Litauen

Sölring  Öömrang  Fering  Halunder  Halifreesk  Mooring  Wiringhiirder  Karhiirder  Gooshiirder

LitauenTekst üüb Öömrang



Litauen (litauisk Lietuva) as en stoot uun Nuurduasteuroopa. Uun't waasten leit a Uastsia, uun't nuurden Letlun, uun't süüduasten Witjruslun, uun't süüdwaasten Poolen an uun't waasten det rüsk Oblast Kaliningrad.

Lietuvos Respublika

Republiik faan Litauen

Flagge Litauens
Flagge Litauens
Wappen Litauens
Wappen Litauens
Flag Woopen
Amtelk spriak Litauisk
Hoodstääd Vilnius (Wilna)
Stootsfurem Parlamentaarisk republiik
Stootsbaas President Gitanas Nausėda (sant 12. Juli 2019)
Regiarangsbaas Ministerpresident Saulius Skvernelis (sant 13. Dezember 2016)
Grate 65.300 km²
Iinwenern 3.187.659 (Mai 2012)
Iinwenern per km² 52 Iinw./km²
BIP 48,132 Mrd. $ (2008)
BIP per iinwener 14.273 $ (2008)
HDI 0,810 (40.)
Münt Euro
Suwereniteet 16. Febrewoore 1918 (ütjrepen); 11. Maarts 1990 (weder füngen)
Natsionaalhümne Tautiška Giesmė
Tidjsoon UTC+2 OEZ
UTC+3 OESZ (Maarts - Oktuuber)
Autokääntiaken LT
TLD .lt
Tilefoonföörwool +370
Litauen

Suwereniteet käänt Litauen faan 1918 bit 1940 an efter 1990. Sant di 1. Mei 2004 as det lun lasmoot faan a EU.

Geografii

Kliima

Kliima faan Kaunas
Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det
Max. Temp. (°C) −2,6 −1,4 3,5 10,7 17,9 21,0 22,2 21,9 16,7 10,8 4,0 0,0 Ø 10,4
Min. Temp. (°C) −8,5 −7,6 −3,6 1,8 7,3 10,9 12,4 11,8 8,1 4,0 −0,5 −4,9 Ø 2,6
Rin of snä (mm) 39 31 35 42 55 69 80 78 56 45 53 47 Σ 630
Rindaar (d) 18 14 14 13 13 13 14 13 15 15 17 19 Σ 178
T
e
m
p
e
r
a
t
u
r
−2,6
−8,5
−1,4
−7,6
3,5
−3,6
10,7
1,8
17,9
7,3
21,0
10,9
22,2
12,4
21,9
11,8
16,7
8,1
10,8
4,0
4,0
−0,5
0,0
−4,9
Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det
R
i
n
.
.
o
f
.
.
s
n
ä
39
31
35
42
55
69
80
78
56
45
53
47
  Jan Feb Mar Apr Mei Jün Jül Aug Sep Okt Nof Det

Stääden

Dön tjiin gratst stääden uun't lun san:

# Stääd Lidj (2010) Koord
1 Vilnius 550.834
2 Kaunas 289.364
3 Klaipėda 149.116
4 Šiauliai 101.511
5 Panevėžys 85.885
6 Alytus 49.895
7 Marijampolė 34.975
8 Mažeikiai 32.470
9 Jonava 26.423
10 Utena 25.397

Iindialang faan Ferwaltang

Uun Litauen jaft at 60 gemeenen (Savivaldybės). Lunkreiser of bundeslunen jaft at ei (ei muar sant 2010).

Litauen 
Ferwaltangsiindialang:
  • Stäädgemeen
  • "Kurorta"
  • Rajongemeen (lungemeen)
  • Gemeen
  • Stäädgemeenen
    (Miesto Savivaldybė):

    Kurortas:

    Gemeenen
    (Nauja Savivaldybė):

    Rajongemeenen
    (Rajono Savivaldybė):

    Histoore

    At lun wiar faan 1918 tu 1940 en suwereen republiik. 1940-1941 wurd det faan't Sowjetunioon an 1941-1944 faan Tjiisklun besaat. 1944 wurd at lun weler dial faan't Sowjetunioon üüs det Liitauisk SSR. At lun wurd 1991 weler suwereen.

    Luke uk diar

    Futnuuten

    56° N, 24° O

    Tags:

    Litauen GeografiiLitauen HistooreLitauen Luke uk diarLitauen FutnuutenLitauenLitauen/mo

    🔥 Trending searches on Wiki Nordfrasch:

    Greks spriak31. MeiTechnologiiMarokkaans DirhamKris NordfraschlönjPeyote KaktusChristian JensenOomramÖömrangNamiibiaNeederluns/ööNukleotidRääfwiremFerianagt Stooten faan AmeerikooHaute-GaronneMarokkoStockholmSwarkenIngeborg AndresenRichard NixonHaliglunÖömrang FerianGeorge Gordon ByronList faan Local Government Areas uun Queensland1987Haile Selassie I.Indien19691889FrånkrikNew Orleans6. JanewooreFranz Peter SchubertGnaudiarten1812Sjiisk BundesdaiKaarl III.Altai (Regiuun)VirginiaPoolsk spriak1371Hans Christian AndersenTams JörgensenBaltimore (Maryland)GeografiiFiilGeorgienChemiiRaffaelKaninAustroneesk spriakenUnerruchtJersey City1939Earle PageMitochondriumPolypropyleen1985ProgramiarspriakEnergii-ÜtnütingMooker1805Giordano BrunoAurora StoreReligioonBertrand Russell1804🡆 More