1966: år

Januari

 

• 1 januari
  • Den svenske boxaren Bo Högberg blir europamästare i mellanvikt efter seger mot italienaren Bruno Visintin. En dryg månad senare förlorar han titeln och får käken avslagen mot fransmannen Yoland Levêque .
  • Vid en statskupp i Centralafrikanska republiken tar överste Jean-Bedel Bokassa makten.
• 17 januari – Ett B-52 bombflygplan kolliderar med en KC-135 Stratotanker över Spanien och tappar fyra st 70-kilotons vätebomber nära staden Palomares och en femte i havet .
• 18 januari – Indira Gandhi utses till Kongresspartiets ledare och ny premiärminister i Indien.
• 21 januari – Fredsforskningsutredningen föreslår i sitt betänkande upprättande av ett internationellt fredsforskningsinstitut i Stockholm.
• 24 januari – 117 personer omkommer då ett indiskt trafikflygplan kolliderar med en bergvägg vid Mont Blanc .
• 26 januari – De tre barnen från familjen Beaumont försvinner spårlöst på en strand i Adelaide i Australien. Deras försvinnade förblir ett mysterium i Australiens historia.
• 28 januari – En svensk grupp yrkesutbildningssakkunniga föreslår att en enda skola med tre sektorer, gymnasieskola, ska ersätta de tidigare svenska skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola.
• 29 januari – Dag Hammarskjöld-biblioteket i Uppsala, avsett för internationella frågor och samarbetssträvanden, invigs.

Februari

• Februari – En köldvåg slår till i Sverige .
• 2 februari – Den lägsta lufttemperaturen någonsin i Sverige, -53 grader, uppmäts i Vuoggatjålme .
• 3 februari – Den intensiva vinterkylan i Sverige kulminerar. Stockholm har den lägsta köldnoteringen sedan 1871, -25,5 grader.
• 4 februari – 133 personer omkommer då ett japanskt indiskt trafikflygplan störtar i Tokyobukten, Japan .
• 11 februari – Europamästaren i lätt mellanviktsboxning, Bo Högberg från Sverige, förlorar sin Europamästartitel i en dramatisk match i Stockholm mot fransmannen Yoland Leveque.
• 15 februari – Vid en postkupp på Göteborgs centralstation tillgrips 918 500 SEK i kontanter. Förövarna grips ett par dagar senare, varvid alla pengar, förutom 45 000, återfinns.
• 17 februari – En explosionsartad brand härjar samrealskolan i Nora i Sverige, varvid två elever omkommer.
• 18 februari – Plastspiralen godkänns som preventivmedel för kvinnor i Sverige .
• 19 februari – TV-versionen av August Strindbergs Hemsöborna i regi av Bengt Lagerkvist börjar sändas i svensk TV .
• 20 februari – Tågfärjan M/S Malmöhus påseglas i svår dimma av ett isländskt fartyg utanför Köpenhamn. Flera passagerare skadas.
• 21 februari – Frankrikes president Charles de Gaulle tillkännager att Frankrike inte längre tänker delta i NATO-samarbetet
• 23 februari
  • Svåra oväder och skyfall vållar stora skador i Spanien och Portugal
  • Den svenska riksdagen uttalar sig efter livliga debatter för en utredning om statschefens ställning i en parlamentarisk demokrati.
• 24 februari
  • Ghanas president Kwame Nkrumah störtas av en militärjunta ledd av general Joseph Ankarh .
  • Generalplanberedningen i Stockholm beslutar att två broar skall byggas på 3 meters höjd över Nybroviken.
• 27 februari – LO-ägda Stockholms-Tidningen utkommer med sitt sista nummer . Den har varit socialdemokratins enda morgontidning i Stockholm .

Mars

 

• 1 mars – SACO vill att statstjänstemännen skall få två "sabbatssemestrar" om vardera ett halvt år, att tas ut mellan 40 och 50 år samt 50 och 60 år.
• 5 mars – 124 personer omkommer då ett brittiskt flygplan fattar eld och kolliderar med berget Fuji i Japan .
• 12 mars – General Suharto tar makten i Indonesien .
• 26 mars – Omkring 2 000 personer demonstrerar i Stockholm mot USA:s krigföring i Indokina .
• 31 mars – Labour under Harold Wilson vinner allmänna valet i Storbritannien och får en majoritet på 96 platser, en stark förbättring av den majoritet med fem platser man fick i 1964 års val.
• Våren
  • Grundlagsberedningen i Sverige tillsätts, för att utreda hur det nya svenska riksdagssystemet skall se ut.
  • Centerpartiet och Folkpartiet lanserar ett gemensamt program, den så kallade mittensamverkan.
  • Öxabäcks IF, ett av Sveriges tidiga kvinnliga fotbollslag, bildas .

