Systematikk med oversyn over maurfuglartar viser til vitskapen sitt syn på taksonomien for maurfuglar, inndeling av maurfuglar i grupper, og relasjonar til dei næraste slektningane av maurfuglar, i eit kort samandrag med komplett artsoversyn.
Maurfuglamilien Thamnophilidae vart tidlegare rekna som ein underfamilie, Thamnophilinae, innanfor ein større familie Formicariidae som òg inkluderte maurrikser og maurpittaer. Den gongen var den større familien kjent som «maurfuglfamilien» og underfamilien Thamnophilinae var kalla «typiske maurfuglar». I denne artikkelen refererer både «maurfuglar» og «maurfuglfamilien» til dagens definisjon av familien som har det vitskaplege namnet Thamnophilidae.
Thamnophilinae vart fjerna frå Formicariidae, og maurrikser og maurpittaer stod att fordi ein vart klår over skilnader i strukturen på brystbeinet, sternum, og i syrinx, og på grunn av Sibley og Ahlquist sine studiar i DNA-DNA-hybridisering. Seinare har maurpittaer vorte isolert i sin eigen familie Grallariidae. Thamnophilidae-maurfuglar er medlemmar av infraorder Tyrannides, ein av to infraordenar i underordenen Tyranni. Ein trur no at Thamnophilidae har ein ganske basal posisjon innan infraordenen med omsyn til slektningane i maurriksefamilien, maurpittafamilien, tapakulofamilien, myggetarfamilien, og òg omnfuglfamilien. Dessutan trur ein at søstergruppa av Thamnophilidae er myggetarfamilien. Omnfuglar, tapakuloar, maurrikser og maurpittaer blir antatt å representere ei anna stråling i den tidlege splitten.
Maurfuglamilien samlar over 200 artar med fellesnamna maursmettar, maurvireoar, maurfuglar og maurvarslarar. Namna refererer til relative storleikar av fuglar, aukande i rekkjefølgja gjeve, med unntak, snarare enn nokon særleg likskap med verkelege smettar, vireoar eller varslarar. I tillegg er medlemmer av slektene Phlegopsis og Phaenostictus kjende som maurvaktarar, Pyriglena som gloauge og Neoctantes og Clytoctantes som grovnebb. Sjølv om systematikken Thamnophilidae er basert på studium frå midten av 1800-talet, då færre enn halvparten av dagens artar var kjente, har moderne analysemetodar i stor grad stadfesta systematikken. Ein trur det finst to store kladar, ein klade samlar dei fleste maurvarslarar og andre større artar med kraftige nebb, og dessutan slekta Herpsilochmus. Ein annan klade er dei klassiske maursmettar og andre meir slanke artar med lengre nebb. Med det vart det stadfesta monofyli av dei fleste slektene.
Thamnophilidae inneheld fleire store eller mykje store slekter og mange små eller monotypiske. Fleire, som er vanskeleg å tilordne, synest å danne ein tredje, hittil ukjende klade sjølvstendig avleidd frå forfedrane til maurfuglar. Resultata stadfestar òg mistankar frå tidlegare forskarar om at nokre artar, særleg i Myrmotherula og Myrmeciza, må tildelast andre slekter. På grunn av vanskane med prøvetaking frå eit så stort mengd ofte dårleg kjende artar, ventar likevel enno plassering av einskilde slekter på stadfesting.
Maurfuglar i rekkjefølgje etter EBird/Clements Checklist v2018 med norske namn etter Norske navn på verdens fugler:
This article uses material from the Wikipedia Nynorsk article Systematikk med oversyn over maurfuglartar, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Teksten er tilgjengeleg under CC BY-SA 4.0 om ikkje anna er oppgjeve. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Nynorsk (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.