Kornattok

Kornatok Bharat deshant ek rajya.

 
Romi
   

Kornatokache rajadhani Bangalore. Kornatokanth Kannada, Tulu, Konkani anhi Behary bashe ulhetanth. Kodial, Udupi and Belgaum Kornatokanth dusri oddhli xharam asanth.

Kornattok
Regions of karnataka

Bhumyvrnnon :

kornattok rajeacho choddso vatthar ddekkon vattharant poddtta.Bhugolika nodren rajeache tin mukhel bhag poddttat. Ostontekoddoli doreadeg, soheadricho dongrall vatthar ani ostontekoddolo potthari vatthar. Ostontekoddolo doreadegecho vatthar sokoil ani oxir asa. Tacher zambhea fantranchim lhan lhan pottharam asat. Udent –ostont vhamvpi nhomyachim degnnam sokoil asun nhomyadegamvelo vetthar pikall asa.Degeveleo khaddi yeradariche nodren soyacheo asat.Soheadricho vatthar dongrall asun to dokxinn –ut'tor dikamni patll'lla. Tachea temkanchi sorsori unchai 600 te 1000 mim. Asa.

Soheadri porvotomall 320 kimi. Lamb asa. He mallentoli kudremukh ani mol'liarogiri him temkam ul'lekhoni-i asat.Ostontekoddole potthar 900 te 1200 mi. Unch asa. Pottharacho ut'torekoddolo vatthar mollancho ani dokxinnekoddolo vatthar fatri asa.

Nhomyo:

Soheadri porvotomallentlean ostontovahini nhomyo-netrauti, kalli, gongaull,oghnaxini . Udentevahini nhomyo kaveri,tongobhdra. Kaveri nhomyek hemauti, kobini,okviti , ximxa tor tungobhdra nhomyek tunga, bhodra, vedouti hoyo upnhomyo asat. Krixnn nhoim kornattokache ut'torek bellgamv, raichur jilhoyant pauta. Ghottprobha, molprobha, bhima hoyo ticheo upnhomyo. Godauricheo upnhomyo manjra ani kamrza, kornattokant ut'torek asat. Kornattok ani tomillonaddu rajeache ximer axil'lea “nondibett'tt” namvachea udent, ghottachea porvotasaun “ut'tor pinakini” “dokxinn pinakini” ani “palar” hoyo nhomyo upzotat.

Kornattok rajeant “regur” ani remven bhoril'li “tambddi mati” oxem prokar dixtti poddttat. Regur cho vistar ut'tor kornattok vattharant chodd asa. Rajeak 300 kimi. Poros chodd lambayechi doreadeg asa. Hovaman:

rajeachem hovaman uxnn kottibondhi-i mosmi prokarant moddtta. Rajeant zun te ankttobor meren paus poddtta. Soglleach suvatimni eksaroko paus poddna. Hoya rajeacho choddso vatthar somudropatolleuyor axil'lea karnnan hovamanant chodd forok poddna. Doreadegevelo vatthar ani tiche lagsarocho molenadd vatthar hanga soglleant chodd paus poddtta,(100 inchamporos chodd). Raichur, boll'llari, chitrodurg, tumkur, bengllurani kolar jilhoyant vorsak sorasori 700 mimi.Saun 1000 mimi. Meren paus poddtta . Molenadd vatthar ,bellgamv ani dharvadd jileacho ostont vatthar ,ximoga, hason, chikkomongollur, koddgu ani mhoisur jilhoyant tenchpori koraulli prodexant sorasori 1300 mimi. Saun 3000 mimi. Meren paus poddtta.

Rajeant ximyalleachea disamni varem thondd asta. Gimant varem matxem hun lhansan vadoll ani goddgodd hamnni bhoril'lem asta. Pauxi varem thondd punn tufani asta. Vonspot ani monzat

soheadrint axil'li sogle torechi vonspot ani monzat kornattokant dista. Sagvani,xrigondh (chondon), konddo, simull, hon'ne (bibllo), ambo, suru, nilgiri, xisem, rojvudd hi rukhaull asa. Hot'ti gove redde, bibtte vag, toros, vamsvel, mor, sabor, chit'te, landdge, sorpotti pranni, torantoranchi sounni distat. Danddeli, bondipur, nagroholle hangachim obhearnneam namvajl'li astat. Ranniben'nurolagim kallem mirg ani chinchnnogirint mor hachem khatir khaxelim obhearnneam asat.