April

• 1 april – Sveriges riksdag skärper piratradiolagen för att omöjliggöra Radio Syds sändningar till Sverige .
• 5 april – En konstgjord njure i engångsförpackning har konstruerats av ett lag Lundastudenter under ledning av professor Nils Alwall.
• 14 april – Det värsta aprilvädret i "mannaminne" drar fram över södra Skåne.
• 16 april – Världens dittills enda kvinnliga kosmonaut, Valentina Teresjkova, kommer till Stockholm på ett veckolångt besök.
• 22 april – Sveriges kronprins Carl (XVI) Gustaf tar studentexamen vid Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk .
• 25 april – 6 personer omkommer då ett rälsbusståg kolliderar med ett arbetståg i Holmsveden, Sverige . 15 personer skadas.
• 30 april – Anton Szandor LaVey grundar Church of Satan. Enligt den officiella satanistiska räkningen är år 1966 år 1 AS (Anno Satanas).

Maj

• 2 maj – Svenske professorn Clarence Crafoord väcker debatt genom att hävda att en människa är död när hjärnan upphör att fungera .
• 5 maj – Socialistinternationalens kongress öppnas i Folkets hus i Stockholm med cirka 200 delegater från ett 50-tal länder.
• 6 maj – Den svenska riksdagen beslutar att inrätta ett internationellt fredsforskningsinstitut (SIPRI) .
• 9 maj – Kina spränger sin tredje atombomb
• 16 maj – Bob Dylan släpper albumet Blonde on Blonde.
• 20 maj – Per Oscarsson får pris som bäste skådespelare för sin roll i Svält vid filmfestivalen i Cannes .
• 28 maj – Ungdomar bränner amerikanska flaggan utanför USA:s ambassad i Stockholm som protest mot USA:s krigföring i Indokina .

Juni

• 7 juni – Startskottet går för kärnkraftverket i Simpevarp.
• 14 juni – Italiens president, Giuseppe Saragat, kommer till Sverige på statsbesök.
• 23 juni – De svenska bankerna beslutar att införa lediga lördagar för sina anställda .
• 25 juni – Vid ett våldsamt raggarbråk vid Harnäs utanför Gävle utsätts en polis för stenkastning och blir svårt skadad. Tio poliser strider för sina liv men tvingas fly.
• 30 juni – I Sverige omvandlas de statliga högre allmänna läroverken till kommunala gymnasier.

Juli

 

• 2 juli – Frankrike spränger en atombomb över Mururoaatollen
• 7 juli – Ove Kindvall blir Sveriges dittills dyraste fotbollsproffs när han säljs från svenska IFK Norrköping till nederländska Feyenoord för 200 000 SEK .
• 17 juli – 19-åriga Margareta Arvidsson från Vänersborg utses i Miami i USA till Miss Universum .
• 29 juli – Bob Dylan kraschar med sin motorcykel på managern Albert Grossmans mark i Woodstock, New York. Han tvingades därefter vila en längre tid och därmed också ställa in den pågående världsturnén.
• 25 juli – Göta hovrätt dömer THX-doktorn Elis Sandberg i Aneby till 50 dagsböter för brott mot den svenska läkemedelsförordningen .
• 29 juli – 23-årige Gunnar Norgren och 19-årige Clark Olofsson jagas av svensk polis i Södermanland efter att ha allvarligt skottskadat kriminalassistent Ragnar Sandahl. Polismannen avlider senare, och brottslingarna grips inom några veckor . Inbrottsförsöket ägde rum i Nyköping .
• 30 juli – England vinner VM-finalen i fotboll i England mot Västtyskland med 4-2 på övertid .

Augusti

• 17 augusti – Volvo presenterar sin nya personbil Volvo 144 .
• 18 augusti – Kinas kommunistledare Mao Zedong inleder Kulturrevolutionen, där allt västerländskt inlytande brännmärks .
• 19–23 augusti – 3 000 personer omkommer och en miljon blir hemlösa vid en jordbävning i Evzerum, Turkiet .
• 20 augusti – Medborgartåget "För en levande landsbygd, kristna livsnormer och monarkins bibehållande", anordnat av disponent Gottfrid Carlsson, kulminerar i Stockholm.
• 21 augusti
  • En miljon rödgardister paraderar förbi Mao Zedong i Peking , där Kulturrevolutionen pågår med "Maos lilla röda" som rättesnöre .
  • Efter sex års bygge invigs Sveriges största trafikled, Essingeleden i Stockholm .
• Augusti – "Centralskolan" i Huskvarna i Sverige byter namn till "Alfred Dalinskolan".

