Aselway n tegduda tatunsit d aɣella n Uwanak n Tagduda tatunsit seg assebded n tawuri ass n 25 yulyu 1957.
Deg uzwel agi, yeḍebber adabu aselkam s unabaḍ yetsselwayen sɣur aɣella n unabaḍ. Ɣef leḥsab n umagrad 77 n Tamenḍawt tagdudant n wass n 10 fuṛaṛ 2014, yeḍebber daɣen anzaḍ aɛlayan n tidusiyin yettwassemregen.
Ɣef leḥsab n Tamenḍawt, yetwafren s afran ameɣradi srid i anna n semmus iseggasen, ayzmaynu yiwet tikkelt kan. Seg assebded n tawuri, aten-id wid yeṭṭfen amkan nni :
Burgiba dɣa Ben Ɛli sselwayen daɣen akabar deg udabu, yettwasemman Amay-Dustuṛ, Akabar anemlay adustuṛi dɣa Amsegraw amenḍawan amagday, seg azarug deg useggas 1956 ar tagrawla n 2011.
Akabar amezwaru aɣelnaẓri, Dustuṛ, yettwassebdeden deg useggas 1920 yebɣa yakan asaselgam n yiwet tamenḍawt id tḍwelen ar tanaya timeẓwit dɣa imenzayen n udabu amagday war ad ḍḍesen ar umenzay n tagelda. Akkw am Amay-Dustuṛ yexeddmen agzam deg useggas 1934 ddaw tamehla n Ḥabib Burgiba, yettkemmel ad yessenfali tabbanit ines i unhil yellan deg tawuri. Aswir n Umay-Dustuṛ yellan di Sfax seg 15 ar 18 wamber 1955 yesnezgem :
“ | Ilaq ad xeddmen s tuɛjilt tifranin timuta timagdayin i timdinin dɣa i agraw ismatteran ad yessebdeden tamenḍawt ad yefken tabadut i unhil anabḍan n tamurt ɣef llsas n tagelda tamenḍawant, slan-d ay d agdud iman-is id taɣbalut n tanaya id yettexdem sɣur amni yetwassuddesen s ugraw awḥid yettwafrenen deg ufran ameɣradi srid deg uqader n umenzay n umsebḍu n iduba amsaḍuf, aselkam d aɣedman. | ” |
Ɣef afermes n unhil sɣur amezdaɣ, Muḥsen Tumi yura :
“ | Ameslay ɣef tagelda, d timenna n bezzaf. Tamɣarit taḥusinit d tiwaculin n isenbaren i zzin ɣur-es, s laṣel aṭerki am nettat (deg tilawt, d iderfiyen iqedcen i Amenkud aɛetmani am aken nejlan ar tilisa n utaram) ur d ttwaɛqilen ara deg tmurt nni dɣa tamurt ur d ttwaɛqel ara deg « imamaden » agi n tiwsiyin i zemren ad siwelen i ignan ibeṛṛaniyen iwakken ad ssensen tinekriwin. Imeggufsa, imenhawen dɣa imwaryasen, d nitni akkw d iqriben nsen yellan deg taneṣlit n tasehrest taṛumit (tafṛensist) dɣa ḥebsen akken i zemren tikli ɣer uzarug. | ” |
Ihi, imi id yettwakmer kan id yezmel Lamine Bey ass n 29 dujamber 1955 tanaḍt id yesawelen ar tafrent n Ugraw ismatteran,. Mɣar sakkin azarug d tafrent n Ugraw, tanarit tasertayt n Amay-Dustuṛ yessegrew ass n 10 yebrir 1956 yeḥettem agellid ad as yinni i Burgiba ad yessileɣ anabaḍ amezwaru n Tunes tazarugt. Ihi Burgiba yeddem amazrar n isuḍaf am taggara n iglamen n tawacult taḥusinit (tanaḍt n 31 mayyu 1956) neɣ tadbelt n taɣult tusligt n umuɣ aɣarim n bey (amarud amseggas id ttwafken i akkw imaslaḍen n tawacult tabeylikalt (taɛetmanit)) daɣen taɣult n uqacuc sɣur yiwen anedbal yetxeddmen deg aɣlif n teẓraf. Charles Debbasch yura ɣef waya:
“ | Imḍebbren n Amay-Dustuṛ fehmen cwit cwit belli tilint n bey ar uqerru n Uwanak d iɣiz ar umenzay n tadukli. Cwit cwit, iɣellaten n ukabar amay-adustuṛi ssenqesen akkw lfaydat tiɛetmaniyin, d-acu ihi d nnfeɛ n bey, acku netta mačči d amay-adustuṛi ?. | ” |
I lmend n umulli wis sin n tuqqla ines ar Tunes, ass n 1 yunyu 1957, Ḥabib Burgiba yebɣa ad yesseɣret Tagduda, maca tazɣint n assaɣen iṛumiyen-itunsiyen id yussan seg uḥbas n tallalt n teẓraf n Fransa, yetwexxer tadyant. Ass n {22 yulyu]], tanarit tasertayt n Amay-Dustuṛ tesseɣret taseɣra n imazanen n Agraw ismatteran ar tiɣimit tafeɣnamit yettwassuddsen ass n 25 yulyu. Tiɣimit tebedda af 9 h 23 deg tazeɣɣa n usgeld n leqṣer n Bardo ddaw taselwit n Ǧelluli Fares d tihawt n tafekka tadiplumatit. Aneɣlaf amezwaru Ḥabib Burgiba d imaslaḍen n unabaḍ ines, slid Becir Ben Yahmed ur llan ara d awamni, qqimen ɣef uɣalad n imaslaḍen. Imi-d yeldi tiɣimit, Fares yederrer belli imaslaḍen ilaq ad innin anta talɣa is ilaqen i unhil. Ahmed Ben Salah, anmazul n uselway n Ugraw, yenna-d tidmi ines akagi :
“ | Ilaq Awanak ad yessderfi seg uzaglu id yewṛet seg izri, waya yezmer kan ad yesmuḍḍef azarug n tmurt dɣa tanaya n ugdud atunsi. Ulac ccek, an ili ass agi nerẓem seg izemmal n unhil aqdim. Ur yezmir ad yili agellid deg tamurt agi, dɣa lebɣi n ugdud d uɣris. Tasuta nneɣ tettweṛebbi deg usekkud n Amay-Dustuṛ, tebɣa tilelli, talwit d lehna. Ilaq an faṛes s tanaya nneɣ tuɣridt dɣa war abeḍḍu. Imi yella imenɣi, nella yakan ddaw anhil agdudan, acku deg tallit nni, llant snat timura Tunes, yiwet tasugnant, tayeḍ n tidet. Tagduda tella yakan di Tunes ddaw tawaralgamit ; ilaq-aɣ ass agi at-id-n ssuḍef. | ” |
Awalen agi ttwasergegen sɣur tigermanin tidfirin. Af 15 h 30, Burgiba yebeḍḍa aẓmaẓ anarray n umnakel n beys, yerduten af ddell d taxendallast. Yeffuk deg tagara s taseɣrut n Tagduda:
“ | Agdud atunsi yegwed ar tafesna n tananya tamsewdagt iwakken ad yaɣ assefrek n iweẓla ines. Ẓriɣ acḥal yeḥmmel iyi. Kra snezgemen zemreɣ ad cceɣleɣ i lmektub ines (n Tunes). Maca aqader i sɛiɣ i ugdud atunsi d ameqran armi ur bɣiɣ ara ad yesɛu akerwa dɣa yella yiwen afran kan i zemreɣ ad-as-efkeɣ, d win n Tagduda. | ” |
Deg taggara, afran s unemzel yeser anhil ageldan aqdim 252 iseggasen dɣa yessebded anhil agdudan yersan ɣef Amay-Dustuṛ kan. Aylaten n bey ttwakksen-as dɣa ṣleḥen i urẓam n umerwas n Uwanak. Burgiba yekcem srid deg tiwura-s n uselway deg timeṛjiwt n tirawt n Tamenḍawt id effken sin iseggasen sakkin tumast taselwayant n unhil amaynu.