Itihas :

kornattok hem rajeachem namv korinaddu utravelean aila. Korinaddu mhollear kalli mati axil'lem va kornaddu mhollear ubar axil'lem, oxi tanchi vyutpot'ti zata.

Itihasapoili kalla adlea xilayugache ovxex, gulobrga jilheachea hunnsogi ani tumkur jilheachea kibbonohll'lli hanga mell'lleat. Chodd korun nhoinchedeger, doreadeger,nouxilayugache ovxex mell'lleat. Tea kallche xilayudh, xotkumbh pranneanchim ani monxanchim haddam, laxil'lem kodd'ddonn sampddola. Hea kodd'ddonnant nasnne, gomv, kullid hancho aspavo asa.Dharvadd jilheachea holl'llur hanga otipurvil'lem lokhnnochem ayudh mell'llam. Tacho kall i.So.Po. 800 vorsa itlo porno asa. Bellgamv jilheachea konn'nnurant, bizapur jilheachea toredallant ani dokxinnent kolar zalheachea nol'logi meren osleo somadhi asat. Tatunt lokhnnacheo vostu mell'lleat. Kolar jilheachea bolohll'lli hanga lokhonn toyar korpachi bhatti mell'llea.

Oxok moureache loghuxilalekh raichur jilheachea moski ani koxll'llant, boll'llari jilheachea udendoll, itt'tturant ani chitrodurg jilheachea brohmogiri, zott'ttigoramexvor ani sidhdapur hea suvatimni mell'lleat. Chouthea xotmanameron chitrodurgache dokxinnek axil'lea tumkur, bengllur, mhoisur ani hason prodexant khoincheach razan rajyokarabhar kel'li mhaiti mellna. Xrounnobegoऴ (hason) hanga chondrogupt moury, bhodrobahu navanchea zoin somneaxavangodda ailo ani tannem thoinch somadhi ghotli, oxi ek kotha asa. Bonvasi (ut'tor kon'nodd), chondrohll'lli (chitrodurg) voddgamv, madhoupur (bellgamvolagim) aऩi son'not'ti (gulobrga) hanga satvahonanchea purvil'lea rajeanche ovxex, nannim ani yadstikam sampoddleant. Satvahon rajy noxtt zatkoch kornattokant pol'lou vonxachem rajy kaim vorsa chol'lem.

Chouthea xotmanachea kallant bonvasichem kodomb (i.So. 345 te i.So. 550) ani tolkaddoche gongvonxi-i (i.So. 350- i.So. 990) oxim don rajeam udelim. Dogankuy aplem ostitv tigoupakhatir pol'lovankodden zhujchem pojlem. Moyuroxrman aplo brahmonn dhorm' teag korun moyurourma hem namv ghetlem. Kodomb vonxacho rogtasombond gupt ani vakattok vonxamvangodda chol'lo. Kon'nodd bhaxechem poilem xason holmiddi namvachea hason jilheant mell'llam. Hem kodomb vonxachem asun tacho kall 450 vorsam itlo asa. Sovea xotmanant kornattokachea vaivy bhagant chaluky (500- 757) vonxiyancho xek chol'lo. Tamnni kodombank jikhle, punn tanche kaim lhan fantte vizoinogorchea udeameren tog dhorun urle. Chalukyounxi-i poilea pulkexin badamik rajdhani kel'li. Dusrea pulkexivellar (597-642) tache girestokayechem vornnon hyuentsang hannem kelam. Chaluky kallant kon'nodd bhaxecho rajveuharant upeg zaunk laglo. Dontidurg raxttrokuttan (742-755) jikhtokoch raxttrokuttacho xek dhavea xotmanachea nimannemeren urlo. Heach kallant gongvonxachem punrujjin zalem. Tanchea chamunddorai hea prodhanan xrounnobellogoll hanga gomttexvoracho motto putllo bandlo (783). Raxttrokuttam'modolo tisro govind (793- 814) hannem rajyovistar tor kelo.