September

 

• 11 september – Sverige vinner friidrottslandskampen mot Finland i Helsingfors för herrar med 208.5-199.5 .
• 18 september – I det svenska kommunalvalet går socialdemokraterna tillbaka och gör sitt sämsta val sedan 1932. Alla övriga partier (förutom Folkpartiet) går framåt.
• 24 september – Esrange, den första permanenta basen på svensk mark för civila forskningsraketer, invigs vid Vittangi älv norr om Kiruna.
• 25 september – Sista persontåget mellan Norrköping Ö och Valdemarsvik avgår.
• 29 september – Den amerikanska bilmodellen Chevrolet Camaro presenteras.
• 30 september – Bechuanaland utropas till självständig stat under namnet Botswana .

Oktober

 

• 1 oktober
  • Krigsförbrytarna Albert Speer och Baldur von Schirach friges ur Spandaufängelset efter att ha avtjänat sina 20-åriga straff.
  • West Coast Airlines Flight 956 kraschar 8,9 kilometer söder om Wemme i Oregon. 18 personer dödas och ingen överlever. Olyckan är den första förlusten av en DC-9.
• 4 oktober – Basutoland utropas till självständig stat under namnet Lesotho .
• 5 oktober – Under en marin övning utanför Göteborg upptäcks en främmande ubåt, som man fäller sjunkbomber mot .
• 7 oktober – Den svenska Provierörelsen grundas.
• 11 oktober – SACO utlöser en månadslång lärarstrejk i Sverige, som späds på med lockout, sedan förhandlingarna med Statens avtalsverk strandat. Eleverna får studera på egen hand .
• 12 oktober – Den svenska riksdagen får en ny voteringsapparat, som innebär en avsevärd rationalisering av riksdagsarbetet. Anläggningen är den modernaste i världen.
• 20 oktober – 50 000 gymnasieelever och 15 000 högskolestuderande i Sverige ställs utan ordinarie undervisning under strejk och lockout bland SACO-anslutna lärare då den nio dagar långa konflikten utvidgas med att 20 800 lärare, och varar i två veckor .
• 21 oktober – En jättehög av kol och slagg sätter sig i rörelse i Aberfan, Wales efter häftigt regn. 144 personer omkommer, 116 av dem skolbarn, och en småskola och 15 andra hus begravs .
• 28 oktober – Sveriges sista träkolsblästermasugn i Svartå läggs ned.
• Oktober – SCA köper skogskoncernen Wifstavarfs AB, den största skogskoncernen sedan 1930-talet.

November

• 4 november – Tre veckors skyfallsliknande regn vållar katastrof i norra Italien och delar av Österrike
• 5 november – Lärarstrejken i Sverige tar slut efter medling.

 

• 8 november – Nya Älvsborgsbron i Göteborg, Sveriges största hängbro, invigs av Sveriges kommunikationsminister Olof Palme .
• 16 november – SJ:s nya tvåvåningståg provkörs på linjen Malmö–Stockholm.
• 24 november – Första exemplaret av det svenska stridsflygplanet Saab 37 Viggen visas .
• 28 november – Göran Palm väcker debatt med sin bok En orättvis betraktelse, där han hävdar att den industrialiserade världen profiterar på u-länderna .
• 30 november – Barbados blir självständigt från Storbritannien.
• November – Sveriges första manliga barnmorska utexamineras.^{[källa behövs]}

December

• 1 december – Julbocken i Gävle sätts på plats för första gången .
• 2 december – Skärpt trafikövervakning och strängare trafikregler beslutas i Sverige från 1 januari 1967. Bland annat kan en fotgängare som går mot rött dömas till 15 kronor i böter.
• 4 december – Musikgruppen Cream ger ut skivan Fresh Cream vilket kan ses som inofficiellt födelsedatum för hårdrocken.
• 12 december – Sveriges Radio genomför en programomläggning. Talprogrammen placeras i P1, klassisk musik i P2 och Melodiradion i P3 .
• 19 december – 13 man omkommer då ett grekiskt fartyg i svår snöstorm går på grund och bryts itu utanför Holmsund vid inloppet till Umeå.
• 23 december – Sergio Leones film Den gode, den onde, den fule har världspremiär.
• 26 december
  • Jan Troells film Här har du ditt liv efter Eyvind Johnsons självbiografiska roman har premiär med Eddie Axberg i huvudrollen .
  • Per Oscarsson klär av sig i bara kalsongerna och föreläser i sexualkunskap under Hylands hörna, varvid en folkstorm utbryter .

