Tizmekt tazegzawt neɣ Taɣaɣa tazegzawt' (Assaɣ ussnan: Balaenoptera musculus) d aɣersiw amsuṭaṭ awlal meqqren s waṭas yeṭṭafar Tader-fesna n tzemkin tibalinyin,Teɣzi-ynes yessaweṭen ɣer 30 m d wazuk-is i zemren ad yugar 170 n iṭunnen yeǧǧa-t ad yili d aɣersiw meqqren yettwassnen deg wakuden yakk.
Tizmekt tazegzawt | |
---|---|
Addad n taggaẓt | |
Talmest yettwaggzen s umihi wengar (IUCN 3.1) | |
Tasensartut | |
Adur | Chordata |
Asmil | Mammalia |
Tafesna | Artiodactyla |
Tawacult | Balaenopteridae (fr) |
Tawsit | Balaenoptera (fr) |
talmest | Balaenoptera musculus Linnaeus, 1758 |
Taẓuni tarakalt | |
Isali amatan | |
Tadist | 11,5 ayyuren |
Aɣbalu agejdan n wučči | Euphausiacea (fr) |
Teɣzi | 27,1 m |
Tafekka n tzemket tazegzawt d taɣezfant d tusdidt tettwaklu s waṭas n yiniten ifarayen anda azagur-is d azunɣid yezzegzun ma deg yidis n wadda d adnanes.
Tizmekt tazegzawt tgebber seg 3 n tdefrin ma drus, Tidefrin-a gant:
Učči n tzemkin tizegrawin yezzi ɣef truca timeẓẓyanin kan yettusemman s tekrileyyin.
Tafekka n tezmekt tazegzawt d taɣezfant, talɣa-ynes tusdidt yerna yettbin-d yezzuɣzef s wassaɣ ɣer tfekkiwin n tzemkin niden yeččuren di tfekka. ma d talɣa n yixef-is isbeṭ, yemmug am usekkil n U. Yegber seg tefririyin tuffiɣin yezzuɣezfen seg wesmum alamma d acenfir imineg. Amur amezdat n yimi d azuran yerna yegber seg wazal n 300 n tfilin tifawin, ttcengilent-d seg uɣesmar imineg s akin ad tuɣal s wezgen n umiter (0,5 m) ɣer yimi. Dinna llan gar n 70 d 118 n yimrujen yettenfufuden deg ugerjum s umsadaɣ yakk d uzzuɣzen n tfekka-ynes, imrujen-a ttallent deg usufeɣ n waman seg yimi seld mi ara ad yečč
Tassacaft n uzagur n tezmekt tazegzawt d tin meẓẓiyen, anda teɣzi-ynes tga gar n 7/8 ar 70 cm ma d addud-is gar n 20 ar 40 cm, tasaccaft-a tettbin-d i kra n wakud kan mi ara ad tili treddeb. Teɣzi n tsaccafin n tezmekt tazegzawt tga gar n 3 ar 4 m, ini n wadisen-is iminigen han d izunɣiden yakk d tlisa tusdidin mellulen, ma d yidisen imazdaren d imellalen, ini n yini n uqerruy d wedfar gan d izunɣiden, dɣa tisacafin-is d wamuren-is iminigen ttilin deg waṭas n tikkal d iberbacen. Tazzla d urured n tezmekt tazegzawt tezmer ad taweṭ alamma d 50 km/s as mara ad tili tessedmir d tzemkin niden s umdemmer meẓẓiyen. Ma f tazzla-ynes tamudemt mi ara ad tili treddeb tettawaṭ ar 20 km/s, mi ara ad tili tettett tessedras deg tazzla-ynes alamma d 5 km/s
Tazmek tazegzawt tettidir iman-is deg tuget n wakuden neɣ d yiwet n tezmekt niden, ma deg yideggan anda yettili wučči s tuget zemrent ad gint tagrawt yugaren 50 n tzemkin deg tjumma meẓẓiyen, maca tizemkin tizegrawin ur d-tgint ara tigrawin yeqqnen am tid n tzemkin tibalinyin niden
Tizmekt tazegzawt d aɣersiw ameqqran yettwassnen yakk ig ddren deg tegnit ama tura neɣ deg yal tallit yezrkn, ma d adinaẓur ameqqran yakk yettwassnen iga d Arjintinusawrus yeddren deg tallit n tudralmast. Azuk-is d win yellan yettawaṭ ɣer 90 n iṭunnen, ayen i d-immalen d akken d tizmekt tazegzawt i d-t-yugaren s waṭas. Dɣa azuk n tezmekt tazegzawt d win yemrayen i wakat s usrag n ubleɣ-is meqqren s waṭas. Akken i tga tegnit yakk d tzemkin timeqqṛanin niden i d-gemmren inegmaren, iwetmen n tezmekt tazegzawt werjin ttwaktan yakk, maca ttwagzamen ɣer igezzumen meẓẓiyen sin akin ad yifrir (ad yishil) wakat-nsen, dɣa anecta yeǧǧa isazalen n wazuk i d-ttafen d wid i d-itteffaɣen ur wwiṭen ara ɣer wazuk-is imdetti (n tidett) acku tizmekt mi ara ad tettwagzem tzelli (tesṛuḥay) aṭas seg yimazzalen-is d idammen-is
Tizemkin tizegzawin yettidiren deg ugaraw anaṭlas d ugaraw Amelwi ttilint meẓẓiy-it ɣef tid yettidiren deg yideggan yudsen ɣer tizgelt n unẓul, anda i d-ttujerden wazuken igan gar n 150 alamma d 170 n iṭunnen i tzemkin yessawaṭen di teɣzi ɣef 27 m, dɣa isindi aɣelnaw n temsuṭaṭ tiwlalin Amrikan yefkad asazel ɣef tzukt teɣzi-ynes 30 m s ugar n 180 n iṭunnen, ma d tazmek meqqren yakk i d-tuzen s talɣa tufrint Tella d tawtemt azuk-is yessaweṭ ɣer 177 n iṭunnen.
This article uses material from the Wikipedia Taqbaylit article Tizmekt tazegzawt, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Le contenu est disponible sous licence CC BY-SA 4.0 sauf mention contraire. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Taqbaylit (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.