Il dì al è il timp che la Tiere a implee par fâ un zîr di 360 grâts atôr dal so as.
Il simbul al è "d" e al è acetât l'ûs dal dì dal Sisteme Internazionâl, ancje se la unitât di misure dal timp tal SI al sarès il secont. Il non al ven dal latin dies, e cheste forme si cjate ancje in une vore di lenghis indo-europeanis.
A secont de maniere che si lu calcole a son diviers tips di dì. Il dì siderâl, il dî solâr e il dì solâr medi.
Il dì solâr medi al è fat di 86.400 seconts e al ven doprât par calcolâ il timp e lis datis. La rotazion reâl de Tiere e je un fregul plui lente, di cirche 1,7 seconts ad an. Par chest dal 1972 in ca a son stâts dai agns dulà che al si è zontât un secont, fin al 2007 a son stâts zontâts 23 seconts.
Il dì solâr al il timp che al sta il Soreli par passà par dôs voltis sul stes meridian. Si à di savê che intant che la Tiere e zire sul so as e si sposte su la sô orbite atôr dal Soreli par chest il dì solâr al è un ninin plui lunc di chel siderâl.
Il dì siderâl al è chel che al passe fra il passaç par dôs voltis di une stele atôr dal stes meridian. Di fat il dì siderâl nol è regolâr parcè che al patìs la influence des mareis lunârs e i svariaments dal moviment de Tiere che a son di lunc dal an.
This article uses material from the Wikipedia Furlan article Dì, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Il contignût al è disponibil sot de licence CC BY-SA 4.0 se nol è specificât in altre maniere Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Furlan (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.