Okänt datum

• Sverige börjar ge missbrukare fri narkotika på försök .
• Tidningen Ny Tid köps av tidningen Arbetet och byter namn till Arbetet väst.
• Svenska Statens avtalsverk inleder sin verksamhet och skall utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
• Sverige undertecknar FN:s internationella konventioner om medborgerliga och politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
• Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten byter politisk inriktning från höger till oberoende liberala.
• Den svenska reklambranschens betalningssystem byts ut, vilket öppnar för ny och kreativ reklam och många nya små reklambyråer.
• Den svenska vargen fridlyses i ett år.
• Tidningen Forskning & Framsteg ges ut för första gången.
• Sveriges Televisions första sändning i färg genomförs.
• Svenska föräldrars rätt att aga sina barn upphör .

Första kvartalet

• 1 januari – Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare.
• 5 januari – Lili Päivärinta, finländsk/svensk sångare, även programledare i TV, ena halvan av duon Lili & Susie.
• 6 januari
  • Andrew Wood, amerikansk musiker.
  • Sharon Cuneta, filippinsk skådespelare och sångare.
• 8 januari – Bengt Thorn, svensk designer och art director.
• 9 januari
  • Haddaway, Nester Alexander Haddaway, tysk eurodance-artist.
  • Jan Johansen, svensk musiker.
• 12 januari
  • Olivier Martinez, fransk skådespelare.
  • Rob Zombie, amerikansk musiker och regissör.
• 13 januari – Patrick Dempsey, amerikansk skådespelare.
• 14 januari – Marco Hietala, finländsk musiker, basist och sångare i Nightwish.
• 16 januari – Ljubco Georgievski, regeringschef i Makedonien.
• 19 januari
  • Stefan Edberg, svensk tennisspelare, Wimbledon-vinnare 1988 och 1990.
  • Lena Philipsson, svensk artist.
• 22 januari – Billy Zane, amerikansk skådespelare.
• 24 januari – Shaun Donovan, amerikansk demokratisk politiker.
• 26 januari – Olov Johansson, svensk riksspelman.
• 27 januari – Tamlyn Tomita, amerikansk skådespelare.
• 31 januari – JJ Lehto, finländsk racerförare.
• 5 februari – José Maria Olazábal, spansk golfspelare.
• 6 februari – Rick Astley, brittisk popsångare.
• 11 februari
  • Richard Allan, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
  • Mauri Peltokangas, finländsk politiker.
  • Reuben Sallmander, svensk skådespelare.
  • Johan Söderqvist, svensk kompositör och musiker.
• 13 februari – Jeff Waters, kanadensisk hårdrocksgitarrist
• 16 februari – Niklas Zennström svensk IT-entreprenör.
• 19 februari – Justine Bateman, amerikansk skådespelare.
• 24 februari – Billy Zane, skådespelare.
• 25 februari
  • Alexis Denisof, amerikansk skådespelare.
  • Téa Leoni, amerikansk skådespelare.
• 27 februari – Donal Logue, kanadensisk skådaspelare.
• 2 mars – Howard Bernstein, brittisk musik- och filmproducent.
• 3 mars – Timo Tolkki, finländsk musiker, gitarrist i Stratovarius.
• 10 mars – Edie Brickell, amerikansk sångare och kompositör.
• 11 mars – Anna Ulrica Ericsson, svensk skådespelare.
• 19 mars – Tina Acketoft, svensk politiker (folkpartist).
• 21 mars
  • Kenny Bräck, svensk racerförare.
  • Shobhana Chandrakumar, indisk skådespelare.
  • Tomas Tivemark, svensk skådespelare, manusförfattare, filmproducent och kompositör.
• 22 mars – Jan Lundgren, svensk jazzpianist.
• 23 mars – Karin Enström, svensk yrkesofficer och moderat politiker, riksdagsledamot från 1998.
• 26 mars – Michael Imperioli, amerikansk skådespelare.
• 27 mars – Jakob Wegelius, svensk författare och illustratör.
• 31 mars – Tomi Immonen, finländsk politiker.

