Tizmekt Tazegzawt

Tizmekt tazegzawt neɣ Taɣaɣa tazegzawt' (Assaɣ ussnan: Balaenoptera musculus) d aɣersiw amsuṭaṭ awlal meqqren s waṭas yeṭṭafar Tader-fesna n tzemkin tibalinyin,Teɣzi-ynes yessaweṭen ɣer 30 m d wazuk-is i zemren ad yugar 170 n iṭunnen yeǧǧa-t ad yili d aɣersiw meqqren yettwassnen deg wakuden yakk.

Tizmekt tazegzawt
Addad n taggaẓt
Tizmekt Tazegzawt
Talmest yettwaggzen s umihi wengar  (IUCN 3.1)
Tasensartut
AdurChordata
AsmilMammalia
TafesnaArtiodactyla
TawacultBalaenopteridae (fr) Balaenopteridae
TawsitBalaenoptera (fr) Balaenoptera
talmest Balaenoptera musculus
Linnaeus, 1758
Taẓuni tarakalt
Tizmekt Tazegzawt
Isali amatan
Tadist 11,5 ayyuren
Aɣbalu agejdan n wučči Euphausiacea (fr) Suqel
Teɣzi 27,1 m

Tafekka n tzemket tazegzawt d taɣezfant d tusdidt tettwaklu s waṭas n yiniten ifarayen anda azagur-is d azunɣid yezzegzun ma deg yidis n wadda d adnanes.

Tizmekt tazegzawt tgebber seg 3 n tdefrin ma drus, Tidefrin-a gant:

  • B. m. musculus: tettidir deg ugafa n ugaraw anaṭlas d ugafa n ugaraw amelwi
  • B. m. intermedia: tettidir deg ugaraw anaẓul
  • B. m. brevicauda: tettidir deg ugaraw ahendi d unẓul n ugaraw amelwi, yakk d B. m. indica izemren ad yili d tadfert yeṭṭafaren tadulmest-a

Učči n tzemkin tizegrawin yezzi ɣef truca timeẓẓyanin kan yettusemman s tekrileyyin.

Aglam d tkelli

Tizmekt Tazegzawt 
Tizemkt tazegzawt treffed adfar-is sufella n waman
Tizmekt Tazegzawt 
Tizmekt tazegzawt tamawwaṭ

Tafekka n tezmekt tazegzawt d taɣezfant, talɣa-ynes tusdidt yerna yettbin-d yezzuɣzef s wassaɣ ɣer tfekkiwin n tzemkin niden yeččuren di tfekka. ma d talɣa n yixef-is isbeṭ, yemmug am usekkil n U. Yegber seg tefririyin tuffiɣin yezzuɣezfen seg wesmum alamma d acenfir imineg. Amur amezdat n yimi d azuran yerna yegber seg wazal n 300 n tfilin tifawin, ttcengilent-d seg uɣesmar imineg s akin ad tuɣal s wezgen n umiter (0,5 m) ɣer yimi. Dinna llan gar n 70 d 118 n yimrujen yettenfufuden deg ugerjum s umsadaɣ yakk d uzzuɣzen n tfekka-ynes, imrujen-a ttallent deg usufeɣ n waman seg yimi seld mi ara ad yečč

Tassacaft n uzagur n tezmekt tazegzawt d tin meẓẓiyen, anda teɣzi-ynes tga gar n 7/8 ar 70 cm ma d addud-is gar n 20 ar 40 cm, tasaccaft-a tettbin-d i kra n wakud kan mi ara ad tili treddeb. Teɣzi n tsaccafin n tezmekt tazegzawt tga gar n 3 ar 4 m, ini n wadisen-is iminigen han d izunɣiden yakk d tlisa tusdidin mellulen, ma d yidisen imazdaren d imellalen, ini n yini n uqerruy d wedfar gan d izunɣiden, dɣa tisacafin-is d wamuren-is iminigen ttilin deg waṭas n tikkal d iberbacen. Tazzla d urured n tezmekt tazegzawt tezmer ad taweṭ alamma d 50 km/s as mara ad tili tessedmir d tzemkin niden s umdemmer meẓẓiyen. Ma f tazzla-ynes tamudemt mi ara ad tili treddeb tettawaṭ ar 20 km/s, mi ara ad tili tettett tessedras deg tazzla-ynes alamma d 5 km/s