Tafrent | Amazwar | Agmuḍ | Akabar asertay |
---|---|---|---|
8 wamber 1959 | Ḥabib Burgiba | 91 % | Amay-Dustuṛ |
8 wamber 1964 | Ḥabib Burgiba | 96 % | Akabar anemlay adustuṛi (PSD) |
2 wamber 1969 | Ḥabib Burgiba | 99,76 % | PSD |
3 wamber 1974, | Ḥabib Burgiba | 99,85 % | PSD |
2 yebrir 1989 | Zin Lɛabidin Ben Ɛli | 99,27 % | Amsegraw amenḍawan amagday (RCD) |
20 meɣres 1994 | Zin Lɛabidin Ben Ɛli | 99,91 % | RCD |
24 tuber 1999, | Zin Lɛabidin Ben Ɛli | 99,45 % | RCD |
Muḥemmed Belḥaǧ Aɛmur | 0,31 % | Akabar n tadukli taɣerfant (PUP) | |
Ɛebderreḥman Tlili | 0,23 % | Tadukli tamagdayt tasduklit (UDU) | |
24 tuber 2004 | Zin Lɛabidin Ben Ɛli | 94,49 % | RCD |
Muḥemmed Buciha | 3,78 % | PUP | |
Muḥemmed Ɛli Halwani | 0,95 % | Amussu Ettajdid | |
Munir Bejji | 0,79 % | Akabar imetti-alellam (PSL) | |
25 tuber 2009 | Zin Lɛabidin Ben Ɛli | 89,62 % | RCD |
Muḥemmed Buciha | 5,01 % | PUP | |
Ḥmed Inubli | 3,80 % | UDU | |
Ḥmed Brahim | 1,57 % | Amussu Ettajdid | |
12 dujamber 2011 | Munsef Marzuqi | 75,74 % | Aswir i Tagduda |
21 dujamber 2014, | Bejji Lqayed Ssebṣi | 55,68 % | Nidaɛ Tunes |
Munsef Marzuqi | 44,32 % | Aswir i Tagduda |
Ass n 8 wamber 1959 llant tifernin timezwura tiselwayin d timsuḍaf. Sakkin, sin isniɣesen agi ttwadrun deg unsay deg yiwen wass kan, ass n acer (lḥedd).
Seg isniɣes amezwaru, Burgiba yesɛa-d abeḥri n umalway amszarug, netta kan i d-amazwar anwarmirm. Ad yeqqim akken armi d 1974, agmuḍ ines ur yeḥbes ara ad yerni seg 91 % deg 1959 ar 99,85 % deg 1974. Armi kan ass n 10 ctamber 1974 yella wayeḍ amazwar nniḍen i ɛerden ad yesssissen mgal aselway. Cadli Zwiten, aselway n Taxxamt tilemẓit tudmist n Tunes, yesseɣret aɣtas ines deg asseɣret ar taɣemsa yili yettwaḍfer sɣur alɣu n yiwen umaslaḍ n tiddukla nni yetssumelen aɣtas n uselway ines. Am yettwarǧu, tirtit ur tettwaḍḍef ara sɣur tasmilt ad hoc. Isniɣes agi ad yilli d aneggaru acku yettwaḍfer aseggas aḍfar sɣur taseɣrut n Burgiba am « aselway ar tudert ».
Ilaq an arǧu snat n tmerwin iwakken an ẓer aneɛruḍ wis sin n Munsef Marzuqi, aselway anaffaɣ n Tamɣunt tatunsit n izerfan n wemdan, yebɣan ad yessissen mgal Ben Ɛli deg useggas 1994. Yili, ur yezmer ara ad yessegrew amḍan n izmalen yelaqen iwakken ad yettekki ar tafrent dɣa sakkin yettwaḥbes daɣen yettwagdel n upaspuṛ. Zdat isedrigen agi, ilaq ad rǧun isuḍaf imenḍawanen yetwadɣeren « s uzwel asɣasan », dɣa yeksalugen ar umagrad 40 n Tamenḍawt, i tifernin n 1999, 2004 d 2009, iwakken imazwaren nniḍen ad zemren ad ssissnen iman-nsen ar tinneflest tanafellat.
Sakkin tagrawla id gweyn ar tagellawt n Ben Ɛli, Agraw ismatteran yefren aselway n Tagduda s taqiḍuft tuffirt, ass n 12 dujamber 2011, s tigti tamagdezt n imaslaḍen ines. Mraw imazwaren ssissnen-d maca, tam ur d ssegrewen ara mraw semmus izmalen yelaqen dɣa yiwen umazwar ur yesɛa ara leɛmeṛ yelaqen, yiwen kan yesɛan tiwtilin yelaqen i tirtit. Munsef Marzuqi yettwafren s 153 tuɣac, kraḍt mgal, snat taggalin d 44 idɣaren imellalen, yesmezri aken i Fuɛad Mebazɛa yellan deg tawuri am imedzi.