Andra kvartalet

• 2 april – Teddy Sheringham, engelsk fotbollsspelare.
• 7 april – Richard Gomez, filippinsk skådespelare.
• 8 april – Robin Wright, amerikansk skådespelare.
• 10 april – Dick Harrison, svensk författare och professor i historia.
• 11 april – Lisa Stansfield, brittisk musiker.
• 12 april – Rigmor Gustafsson, svensk jazzsångare.
• 14 april – Greg Maddux, amerikansk basebollspelare.
• 15 april
  • Samantha Fox, brittisk fotomodell och sångare.
  • Mika Lintilä, finländsk politiker.
• 22 april – Jeffrey Dean Morgan, amerikansk skådespelare.
• 3 maj – Lotta Östlin, svensk skådespelare.
• 8 maj – Rafael Edholm, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och fotomodell.
• 9 maj – Cynthia Nixon, amerikansk skådespelare, känd från Sex and the City.
• 10 maj – Mikael Andersson, svensk ishockeyspelare.
• 11 maj
  • Malin Berghagen, svensk skådespelare.
  • Christoph Schneider, tysk musiker, trummis i Rammstein.
• 15 maj – Sofia Wistam, svensk TV-programledare.
• 16 maj – Janet Jackson, amerikansk sångare.
• 17 maj – Qusay Hussein, Saddam Husseins andre son.
• 18 maj – Issaka Sawadogo, burkinsk-norsk skådespelare.
• 20 maj – Liselotte Neumann, svensk professionell golfspelare.
• 23 maj – Richard Paulson, svensk regissör och manusförfattare.
• 26 maj – Helena Bonham Carter, brittisk skådespelare.
• 3 juni – Sergei In-Fa-Lin, rysk bandyspelare.
• 4 juni
  • Cecilia Bartoli, italiensk mezzosopran.
  • Bill Wiggin, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 2001.
• 7 juni – Jean Arp, fransk skulptör, målare och poet .
• 8 juni – Julianna Margulies, amerikansk skådespelare.
• 9 juni
  • Kattis Ahlström, svensk journalist och programledare i TV.
  • Camilla Søeberg, dansk skådespelare.
• 11 juni
  • Tina Ahlin, svensk pianist, sångerska, munspelare och kompositör.
  • Greg Grunberg, amerikansk skådespelare.
• 14 juni
  • Outi Alanko-Kahiluoto, finländsk riksdagsledamot.
  • Kristian Luuk, svensk programledare.
• 15 juni – Raimonds Vējonis, Lettlands president.
• 17 juni – Jason Patric, amerikansk skådespelare.
• 22 juni – Annika Kofoed, svensk skådespelare.
• 25 juni – Zhiwen Wang, kinesisk skådespelare.
• 27 juni
  • J.J. Abrams, amerikansk regissör, manusförfattare och skådespelare.
  • Aigars Kalvītis, lettisk politiker, premiärminister 2004–.
• 28 juni
  • John Cusack, amerikansk skådespelare.
  • Mary Stuart Masterson, amerikansk skådespelare.
• 30 juni
  • Mike Tyson, amerikansk boxare.
  • Marton Csokas,nyzeeländsk skådespelare.

Tredje kvartalet

• 5 juli
  • Gianfranco Zola, italiensk fotbollsspelare.
  • Kathryn Erbe, amerikansk skådespelare.
• 9 juli – Fyr Thorvald Strömberg, svensk skådespelare och producent.
• 14 juli – Matthew Fox, amerikansk skådespelare.
• 15 juli
  • Irène Jacob, schweizisk skådespelare.
  • Dan Lipinski, amerikansk demokratisk politiker.
• 17 juli – Sten Tolgfors, svensk moderat politiker, handelsminister 2006–.
• 23 juli – Samantha Beckinsale, brittisk skådespelare.
• 25 juli – Jerker Odelholm, svensk basist.
• 28 juli – Raoul Grünthal, svensk tidningsman, chef på TT.
• 29 juli – Martina McBride, amerikansk countryartist.
• 4 augusti – Kalle Westerdahl, svensk skådespelare.
• 7 augusti – Jimmy Wales, amerikansk entreprenör, grundare av Wiki.
• 11 augusti – Paramitha Rusady, indonesisk skådespelare.
• 13 augusti – Yoram Hattab, israelisk skådespelare.
• 14 augusti – Halle Berry, amerikansk skådespelare.
• 19 augusti – Chi An Gramfors, svensk journalist, recensent och manusförfattare.
• 20 augusti
  • Kathy Castor, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–.
  • Dimebag Darrell, amerikansk gitarrist.
• 29 augusti – Magnus Andersson, journalist, programpresentatör SVT.
• 2 september
  • Salma Hayek, mexikansk skådespelare.
  • Olivier Panis, fransk racerförare.
• 5 september – Karin Bjurström, svensk skådespelare och sångare.
• 6 september – Kendrick Meek, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 september – Carola Häggkvist, svensk artist.
• 9 september – Adam Sandler, amerikansk skådespelare och producent.
• 18 september – Tomas Fryk, svensk skådespelare.
• 19 september
  • Petri Huru, finländsk politiker.
  • Eric Rudolph, bombmannen från Olympiska sommarspelen 1996.
• 22 september – Stefan Rehn, svensk fotbollsspelare och tränare.
• 25 september – Jason Flemyng, brittisk skådespelare.
• 27 september – Debbie Wasserman Schultz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2005–.

