At Fransöösk Rewolutsion wiar faan 1789 bit 1799, an wiar wel det wichtagst onernemen uun't Europeesk histoore.
Tekst üüb Öömrang |
Hat hää di absolutismus ufskaafet an a minskenrochten för aaltumaal iinfeerd. Jo san det grünjlaag faan a demokratii, so üs wi det daalang kään. Faan Frankrik ging a föörstelangen faan persöönelk freihaiden trinjam a eerd, man jo san noch loong ei aueraal uunkimen.
1804 as di "code civil", det bürgerlik gesetsbuk iinfeerd wurden. Diar as fäästlaanj wurden, dat arken en rocht üüb eegendom hää an neder a föörsten noch a stoot det wechnem mut. Uun't salew juar hää Napoleon ham do salew at keiserkrüün apsaat an wiar nü di määchtagst maan uun't lun.
Faan't rewolutsion kaam uk a trii grünjreegeln, huar di stoot efter ütjracht wurd skul:
an jodiar ideaalen haa daalang en grat bedüüdang för aal a minsken üüb a hialer eerd.
Sant at rewolutsion as det määcht faan a stoot apdiald:
Wikiquote: Fransöösk Rewolutsion (sjiisk)
This article uses material from the Wikipedia Nordfrasch article Fransöösk Rewolutsion, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Det sidj as tu fun oner CC BY-SA 4.0 , wan diar niks ööders stäänt. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Nordfrasch (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.