Busnya ed Hirziguvina d tamurt n wenẓul (sud) n Turuft, tezga-d deg Tzunegzirt n Balqan.
Tajumma-nnes 51.209 km2 (yikilumitren imkuẓen). Zedɣen-tt 3.842.566 n yimezdaɣen. Tamaneɣt-nnes d Sarajevo.
Busnya ed Hirziguvina | |||||
---|---|---|---|---|---|
Bosna i Hercegovina (sh) Bosna i Hercegovina (bs) | |||||
| |||||
| |||||
Imseɣret | Intermeco (fr) (2001) | ||||
| |||||
Devise (fr) | «The heart shaped land» | ||||
Ansa | |||||
| |||||
Tamanaɣt | Sarajevo | ||||
Imezdaɣ | |||||
Teɣṛed | 3 816 459 (2022) | ||||
• Tiineẓẓi n imezdaɣ | 74,54 imezdaɣen/km² | ||||
Tutlayt tunṣibt | bosnien (fr) (de facto (fr) ) Takruwatit (de facto (fr) ) Tasirbit (de facto (fr) ) | ||||
Ddin | Tineslemt, Tudayt, christianisme orthodoxe (fr) d Takatulikt | ||||
Tarakalt | |||||
Amur seg | Europe du Sud-Est (fr) d États d'ex-Yougoslavie (fr) | ||||
Tajumma | 51 197 km² | ||||
Tezga-d ɣef yiri | Ilel Aderyati d Ilel agrakal | ||||
Isek yeflalen | Maglić (fr) (2 386 m) | ||||
Point le plus bas (fr) | Ilel Aderyati (0 m) | ||||
Tilisa yakked | |||||
Asefk amazray | |||||
Yezwar-it | République de Bosnie-Herzégovine (fr) | ||||
Asnulfu | 1 Meɣres 1992 | ||||
Jour férié (fr) | |||||
Tuddsa tasertayt | |||||
Anagraw asertay | république fédérale (fr) d Tagduda | ||||
Exécutif (fr) | conseil des Ministres de Bosnie-Herzégovine (fr) | ||||
Assemblée délibérante (fr) | Parlement de la Bosnie-Herzégovine (fr) | ||||
• présidence de la Bosnie-Herzégovine (fr) | Željko Komšić (fr) (7 Tuber 2018) | ||||
• Président du Conseil des ministres de Bosnie-Herzégovine (fr) | Borjana Krišto (fr) (2023) | ||||
Tadamsa | |||||
Produit intérieur brut nominal (fr) | 23 649 566 069 $ (2021) | ||||
Tadrimt | mark convertible de Bosnie-Herzégovine (fr) | ||||
Amekzay uglim | |||||
Izṭi akudan | | ||||
Domaine internet (fr) | .ba (fr) | ||||
Plan de numérotation (fr) | +387 | ||||
Numéro d'appel d'urgence (fr) | 112 (fr) , 122 (fr) , 123 (fr) d 124 (en) | ||||
Azamul n tmurt | BA | ||||
Nniḍen | |||||
| |||||
Tansa n web | fbihvlada.gov.ba |
Agensas Aɛlayan (haut représentant): Valentin Inzko Iselwayen: Nebojša Radmanović (d Aserbi), Željko Komšić (d Akṛuwati), Bakir Izetbegović (d Abusni ineslem). Aneɣlaf Amezwaru: Nikola Špirić
Amur ameqran seg wakal n Busnya ed Hirziguvina d idurar (Adrar n Maglic, deg wenẓul-agmuḍan (sud-est) n tmurt yettaweḍ ɣer 2.387 n lmitrat deg leɛlu. Busnya ed Hirziguvina tezga- deg tama aydeg ggtent tzenzlin.
Imezdaɣen n Busnya ed Hirziguvina llan deg-sen waṭas n yiɣerfan (ccuɛub): 45% seg-sen d Ibusniyen inselmen, 30% d Iserbiyen uṛtuduksiyen, ma d 15% d Ikṛuwatiyen ikaṭuliyen.
Busnya ed Hirziguvina tella d yiwet seg tegdudyin n Yuguslavya taqburt. Deg 1992, imḍebbren-nnes sɣerten-d (déclarer) azarug-nnes (indépendance), dɣa d aya ay yejjan Iserbiyen ad d-snekren amgaru (ṭṭrad) akked Yibusniyen inselmen ed Yekruwatiyen n tmurt-a. Asmi ay ifuk wemgaru, tamurt-a tettwabḍa ɣef sin yeḥricen: Tafidiralit takruwatit-tineslemt (51% seg wakal) akked Tegduda taserbit (49%).
Ar ass-a mazal Busnya ed Hirzigivina tbennu ayen ay ihudden deg tallit n wemgaru (ṭṭrad). Zik, Busnya ed Hirziguvina tella tesɛa tamguri (industrie) ijehden (uzzal, aluminyum, takrura), maca deg tallit-nni n wemgaru, amur ameqran seg lluzinat ihudd. Ɣef ljal n yidurar n tmurt-a, yewɛer ɣef medden ad gen tafellaḥt, ɣef waya, ala d takessawt n tfunasin akked uɣellet n wesɣar n tẓegwa ay irebḥen deg tmurt-a, d acu kan, Ibusniyen sfulluḥen daɣen irden, tidal (lxeḍra) akked yigumma (lfakya).
This article uses material from the Wikipedia Taqbaylit article Busnya ed Hirziguvina, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Le contenu est disponible sous licence CC BY-SA 4.0 sauf mention contraire. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Taqbaylit (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.