Tazmek tazegzawt tettidir iman-is deg tuget n wakuden neɣ d yiwet n tezmekt niden, ma deg yideggan anda yettili wučči s tuget zemrent ad gint tagrawt yugaren 50 n tzemkin deg tjumma meẓẓiyen, maca tizemkin tizegrawin ur d-tgint ara tigrawin yeqqnen am tid n tzemkin tibalinyin niden

Tizmekt Tazegzawt 
Tugna seg igenni tesskanay-d tisaccafin-is tidemrawin


Ableɣ

Tizmekt Tazegzawt 
Ifli seg wansa i d-tessuffuɣ aman
Tizmekt Tazegzawt 
Tasaccaft n warur n tezmekt tazegzawt (deg tama tazelmaṭ n tugna)

Tizmekt tazegzawt d aɣersiw ameqqran yettwassnen yakk ig ddren deg tegnit ama tura neɣ deg yal tallit yezrkn, ma d adinaẓur ameqqran yakk yettwassnen iga d Arjintinusawrus yeddren deg tallit n tudralmast. Azuk-is d win yellan yettawaṭ ɣer 90 n iṭunnen, ayen i d-immalen d akken d tizmekt tazegzawt i d-t-yugaren s waṭas. Dɣa azuk n tezmekt tazegzawt d win yemrayen i wakat s usrag n ubleɣ-is meqqren s waṭas. Akken i tga tegnit yakk d tzemkin timeqqṛanin niden i d-gemmren inegmaren, iwetmen n tezmekt tazegzawt werjin ttwaktan yakk, maca ttwagzamen ɣer igezzumen meẓẓiyen sin akin ad yifrir (ad yishil) wakat-nsen, dɣa anecta yeǧǧa isazalen n wazuk i d-ttafen d wid i d-itteffaɣen ur wwiṭen ara ɣer wazuk-is imdetti (n tidett) acku tizmekt mi ara ad tettwagzem tzelli (tesṛuḥay) aṭas seg yimazzalen-is d idammen-is

Tizemkin tizegzawin yettidiren deg ugaraw anaṭlas d ugaraw Amelwi ttilint meẓẓiy-it ɣef tid yettidiren deg yideggan yudsen ɣer tizgelt n unẓul, anda i d-ttujerden wazuken igan gar n 150 alamma d 170 n iṭunnen i tzemkin yessawaṭen di teɣzi ɣef 27 m, dɣa isindi aɣelnaw n temsuṭaṭ tiwlalin Amrikan yefkad asazel ɣef tzukt teɣzi-ynes 30 m s ugar n 180 n iṭunnen, ma d tazmek meqqren yakk i d-tuzen s talɣa tufrint Tella d tawtemt azuk-is yessaweṭ ɣer 177 n iṭunnen.

Asesmel

Agmar

Addad n taggaẓt

Ẓeṛ daɣen

Imniren

Tags:

Tizmekt Tazegzawt Aglam d tkelliTizmekt Tazegzawt AsesmelTizmekt Tazegzawt AgmarTizmekt Tazegzawt Addad n taggaẓtTizmekt Tazegzawt Ẓeṛ daɣenTizmekt Tazegzawt ImnirenTizmekt TazegzawtAssaɣ ussnanAzukAɣersiwTader-fesna

🔥 Trending searches on Wiki Taqbaylit:

Iwunak Yeddukklen n TemriktAssTalmest ur tettwaggezTanzanyaTizi Hibel23 ɣuctVirginia4 mayyuTalamt (tazdemt)Izem amaziɣAnaḍulSuryaTasenselkimt12 yulyu14 yunyu18 furarAṭṭan n Coronavirus 20192 ctemberAsekluBinyaminTesfift n wunuɣenAmaruAmenkud n Partya22 yulyu24 yunyu22 wamber5 yunyuTansawtBgayetIqbayliyenAgemmay aɛrabMḥemmed Isyaxem22 dujamberTimesdurifsanTayidict14 yebrir16 yulyuTadusiTafelsaft30 mayyuTawarrẓa2021Tagrawt tamesɣant11 ctemberWordpressSalem ChakerTaqeṣṭenṭinitAneẓruf AmeqranLibyaAsya talemmastAcennayLmutAggwa27 wamber20 yebrirWorld Wide WebTawurta tazeggaɣtTamrikt Talemmast8 meɣresBangladecTamrikt18 duǧemberAburɣesIskerciAmtiweg uffiɣMaṣerAcer15 dujamberAmlilesLegliz2023Lalman11 yunyuIferkiSluvinya🡆 More