Fjärde kvartalet

• 1 oktober – George Weah, liberiansk fotbollsspelare (anfallare) och politiker.
• 8 oktober – Karyn Parsons, amerikansk skådespelare.
• 9 oktober – David Cameron, brittisk parlamentsledamot (Conservative Party) 2001–, premiärminister 2010–.
• 12 oktober
  • Jannike Björling, svensk fotomodell.
  • Christian Due-Boje, svensk ishockeyspelare.
• 13 oktober – Maria Furtwängler, tysk skådespelare.
• 14 oktober
  • Justine Kirk, svensk skådespelare, programpresentatör på SVT.
  • Dede Yusuf, indonesisk skådespelare.
• 19 oktober – Jon Favreau, amerikansk skådespelare och regissör.
• 20 oktober
  • Abu Musab al-Zarqawi, jordanisk internationell terrorist.
  • Stefan Raab, tysk komiker och programledare.
• 31 oktober
  • Tony Ernst, svensk musikjournalist och redaktör.
  • Adam "Ad-Rock" Horovitz, amerikansk hiphopmusiker
• 4 november – Petra Verkaik, amerikansk fotomodell.
• 5 november
  • Johan Renck, svensk musiker, även känd som Stakka Bo.
  • Henrik Elmér, svensk ståuppkomiker.
• 6 november – Christian Lorenz, tysk musiker, spelar synthesizer i Rammstein.
• 12 november – David Schwimmer, amerikansk skådespelare.
• 17 november – Sophie Marceau, fransk skådespelare.
• 19 november – Jason Scott Lee, amerikansk skådespelare.
• 23 november – Vincent Cassel, fransk skådespelare.
• 26 november – Garcelle Beauvais, amerikansk skådespelare, född på Haiti.
• 30 november – Mika Salo, finländsk racerförare.
• 6 december
  • Kathy Chow, kinesisk skådespelare.
  • Per-Ulrik Johansson, svensk golfspelare.
• 7 december – C. Thomas Howell, amerikansk skådespelare.
• 9 december – Kirsten Gillibrand, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009–.
• 11 december
  • Gary Dourdan, amerikansk skådespelare.
  • Göran Kropp, svensk bergsbestigare och äventyrare.
• 14 december
  • Tim Sköld, svensk musiker.
  • Helle Thorning-Schmidt, dansk politiker, partiledare för Socialdemokraterne 2005– och Danmarks statsminister 2011–.
• 21 december – Kiefer Sutherland, kanadensisk skådespelare.
• 27 december – Eva LaRue, amerikansk skådespelare.
• 29 december – Dexter Holland, amerikansk musiker, sångare i The Offspring.
• 30 december – Anna Ulrica Ericsson, svensk skådespelare.
• 31 december – Lars Yngve Johansson, svensk manusförfattare, kompositör och musiker.

Första kvartalet

Januari

• 1 januari – Vincent Auriol, 81, fransk politiker, tillförordnad ordförande i Frankrikes provisoriska regering 28 november–16 december 1946, Frankrikes president 1947–1954.
• 11 januari
  • Alberto Giacometti, 64, schweizisk skulptör och målare.
  • Hannes Kolehmainen, 76, finländsk långdistanslöpare.
  • Lal Bahadur Shastri, 61, indisk politiker, Indiens premiärminister 1964–1966.
• 14 januari
  • Barry Fitzgerald, 72, irländsk skådespelare.
  • Sergej Koroljov, 59, sovjetisk raketkonstruktör.
• 15 januari – Abubakar Tafawa Balewa, 53, nigeriansk politiker, Nigerias premiärminister 1960–1966.
• 18 januari – Hilja Riipinen, 82, finländsk politiker.
• 22 januari – Otto Schultze, 81, tysk sjömilitär, generalamiral 1942.
• 23 januari – James P. Pope, 81, amerikansk demokratisk politiker, senator 1933–1939.

Februari

• 1 februari – Buster Keaton, 70, amerikansk stumfilmsskådespelare och filmmakare.
• 12 februari – Wilhelm Röpke, 66, tysk ekonom.
• 13 februari – Calle Jularbo, 72, svensk musiker, dragspelare .
• 14 februari
  • Frithiof Bjärne, 69, svensk skådespelare.
  • Hugo Björne, 80, svensk skådespelare.
• 17 februari – Hans Hofmann, 85, tysk konstnär.
• 20 februari – Chester W. Nimitz, 80, amerikansk amiral.
• 21 februari – Jules Gaston Portefaix, 74, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 26 februari – Gino Severini, 82, italiensk målare och ledande futurist.
• 27 februari – Alfred P. Sloan, 90, amerikansk företagsledare, från 1923 till 1937 ordförande för General Motors.
• 28 februari – Schamyl Bauman, 72, svensk manusförfattare, producent, filmklippare och regissör.

