Il dì al è il timp che la Tiere a implee par fâ un zîr di 360 grâts atôr dal so as.

Il simbul al è "d" e al è acetât l'ûs dal dì dal Sisteme Internazionâl, ancje se la unitât di misure dal timp tal SI al sarès il secont. Il non al ven dal latin dies, e cheste forme si cjate ancje in une vore di lenghis indo-europeanis.

A secont de maniere che si lu calcole a son diviers tips di dì. Il dì siderâl, il dî solâr e il dì solâr medi.

Dì solâr medi

Il dì solâr medi al è fat di 86.400 seconts e al ven doprât par calcolâ il timp e lis datis. La rotazion reâl de Tiere e je un fregul plui lente, di cirche 1,7 seconts ad an. Par chest dal 1972 in ca a son stâts dai agns dulà che al si è zontât un secont, fin al 2007 a son stâts zontâts 23 seconts.

Dì solâr

Il dì solâr al il timp che al sta il Soreli par passà par dôs voltis sul stes meridian. Si à di savê che intant che la Tiere e zire sul so as e si sposte su la sô orbite atôr dal Soreli par chest il dì solâr al è un ninin plui lunc di chel siderâl.

Dì siderâl

Il dì siderâl al è chel che al passe fra il passaç par dôs voltis di une stele atôr dal stes meridian. Di fat il dì siderâl nol è regolâr parcè che al patìs la influence des mareis lunârs e i svariaments dal moviment de Tiere che a son di lunc dal an.

Tags:

Lenghe latineSISecontTiere

🔥 Trending searches on Wiki Furlan:

25 di AvostAlabamaLenghe spagnoleAcuileNegoziDanimarcjeMonede20111979Ceri2008BielorussieDistret19381682Fernando Pessoa1999Josip Broz Tito2019NATO18172020Fûs orariBari (citât)Ordenadôr personâl1965EuropeVesuviE1971Colonia CaroyaLenghe cravuateWiki CommonsL18829UeAntofagastaEgjitPassetimpLudwig van Beethoven18 di Avost27 di OtubarSpiritualitâtManiàLenghe cecheProverbis furlansCalendari nazionâl indianTransistôrCe buino l'ago frescjoBiochimicheEletricitât1 di Fevrâr2004187016 di ZenârBalon2000Union EuropeaneCalendari gregorian29 di FevrârSportProtestantesim1801DiuMozilla FirefoxSetembarFidel CastroTestemonis di JeovaStorie moderne15 di SetembarSicilie1985🡆 More