50 SEK för en dollar. När den svenska ekonomin efter haussen som följde andra världskriget kraschade på 1970-talet så ökade värdet på dollarn stegvis, bland annat på grund av de devalveringar som gjordes på kronan. I början av 2000-talet var dollarn värd strax över 11 SEK, men efter 11 september och de finansiella oroshärdar som gick värdet tillfälligt ner.^{[källa behövs]}

Sedlar

Valör	Framsida	Baksida	Porträtt	Första utgåva	Senaste utgåva	Cirkulation
$ 1			George Washington	1963	2013	Stor
$ 2			Thomas Jefferson	1976	2013	Begränsad
$ 5			Abraham Lincoln	2006	2013	Stor
$ 10			Alexander Hamilton	2004	2013	Stor
$ 20			Andrew Jackson	2004	2013	Stor
$ 50			Ulysses S. Grant	2004	2009	Stor
$ 100			Benjamin Franklin	2009	2009	Stor

$ 100 000 trycktes enbart 1934, släpptes aldrig i cirkulation och inga exemplar finns hos allmänheten.

 

$ 100 är den högsta valören som fortfarande trycks.

$ 2 är relativt ovanliga i cirkulation och $ 50 och $ 100 börjar bli mer ovanliga eftersom amerikanska uttagsautomater endast ger $ 20-sedlar. I synnerhet bensinstationer, snabbköp och snabbmatställen har på många håll slutat ta emot sedlar större än $ 20 eller $ 50.

Mynt

Valör	Framsida	Baksida	Namn i folkmun	Porträtt	Vikt	Diameter	Material	Cirkulation
1 ¢			penny	Abraham Lincoln	2,5 g	19,05 mm	97,5 % Zn täckt av 2,5 % Cu	Stor
5 ¢			nickel	Thomas Jefferson	5,0 g	21,21	75% Cu täckt av 25% Ni	Stor
10 ¢			dime	Franklin D. Roosevelt	2,268 g	17,91 mm	91,67% Cu täckt av 8,33% Ni	Stor
25 ¢			quarter (dollar)	George Washington	5,67 g	24,26 mm	91,67% Cu täckt av 8,33% Ni	Stor
50 ¢			half dollar	John F. Kennedy	11,34 g	30,61 mm	91,67% Cu täckt av 8,33% Ni	Begränsad
$ 1			dollar	Sacajawea	8,10 g	26,50 mm	88,5% Cu, 6% Zn, 3,5% Mn, 2 % Ni	Begränsad

50 ¢ och $ 1 är relativt ovanliga, dock blir $ 1 vanligare. Ett äldre silverfärgat dollarmynt med Susan B. Anthony finns även i cirkulation. Detta mynt blev dock impopulärt på grund av att det var alltför lätt att blanda ihop med 25¢-mynten.

Amerikanska myntverket, US Mint, gav även ut en serie en-dollar-mynt med bild på de amerikanska presidenterna, i ordning som de tillträdde posten, och endast gällande de som gått bort, som minnesmynt och samlingsmynt. Projektet började 2007 och avslutades 2016. De första åren, 2007 to 2011, trycktes mynten i större antal med tanke på cirkulation, men från 2012 trycktes de endast som samlingsmynt och inte för cirkulation. År 2020 trycktes ett samlingsmynt för George H.W. Bush som dog 2018.

• Federal Reserve Act

• Centralbanken FRB
• USD-sedlar
• Historiska och aktuella sedlar från USA (engelska) (tyska) (franska)