Henri Matisse: Atis pent fransè

Henri Matisse, ki fèt 31 desanm 1869 nan Cateau-Cambrésis, epi ki mouri 3 novanm 1954 nan Nice, se yon pent, desinatè, gravè ak eskiltè franse.

Henri Matisse
Image illustrative de l’article Henri Matisse
Non nesans Henri Matisse
Fonksyon Pent, desinatè, gravè, eskiltè
Nesans
Cateau-Cambrésis
Lanmò (ak 84 ane)
Nice Frans
Nasyonalite franse
Domèn La, penti, desen, eskilti

Li te chèf fovis.

Biyografi

Henri Matisse fet 31 desanm 1889 nan Kato Kanbrezi an Frans, pitit yon machann grenn. Manman l se atis pent debitan. Li soti nan milye atizan, se sa ki pete ba li premye enspirasyon koule. Apre ge franco alman an 1871, fanmi l demenaje nan Boyen an Vemandwa kote Matisse pase jenes li.

Li komanse vi pwofesyonel tankou note kay met Derieux nan Senketen.

A 20 tan, li te gen yon kriz apenndisit, li te oblije ret nan kabann pandan plizye semen. Gras ak vwazen e zanmi pent debitan li an Leon Bouvier, Matisse jwenn yon lanmou fe desen. Manman l ofri l yon bwat penti. Li fe premye zev li yo, pi presizeman yon chatle suis, kwomo repwodui yon penti alepok, kote Henri Matisse penn yon kopi, li siyen l ''ESSITAM''.

Kou l fin geri, li reprann etid li, li enskri nan yon kou desen nan lekol Kenten Tou, pou moun k ap fe dessen yo nan tektil endistri lokal la.

Zèv li yo

1896, ekpozisyon nan Salon des cents ak nan Salon de la Société nationale des beaux-arts.

Toutouni tou ble (souvni Briska), fanm ak chapo, atelye wouj, fenet ouve, dans, lajwa pou viv,



Referans

Lyen deyò

Wiki Commons genyen dokiman medya, imaj, video sou :

Tags:

Henri Matisse BiyografiHenri Matisse Zèv li yoHenri Matisse ReferansHenri Matisse Lyen deyòHenri Matisse186919543 novanm31 desanmDesinatèEskiltiFransPent

🔥 Trending searches on Wiki Krèyol ayisyen:

XVideosDezyèm Gè mondyalLè (jewoloji)KonsèvasyonByèJuan Carlos Morales (aktè)Antoine DupréMarie-Sophie FerdaneLang kreyòlOswald DurandTelekominikasyonFranz VoltaireVIH ak SIDA an AyitiLeglizMoulenKiichiro ToyodaLokwatPati Ayisyen Tèt KaleOstraliEspiralisAmstèdamSite sous ou yoÉmile NauWayòm IniMcKeesport, PennsilvaniPlanètTi bonmAtizayTok pisinLos hombres aman a las cabronas (teyat)AyitiKonpa dirèkMimi BarthélémyDwa pou fanm voteJosiane BalaskoEspèmJean Jacques Clark ParentÈziliLiterati ayisyèn1919 (almanak gregoryen)Diyoksid kabònInyon EwopeyènLapliPo (veso)Tradiksyon monn nouvoWilliam Shakespeare1782RelasyonBrice 3Johns Creek, GeorgieNikleyotidSistèm entènasyonal initeÉmile RoumerEmeric BergeaudTranblemanntè1200 (almanak jilyen)Inivèsite29 meTanzaniLòt kreyòlEleman chimikThéodore BeaubrunSandrine BonnaireAlexa InternetRakètDaniel CraigNeyodimBatoTete🡆 More