Dhavea xotmanachea xeuttak saun baravea xotmanachea modheameren ostontechea chalukeavonxan hea prodexacher rajy kelem. Sovo vikromadity ho hea vonxkulloyentolo soglleant vhodd raza aslo. Tannem kolagunnank adar divpacho molacho vaur kelo. Raxttrokutt ani vonxiyachea kallant kornattok rajy, xilpokola, bhaxa, sahity hea mollamni girest zalem.Atthvea ani nnovea xotamanant xonkracharean xringeri motthachi thapnnuk korun voidik dhormachi viskottil'li ghoddi sarki keli.

Chalukeanchea poddttea kallant kolchuri vonx bollixtt zalo (1156-1183). Tantutolo bijzollacho mukhelomontri bosvexvor hannem virxoiv va lingait ponthachi thapnnuk keli. Tacho fuddem kornattokant prosar zalo. Ikravea xotmanache survek chalukeache manddlik hoisoll (1006-1345) bollixtt zalem. Vineadity ho hea vonxiyancho mull purus aslo. Bitt'ttidevo (1104-1141) ho hea vhodd raza aslo. Hoisollak deugiri hangachea yadvakodden boroch kall meren zhujche poddlem. Ol'laudhyin khilji hannem deugiri jikhli. 1311 vorsa tacho senapoti kafur hache ghuryent ani uprant mohom'mod tughlokachea zhozant (1326-27) darsomudr he rajdhanicho nax zalo.

Muslim' razouttichea vaddttea probhavak vizoinogoroche razouttin (1336-1565) khor allabond haddlo. Songmounxantolo bukk, salluv vonxantolo deurai ani tulluv vonxatolo razoutt (1509-1529) vizoinogorachea itihasant bhangrayug mhunn pachorotat. Hea kallant kornattokant voixnnouponthacho prosar zalo.

1347 vorsa thapnnuk zal'lea bohamoni vonxiyamni survek gulobrga ani uprant bidor he rajdhanisaun rajeakarobhar choloilo. Kornattok prodexachea gulobrga ani bidor vattharant toxench moharaxttr ani andhrant xek choloitalo. Momhmod goun hea montrean 1471 vorsa, goi, bellgamv,konkonn doreadeg, vizoinogor aple sot'tekhala haddlem. Tatunt bizapurochi adiloxahi aऩi bidrorochi boridoxahi heo razoutti mhotvacheo asat. Punn bizapur ani vizoinogor razouttim'modim dusmanokai sompli na. 1565 vorsa tallikotte zhuzant panchuy xahamni ekttham-i yeun vizoinogor razoutticho nax kelo. Te uprant arvaddu vonxi-i razamni poilim dhenukondd, uprant chondrogiri ani nimanne onegundisaun rajy kelem. Bonddallik lagun him rajeam noxtt zalim.

Nizamoxayechea osta uprant (1636) bizapurchea adiloxahan dokxinneutten aplo probhavo vaddoilo. Sotravea xotmanameren kornattokantole choddxe somsthanik adiloxayeche maddlik zal'le. Xohajiraje bhomsle hannem kel'lea vaurakhatir, adiloxayeche sordar mhunn taka bengllurochi zohagir mell'lli. 1687 vorsa bizapur moglamni hatasolem ani kornattokachea sogऴea lhan vhodd razonkoddlean khondd vosul korun ghetlo. Morattheanchea palvan moglost'tek tondd divpachem kosob pallegaramni dakhoile. Moglanche soinik bollgem motint gheun zoddli. Tekhatir taka tirumolorai hea montrean boro palou dilo.