Mars

• 3 mars – Gustaf Wally, 60, svensk dansör, skådespelare, revyaktör, regissör och teaterchef.
• 5 mars – Anna Achmatova, 76, rysk poet.
• 6 mars – Christian Günther, 79, svensk diplomat och politiker, Sveriges utrikesminister 1939–1945 .
• 12 mars – Sydney Camm, 72, engelsk flygplanskonstruktör bakom Hawker Hurricane.
• 18 mars – Arthur T. Hannett, 82, amerikansk demokratisk politiker.
• 26 mars – Ragnar Falck, 60, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare.

Andra kvartalet

April

• 1 april – Flann O'Brien, 54, irländsk författare.
• 4 april – Lorens Marmstedt, 57, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 5 april – Siv Thulin, 43, svensk skådespelare.
• 6 april – John Melin, 70, svensk skådespelare.
• 10 april – Evelyn Waugh, 62, brittisk författare.
• 11 april – Maximiliano Hernández Martínez, 83, salvadoransk militär, El Salvadors statschef 1931–1944.
• 13 april
  • Carlo Carrà, 85, italiensk målare och ledande futurist.
  • Georges Duhamel, 81, fransk författare.
• 19 april – Väinö Tanner, 85, finländsk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1926–1927.
• 21 april – Josef Dietrich, 73, tysk generalöverste i Waffen-SS.
• 24 april – Louis A. Johnson, 75, amerikansk advokat och demokratisk politiker, USA:s försvarsminister 1949–1950.
• 30 april – Patrick V. McNamara, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator 1955–1966.

Maj

• 7 maj – Stanisław Jerzy Lec, 57, polsk författare.
• 12 maj – Felix Steiner, 69, tysk general i Waffen-SS.
• 14 maj – Oluf Høst, 82, dansk konstnär, målare.
• 15 maj – Alli Halling, 59, svensk skådespelare.
• 19 maj – Theodore F. Green, 98, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Rhode Island 1933–1937, senator 1937–1961.
• 22 maj – Dan Moody, 72, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1927–1931.
• 26 maj – Olof Molander, 73, svensk regissör och chef för Dramaten .
• 27 maj – Sven Melin, 54, svensk skådespelare och sångare.
• 30 maj – Wäinö Aaltonen, 72, finländsk skulptör.

Juni

• 1 juni – Papa Jack Laine, 92, amerikansk musiker och orkesterledare.
• 3 juni – Alice Calhoun, 65, amerikansk skådespelare.
• 7 juni – Jean Arp, 79, fransk skulptör, målare och poet.
• 8 juni – Eero Roine, 62, finländsk skådespelare.
• 17 juni – Marja-Liisa Vartio, 41, finländsk författare.
• 20 juni – Georges Lemaître, 71, belgisk präst och astronom.
• 21 juni – Kalle Jutila, 75, finländsk politiker.
• 30 juni
  • Nils Idström, 66, svensk skådespelare, författare och manusförfattare.
  • Nino Farina, 59, italiensk racerförare.

Tredje kvartalet

Juli

• 5 juli – George de Hevesy, 80, ungersk kemist, nobelpristagare 1943.
• 15 juli – Sten Looström, 62, svensk skådespelare.
• 23 juli – Montgomery Clift, 45, amerikansk skådespelare.
• 29 juli – Johnson Aguiyi-Ironsi, 42, nigeriansk militär, Nigerias statschef 1966.
• 31 juli
  • Alexander von Falkenhausen, 87, tysk general.
  • Lars Görling, 34, svensk författare, regissör och manusförfattare.
  • Bud Powell, 41, amerikansk jazzmusiker.

Augusti

• 1 augusti – Charles Whitman, 25, amerikansk massmördare.
• 3 augusti – Lenny Bruce, 40, amerikansk komiker och satiriker.
• 6 augusti – Cordwainer Smith, 53, amerikansk författare.
• 9 augusti – Gösta Nystroem, 75, svensk tonsättare .
• 13 augusti – Poul Hansen, 53, dansk socialdemokratisk politiker, Danmarks finansminister 1962–1965.
• 14 augusti – Bertil Ehrenmark, 74, svensk skådespelare.
• 15 augusti – Jan Kiepura, 64, polsk operasångare.
• 17 augusti
  • Rolf Billberg, 35, svensk jazzmusiker.
  • Ken Miles, 47, brittisk racerförare.
• 23 augusti – Francis X. Bushman, 83, amerikansk skådespelare.
• 24 augusti – Tadeusz Bór-Komorowski, 71, polsk militär ledare, motståndskämpe, premiärminister i den polska exilregeringen 1947–1949.

