Fungys

She oargane bioag eukaryotagh fungys, as ennym oaylleeagh y reeriaght oc fungi.

She heterotrophyn t'ayn, as boaylley killag chitinagh oc. Y chooid smoo jeu, ta cummey sniaueyn yl-chillagagh orroo (ny hyphae), as ny sniaueyn shoh jannoo magh mycelium. Fir elley, t'ad nyn killagyn nyn lomarcan. Dy cadjin, ta fungyssyn geddyn sliught liorish sporeyn, dy keintyssagh ny dy neucheintyssagh. Kuse jeu, cha nod geddyn sliught, as cha nel adsyn sheelraghey agh liorish gientyn losseragh. Ta fungyssyn goaill stiagh jiastyn, shalmaneyn as lheeah. Ta mooinjerys ny s’faggys eddyr fungi as beiyn na eddyr fungi as lossreeyn. Studeyrys er fungyssyn, t’ad cur er fliughane-oaylleeaght.

Fungys (cadjin)
Fungi (oaylleeagh)
Rheam fossylagh: Devonagh leah - Jiu
Fungys
Veih kione y çheu hoshtal, myr y clag: Amanita muscaria (ny basidiomycete), Sarcoscypha coccinea (ny ascomycete), black bread mold (ny zygomycete); chytrid; as Penicillium (ny conidiophore).


Rang oaylleeagh
Ream: Eukaryota
(neu-rheynnit): Opisthokonta
Reeriaght: Fungi
(Linnaeus, 1753) R.T. Moore, 1980
Phylum
  • Chytridiomycota
  • Blastocladiomycota
  • Neocallimastigomycota
  • Glomeromycota
  • Zygomycota
  • Dikarya (g.s. Deuteromycota)
  • Ascomycota
  • Basidiomycota

Mooinjerys ec lossreeyn as beiyn

Va fungyssyn nyn soie ayns possan ny lossreeyn rish traa liauyr, er coontey nyn mea soit. Jiu, ta reeriaght er lheh oc, as liorish ny troyn fyshoaylleeagh as gien-oaylleeagh oc, ta mooinjerys ny s'faggys eddyr oc as beiyn na ny t'eddyr oc as lossreeyn. She heterotrophyn kemmigagh t'ayn, dy ghra myr shen, t'ad goaill stoo bea jeh co-vreneenyn orgaanagh as t'ad goaill bree jeh co-vreneenyn 'sy çhymbyllaghy mygeayrt oc. Ta shen cosoylaghey rish heterotrophyn sollys, as adsyn goaill bree jeh soilshey. Gollrish beiyn, t'ad goaill bee jeh stoo orgaanagh mygeayrt oc; son y chooid smoo, t'ad cur magh ensymeyn son dy lheie eh, as eisht soo stiagh eh.

Myr cosoylaght elley marish beiyn, ta'n daa phossan tastey carbey-hydraad myr glycogen, agh ta lossreeyn ny hastey myr stark.

Cha nel eh er coontey nyn stayd soit nagh vel fungyssyn coontit myr beiyn; shimmey baagh t'ayn nagh vel gleashaghey son y chooid smoo, myr sampleyr faastguinyn ny corryl. Ta oyryn killagagh foddey ny strimmey na shen. Gollrish lossreeyn, ta folmidyn killag as boallaghyn killag ec killagyn 'yngyssyn.

Imraaghyn

Tags:

EukaryotaFliughane-oaylleeaghtHeterotrophReeriaght (bea-oaylleeaght)

🔥 Trending searches on Wiki Gaelg:

Yn Keayn SheealtaghYn VoliviaJecreanTinvaalTurrysaghtOhioMairYn VulgeyrNepaalYn Phobblaght ÇheckAwin rioeeClag (traa)SostynOrganisation internationale de la Francophonie16 Toshiaght ArreeScreeudeyrYn DowanYn TomaaleeEspoo24 Jerrey GeureeYn WalloonStraih Gaza1886Vertebra13 MayrntNerinEmily Mae Young19861 Mean SoureeGoolagCoventry City F.C.EllynIsrael1859Yn ElveeishUshteyFosfaarJohn Quincy AdamsThe Star-Spangled BannerPenshynEddyr-voggylOaylleeaght eamaghGaelgYn Chorea YiassCultoorJerdeinYn Vietnam31 MayrntRomansh26 Mean FouyirArizonaCooid vog heyrYuri GagarinDoolishNeetragien1997Jallooderys5 LuanistynStaydraa1684Dakota Yiass1891KyivJerrey GeureeYn NickeraagYn ÇhapaanYn Ghermaan🡆 More