Hoidoroli ani tacho put ttipu sultan hanchea kallant mhoisur rajeacho vhodd vistar zalo. 1799 vorsa ttipu sultan brittixamvangodda zhunjtona somplo. Mhoisur somsthan soddun her vatthar brittixanche sot'tekhala urle. Koppoll (1819), bidor (1827), badami (1841) hanga brittix sot'tek khor virodh zalo. 1857 vorsachea bonddallevellar mhoisur somsthan tottsth raulem.Norgund ani monddrogi hangache somsthanik, hologll'lliche berodd hamnni hea zhuzant vantto ghetlo.

1907 vorsa mhoisur somsthanant vidhimonddऴachi thapnnuk zali. 1923 vorsa hea vidhimonddollak odhikar vaddoun mell'lle. 1940 vorsa zoichamoraz voddeyr odhikarar ailo. 1947 vorsa tannem mhoisur bhartant vilin korpak manyotai dili. Suttke zhuzacho itihasH

1905-06 vorsa lokmany ttillkan ut'tor kornattokacho bhomvddi korun lokam'modim svotontreavixim zagrukotai toyar korpacho yotn kelo. 1920 vorsa poili kornattok rajki porixod zali. 1924 vorsa bellgamv xarant mohatma gandhichea yojmanoponnakhal okhil bharti-i kangres odhvexon bhorlem. Bhartachea svatontreachi ani vibht'tk kon'nodd bhaxikanchea kornattok ekikoronnachi cholloull heo donuy vangddach chol'leo. Kornattokachea ekikoronnachi magnni sordar pottelan 1946 vorsa manun ghetli.

Bhartachea suttkeuporantcheo ghoddnnukoH rajy punrrochonnuk somitiche xifaroxivelean kon'nodd bhaxik lokanchem rajy 1 ekttobor 1956 hea disa ostitvant ailem. 1967 vorsachea nea.Mohazon ohvala hachea uprantuy moharaxttr kornattok rajeam'modolo ho prosn suttunk na. 1 nouhembor 1973 hea disa hea rajeachem adlem namv mhoisur bodlun kornattok oxem dourolem.

Rajyoveustha

kornattok rajy bengऴur (xar), bengllur (gramann), bellgamv, boll'llori, bizapur,bidor, chikmogollur, chitrodurg, dokxinn kon'nodd, dharvadd, koddgu, gulobrga, hason, kolar, monddoi,mhoisur, raichur, ximoga, tumkur, ut'tor kon'nodd oxa 20 jilheambhitor vanttlam.

Vidhanosobhent 224 tor vidhanoporixodent 63 vangddi astat. Bhoumot axil'lo pokx rajeachem proxason choloita. Bi. Ddi. Zot'ti, es. Ar. Kontti, virendr pattil, deuraz oros, ar.Gundduravo, ramokxnn hegdde, es. Ar. Bom'mayi hamnni-i hea rajeachem mukhelomontripod samballollam. Sodhea vhi.Bongarppa hangacho mukhesomontri zaun asa.

Orthik veustha

xetki pikaullH rajeant khorip ani robbi oxim don pikam kaddttat. 12 lakh hekttor zomnint bhat, 11 lakh hekttor zomnint nasnno, 23 lakh hekttor zomnint zondhllo him pikam kaddttat. Bhat bajri, gomv, kodd'ddonnam him her pikam asat. Nogdi pikant ums, kapus,telbio, kell, tombakhu, mirsang, supari, nal'l, kofi, kazu, popayo, miream, drakxam, mosombi him her mukhel pikam asat.Rexmakhatir molbori pik kaddpak kornattok rajeacho poilo kromank asa.

Khoniz utpadonH bhangor, rup, lokhonn, mongniz, chuneafator, kromaitt, boksaitt,silika him rajeantoli mukhel khoniz utpadonam zaun asat. Kolar goldd fildd ani hott'tti heo mukhel bhangrakhanni asat. Rajeant 5617 lakh rupeanchea molachem khoniz utpadon zata.

Udkantoli pikiullH rajeant doreatlean toxench nhomyantlean nusteautpadon melltta.Sumar don lokh hea veusayant asat. Dokxinn ani ut'tor kon'nodd jilheant vott'tt dedd lakh tton nustea utpadon dor vorsa zata.