September

• 2 september – J. Howard McGrath, 62, amerikansk demokratisk politiker.
• 4 september – Martin Sterner, 79, svensk skådespelare och teaterledare.
• 6 september – Hendrik Verwoerd, 64, sydafrikansk politiker.
• 8 september – John Taylor, 33, brittisk racerförare.
• 9 september – Folke Algotsson, 66, svensk tecknare och skådespelare.
• 12 september – Eero A. Wuori, 66, finländsk fackföreningsledare och politiker.
• 13 september – Wiktor Andersson, 79, svensk skådespelare.
• 14 september – Cemal Gürsel, 71, turkisk militär, Turkiets president 1960–1966.
• 22 september – Katie Rolfsen, 63, norsk-svensk skådespelare.
• 28 september – André Breton, 70, fransk poet, surrealismens ledare och främste teoretiker.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 2 oktober – Ruth Fröberg, 73, svensk musiker (pianist).
• 8 oktober – Célestin Freinet, 69, fransk pedagog.
• 10 oktober
  • Kurt Bolender, 54, tysk SS-officer.
  • Leslie L. Irvin, 71, amerikansk fallskärmskonstruktör och skapare av Caterpillarklubben.
• 13 oktober – Clifton Webb, 76, amerikansk skådespelare.
• 17 oktober – Cléo de Mérode, 91, fransk dansös.
• 18 oktober
  • Elizabeth Arden, 84, kanadensisk-amerikansk entreprenör.
  • Christian Bratt, 43, svensk skådespelare och sångare.
• 20 oktober – Harry F. Byrd, 79, amerikansk politiker, senator 1933–1965.
• 25 oktober – Johan Helo, 77, finländsk jurist och politiker, Finlands finansminister 1944–1945.
• 26 oktober – Alma Cogan, 34, brittisk sångare.

November

• 2 november
  • Peter Debye, 82, nederländsk-amerikansk fysiker och kemist.
  • Pirkko Raitio, 83, finländsk skådespelare.
• 5 november – Dietrich von Choltitz, 71, tysk general, Paris kommendant 1944.
• 10 november – Hans Theodor Hesselberg, 81, norsk meteorolog.
• 11 november – John Norrman, 82, svensk skådespelare.
• 14 november – Steingrímur Steinþórsson, 73, isländsk politiker, Islands statsminister 1950–1953.
• 19 november – Robert Ryberg, 72, svensk skådespelare och teaterdirektör.
• 23 november – Seán T. O'Kelly, 84, irländsk politiker, Irlands president 1945–1959.
• 26 november – Siegfried Kracauer, 77, tysk-amerikansk filmteoretiker och sociolog.
• 30 november – Hildur Lithman, 86, svensk skådespelare.

December

• 2 december – Luitzen Egbertus Jan Brouwer, 85, nederländsk matematiker och filosof.
• 3 december – Rolf Sievert, 70, svensk medicinsk fysiker.
• 4 december – Nils Jerring, 63, svensk skådespelare och regissör.
• 9 december – Jurij Sjaporin, 79, sovjetisk kompositör.
• 14 december – Bruno Jalander, 94, finländsk militär och ämbetsman.
• 15 december – Walt Disney, 65, amerikansk tecknare och filmproducent.
• 17 december – Gösta Ström, 73, svensk skådespelare och inspicient.
• 20 december – Albert Göring, 71, tysk affärsman.
• 26 december – Herbert Otto Gille, 69, tysk general i Waffen-SS.
• 27 december
  • Wivi Lönn, 94, finländsk arkitekt.
  • Guillermo Stábile, 61, argentinsk fotbollsspelare.
• 28 december – Einar Oscar Schou, 89, norsk arkitekt.
• 30 december – Christian Herter, 71, amerikansk republikansk politiker, USA:s utrikesminister 1959–1961.

• Fysik – Alfred Kastler, Frankrike
• Kemi – Robert Mulliken, USA
• Medicin
  • Peyton Rous, USA
  • Charles B Huggins, USA
• Litteratur
  • Samuel Agnon, Israel
  • Nelly Sachs, Sverige
• Fred – Inget pris utdelades

Fotnoter

•   Wiki Commons har media som rör 1966.
  Bilder & media