Sakkin tuddma n Tamenḍawt tamaynut, adɣar yettwahel ass n 23 wamber 2014 i tafrent n uselway amaynu n Tagduda. Ass n 21 dujamber, sakkin tuzzya tis snat, Bejji Lqayed Ssebṣi, aneɣlaf aqdim ddaw Burgiba dɣa aselway n Taxxamt n imazanen ddaw Ben Ɛli, yettwafren deg tuzzya tis snat s 55,68 % n tuɣac, aselway Marzuqi yegweyd 44,32 %. D aselway amezwaru yettwafrenen s umagday deg tamurt.
Uḍḍun | Tarudemt | Isem | Tamezwart n anna | Tagara n anna | Tikkin tasertayt | Tira |
---|---|---|---|---|---|---|
1 | Ḥabib Burgiba (3 ɣuct 1903 - 6 yebrir 2000) | 25 yulyu 1957 | 7 wamber 1987 | Amay-Dustuṛ (1957-1964) PSD (1964-1987) | Aneɣlaf amezwaru ddaw Lamine, bey n Tunes, Ḥabib Burgiba yeherḍ agellid s taseɣrut ass n 25 yulyu 1957 anhil ayɣef yettwafren aselway. Yettwafren s uzwil ameqran Aselway n Tagduda tatunsit ass n 8 wamber 1959, dɣa d netta kan id amazwar ar tafrent agi, Ḥabib Burgiba yettwafren aselway ar tudert ass n 18 meɣres 1975. Yettwakkes ass n 7 wamber 1987 sɣur Aneɣlaf ines amezwaru Zin Lɛabidin Ben Ɛli. | |
2 | Zin Lɛabidin Ben Ɛli (yellul ass n 3 ctamber 1936–2019) | 7 wamber 1987 | 14 yennayer 2011 | PSD (1987-1988) RCD (1988-2011) | Aneɣlaf amezwaru d aneɣlaf n Tɣawsiwin n daxel n uselway Burgiba, Zin Lɛabidin Ben Ɛli yekkes aɣella n Uwanak, yennad acku d awessar aṭas iwakkend ad yekemmel ad yesselwi tamurt. Deg dujamber 2010, yuffad iman-is zdat tayyugt tameqrant n tikliwin timeẓwiyin ; yeserreḥ deg tagara taselwit ass n 14 yennayer 2011, ddaw aḥṛas n imesbaniyen, dɣa yezrizeɣ di Tagelda Tasaɛudit, s tameṭṭut-is Leila Ben Ɛli. | |
2 | ||||||
3 | Fuɛad Mebazɛa (yellul ass n 15 yunyu 1933) | 15 yennayer 2011 | 13 dujamber 2011 | RCD (2011) Indépendant (2011) | Am aselway n Taxxamt n imazanen, Fuɛad Mebazɛa yuɣal aselway n Tagduda s imedzi ass n 15 yennayer 2011, sakkin tagellawt n uselway Ben Ɛli ar Tagelda Tasaɛudit. D tikkelt tamezwarut deg umezruy n taselwit i tettwexdem s imedzi. | |
3 | ||||||
4 | Munsef Marzuqi (yellul ass n 7 yulyu 1945) | 13 décembre 2011 | 31 décembre 2014 | CPR | Aselway amezwaru n Tagduda yettwafrenen sakkin tagrawla yegweyn ar tadṛawt n uselway Ben Ɛli, Munsef Marzuqi d aselway amezwaru ur d yeffɣen ara seg ukabar yellan deg udabu seg wasmi yella uzarug. | |
5 | Bejji Lqayed Ssebṣi (yellul ass n 29 wamber 1926 - 2019) | 31 dujamber 2014 | 2019 | Nidaɛ Tunes | Imi-d yerbeḥ tafrent taselwayant deg tuzzya tis snat mgal aselway anaffaɣ, Munsef Marzuqi, Bejji Lqayed Ssebṣi yuɣal aselway amezwaru yettwafrenen s umagday ar afran ameɣradi srid sakkin tagrawla. |
This article uses material from the Wikipedia Taqbaylit article Aselway n tegduda tatunsit, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Le contenu est disponible sous licence CC BY-SA 4.0 sauf mention contraire. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Taqbaylit (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.