UdheogodhondeH bengllur, mhoisur, hublli, dharvadd, bellgamv ani mongllur him rajeantolim mukhel kendram asat. Kochcho mal, viz, udok, hovaman, vauraddi ani vit't hankam lagun rajeantlea udhyegodhondheanchi udrogot zalea.

Mukhel udhyegodhonde oxeH sakor, lugott (suti ani rexmi), ximitt, tikhem, ilekttronik vostu ani obhiantriki vostu. Bhouxik mollavelea mukhel udhyegik somsthanchim namvam oxim- HAL, HMT,BHEL, ITI. Bonglor- zalohll'lli vattharant bharot sorkarache vhoddle karkhane asat.Bhodrauticho tikhea karkhano, daddelacho kagod karkhano, kudremukh ani sondduroche lokhnna karkhane he mhotvache asat. Rajeant 27 sorkari udhyegik vosahoti asat.

Poryotton

rajeantolim kaim thollam poryottonache nodren mhotvachim asat. Bhougolik ani itihasik karnnank lagun somvsarachea poryotton nokaxacher kornattokak mhotvachi suvat asa.Thoincheo lalbag, kobbon park heo bago, vidhanosoudh ani rajvaddo, tarangonn ani vigoneanik vostu hanchi namna asa. Te bhair bengllur hem rexmi kopddeanchem mhotvachem kendr zaun asa.

Adlea mhoisur rajeachem rajpattonn mhoisur xar hanga sobit rajmohal ani bago asat. Thoinchea dosreachea utsovak somvsarik namna mell'llea. Chamunddexvori devull ani vrindaun bag him anik namnenchim thollam. Mongllur hem ek mhotvachem bondor. Thoim sobit deullam ani igrzo asat. Bengllur, holubidd ani somnathopur hangachim fatramni komratil'li deullam chodd namnek pauleant. Xivmogga (Shimoga) hangacho zog dhobdhobo ho somvsarantolo soglleant unch dhobdhobo. Moddkeri aऩi kem'monogunddi him namnechi xitoll porvotothollam.

Bondapur, nagroholle ani danddeli him ornneantoli visou gheupachim thollam. Vizoinogor samrajeachem rajpattonn hompi hanga tea samrajeachea girest daizacheo kurvo ozun holmotat. Thoinche rajmohal ani deullam xrikrixnnodeurayachea voibhvacho ugddas kortat. Toxench hangacheo badami vhomvri (caves) legit ozonttha ani elora hangache vhomvrimbhoxenuch asat.

Yeradari

1982-83 vorsa meren rajeant 98,523 kimi. Lambayeche roste asle. 3,125 kimi. Lambayeche relvemarg asat. Tatunt 546 kimi. Lambayeche braddgez, 2,788 kimi. Lambayeche mittrogez tor 153 kimi. Lambayeche norogez relvemarg asat.Rajeyantlea 287 kimi. Lambayeche doreadeger 20 bottidhoke asat. Rajeant 1980 vorsameren 9,337 ttopal kochereo, 2,463 durdhvoni kendram asli.

InglixH ddekkon heraldd, hindu, inddiyon eksopres, kon'noddH prozavanni, kon'noddprobha, somyukt kornattok, noubharot, zonvanni, udoivanni. Lok ani somazojinnH

1981 vorsache zongonnonepromann 1,91,791 chovo. Kimi. Amvatthachea hea rajeant 37,043,451 lok rautole.1000 dadleank 963 bailo oxem promann asa. SakxorotaH 38.41%. Bengllur hi rajeachi rajdhani asa.

Hindu dhormache soglle ponth rajeant asat. Tebhair her dhormi-i lokuy rautat. Doreadegevelea vattharant molealli bhas uloupi maplle rautat. Ut'tor kon'noddant konknni bhaxik novait rautat. Tancho rabito ut'tor ani dokxinn kon'nodd jilheant asa. Chamar, ddor, borodd heoi zati rajeant asat.

Mokrosonkrant, gonnexochouth, dosro, divalli heo rajeantleo mukhel porbo asat. Mari bhutaradhona heo zanpod dhormavixincheo porbo asat.

Kornattok kolechea mollar girest asa. Sollavea xotmanameren kornattokant deullam ani tevixinchea vastunchi nirmonni zali. Vizoinogor kallant hospett, hompi hanga vitthttholsvami,virupakx, hozaririm' hanchi deullam bandlim. Tanchi vastuxoili paromparik asa. Teakallant bahuboli ani gomttexvor hea bhouy murtichi nirmonni zali. Muslomani sot'techea kallar muslomani xoilicho probhavo vastukolecher poddlo. Taka dokhkhon xoili mhonnttat. Vizapur, gulobrga ani bidor hanga muslomani xoilicheo vastu distat. Bengllur hangachi vidhanosoudh hi arvil'lea kallantoli vastu asun tatunt sarsanik ani bharti-i vastuxoili bhorosl'li dista.

Kola:

yokxogan, sutropullikhell, kolatt ani her zaiteo zanpodokola kornattokant tigun asat. Yol'lou.Moilaroling, mohadevexvor heo devasombondicheo zanpodokola asat. Dokxinn kon'noddoche nagmonddol,bhutpuzautsou, bengllurochi xoktipuza khodd.Go oxeo zaiteo dhormik kola asat. Songit:

kornattok songit hi kornattokant vaddil'li unch pamvddeachi songit kola zaun asa. Teagraz hannem kolek namna zoddun dili.

Loksongit:

loksongitacho avixkar kon'noddoikxogan podhdotint dista. Purondorodasachim kirtonam hovuy kornattok rajeachea songitantolo ek khaxelo vantto asa. Songitachea mollar mol'likarzun monsur, bosouraz rajguru, gongubai hongol, bhimsen zoxi, doroisvami oyyongar he kornattokache namneche songit kolakar asat.

Rongmachi:

kornattokache lokjinnent yokxogan va boilatt hem nrityonatty procharannot asa. Adlea mhoisur somsthanantlea zaitea vivdanamni somskrit ani inglix nattkancho thollave bhaxent onnkar kelo. Hatunt bosppoxastri, subbaxastri, onontonarainnoxastri, giribhtt'ttorotim'moiy,vyonkttachary, nonjnoguddu xrikontthoxastri, bell'llavenoroharixastri hancho aspavo zata. Arvil'lea nattkokaram'modim gorudd sodaxivorai, gubbi virnn'nna he fuddaril'le asat. Tti.Pi. Koilasom', adhy rongachary, masti venkttex oyyongar girix karnadd hamnni nattkachea mollar molacho vaur kela.Her kolakar ani vivdan:yu. Es. Krixnnoravo, chondrobhagadevi ani mayaravo, namnecheo nrityokolakar asat. Chitrokaram'modim ke. Ke. Hebbar, vigoneanikam'modim razaramnn'nn, yu. Ar. Ravo,sor si. Vhi. Romonn, injiniyor, bhartortn vixveuryy he kornattokache her mollamvele zannkar asat. Xikxonn-podhdot, prosar:

rajeant sakxorotechem promann rajeant sakxorotechem promann 38.5% asa, hantunt dadle 48.8% tor bailo 27.7% sakxor asat. Dokxinn kon'nodd jilheant vidheapitthanchi navam futletoren asat: 1. Bengllur vidheapitth-bengllur 2. Kornattok vidheapitth-dharvadd 3.Xetki vigonean vidheapitth-hebball 4. Kuvemyu vidheapitth-xigmo 5.Mongllur vidheapitth-mongllur 6. Gulobrga vidheapitth-gulobrga 7. Mhoisur vidheapitth-mhoisur 8. Inddiyon insittyutt ef sains-bengllur 9.Xetki vigonean vidhyopitth-dharvadd. 2. Rajeant 34,200 mullaveo xalla, 2370 madhyomik xalla, 41 tontroniketonam, 436 mohavidhealoyam, 21 voijki mohavidhealoyam asat (1982-83). Bhaxa ani sahity:

kornattokachi mukhel bhas kon'nodd. Vott'tt loksonkhyent kon'nodd bhaxikanchem promann 65.2% asa. Tebhair rajeant 8.7%telugu, 8.7% urdu, 4.5% tomill, 3.7% tullu ani 2.1% konknni bhaxik lok rauta. Kon'nodd bhaxasahity girest asun taka vhodd daiz asa. Novea ani pornea sahityokanche sahityonirmonnek lagun kon'nodd bhaxent vingodd vingodd torechem sahity ailam. Bosvexvor (12 vem xotman), horihor, raghvank, rudrobhtt'tt, zon'n, kumar veas (15 vem xotman) lokxmi (16 vem xotman) sorvozon, xonkrodevo (16 ani 17 vem xotman) he kon'nodd bhaxentole adhy sahityokar asat. Arvil'lea sahityikam'modi kovi ke. Vhi. Putt'ttopp,ddi.Ar bendre, maruti venkttex omyyogar, ke,xivram' karont hamnni goneanpitth tostrip zoddlea. E.En. Krixnnoravo (kovi ani kadomborikar), vhi. Ke. Gokak (kovi ani kadomborikar),gopalokrixnn addig (kovi ani nibondhokar), ar es. Mugli (kovi ani itihasokar),girix karnadd (nattkokar), govind poi (kovi), koilasom' (nattkokar) onontomurti, lonkex ani deunur mohadevo (nove pillgeche lekhok) hamnni-i kon'nodd sahity girest kelam.

Mhotvachim thollam:

rajdhani bengllur, mongllur, monnipal him xaram, morkere, bellgamv, dharvadd, hason him thondd hovechim thollam, mhoisur somsthan, vrindaun bag (mhoisur), zog, gokak, xivsomudrom' he dhobdhobe, gokrnn, mohabolexvor, xringeri, bosoukleann, dhormosth udd'ddopi, xirsi, kuddlosongom', xrounnobennogoll him dhormik thollam, badami,oiholle, belur, somnathopur, hollebidd pott'ttodokol, godog, lukkunddi, bonvasi,hopi bizapur, gulobrga, xrirongopttnnom', mhoisur him itihasik thollam mhotvachi asat.

Polleiat

Karnataka

Tags:

Kornattok Bhumyvrnnon :Kornattok Nhomyo:Kornattok Itihas :Kornattok RajyoveusthaKornattok Orthik veusthaKornattok PoryottonKornattok YeradariKornattok Kola:Kornattok Loksongit:Kornattok Rongmachi:Kornattok Mhotvachim thollam:Kornattok PolleiatKornattok

🔥 Trending searches on Wiki गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni:

राजाराम छत्रपतीGõyसम्राट अशोकमैनचेस्टर युनायटेड फुटबॉल क्लबAmi Dogi Sezara (Henry D'souza)Harry PotterहिंदीएकांकीशेनवारथायलंडSurya Devon Ghelo Konkani Mando Dulpodपु. ल. देशपांडेKerअरुबाDulpodशेतकामती आनी शेतकामRanjit SinghKhellनॉर्वेGuyanaएस्टन विला फुटबॉल क्लबसंयुक्त अरब अमीरातशिगमोPurtugezachi Goencher jikhचंद्रीमॲलिटिस, ओडिसीयसभव फळादीक मागणें सांत आंतणीकवाळपयभगतसिंगPanyam' Painzonnam - Dekhniसूर्यफूलTwitterमोरोक्कोकासणेंअशोक कामतNirmonRonald ReaganLudwig Beethovenव्हॉलीबॉलतियात्रीस्त शालीनीरगतलवंगKornattokUntthCroatiaक्रैस्ट यूनिवर्सिटीडोमिनिकन गणराज्यWagholeपुंडलीक नारायण नायकअर्मेनियाविष्णुदास भावेMario MirandaPablo PicassoWilliam ShakespeareOpinion PollबेंदोरडेंKalapurकरिंत्कारांक पावलुचें दुस्रें पत्रआचार्य अत्रेपाकिस्तानSigmund FreudParisKuxttobaआशिया खंडBuddhCandolimTelangannaBrazilबॉस्निया आणि हर्झगोव्हिना🡆 More