Bawi (Li Indonesia babi) no sambua urifö ma hewan ba li Indonesia sitola ni'uri ba ngafunia ya'ia ungulata.
Sikhala mbawi andre ba enaunau mbawania, ba ikhunia alo'o ba mbalö mbawania tola tobali fogao ma folulugö nudunia. Molo'ö wanehegö ndra ere, böröta mbawi andre moroi ba Eurasia. Me tola manga nagole ba tola göi manga bulu ndru'u, andrö wa bawi andre lafotöi göi ia aurifa omnivora. Baero da'ö, teföfögö ia göi ba gaurifa mamalia sonekhe ma cerdas, ba aoha wanguri ya'ia moroi ba nasu asu ma mao. Ba hada Nono Niha, bawi sambua mbe'elö ma sumange si lö tola lö'ö so ba wamalua hada. Oya ngawalö goigoi so'amakhaita ba mbawi andre.
Bawi | |
---|---|
Sus scrofa domesticus | |
Rekaman (id) | |
Data (id) | |
Sumber dari | daging babi (id) , kuku babi (id) , hati babi (id) , kaki babi (id) , pig's bladder (en) , Crackling (en) , pig's intestine (en) ba pork tail (en) |
Taksonomi (id) | |
Kerajaan | Animalia |
Filum | Chordata |
Kelas | Mammalia |
Ordo | Artiodactyla |
Famili | Suidae |
Genus | Sus |
Spesies | Sus scrofa |
Subspesies | Sus scrofa domesticus Erxleben, 1777 |
Bawi andre itaria laföfö'ö ia bakha ba subspesies moroi ba zökha ma babi hutan ba Carl Linnaeus me döfi 1758 ibe'e döi mbawi andre ba li Latin Sus scrofa; ba lö ara aefa da'ö töi da'ö tobali Sus scrofa domesticus.
Ba hiza, me döfi 1777, Johann Christian Polycarp Erxleben iföfögö mbawi domestik tobali spesies, tefasafi moroi ba zökha. Ibe'e döi Sus domesticus, ba töi da'a la'oguna'ö ira ere taksonomi. namun,pada 1777, en:Johann_Christian_Polycarp_Erxleben
Ba Danö Niha, bawi andre urifö ni'uri arakhagö dozi ngambatö nono niha. Bawi, urifö saoha la'uri. Na ba Danö Niha, ö mbawi andre ya'ia da'ö bulu gowi, labe'e mbanio, ba idanö lomo, ma wörö-wörö ngawalö wöfö gö niha ni be'e ba zi sambua naha. Ero labe'e gö mbawi, ba idanö wamaruka gö la'oguna'ö nidanö lomo. Baero mbulu gowi, famalala gö mbawi andre, ya'ia da'ö mbulu ndru'u sotöi ladara, da'a tenga ladara töi mbanua si so ba Nias Utara, hiza töi zinumbua sauri ba danö, tenga nitanö. Lala wangahaogö ya'ia, lara'a ba larino irege ombuyu, ba da'ö nifotöi lambu. Naha mbawi, lahaogö mba'o (ba'o), moroi ba geu sabe'e simane, manawa. Fetaro föna mba'o andre, ba lahaogö wanoto manawa sisökhi ma zui simalambuo faoma eu sabe'e, nifo'ono, da'a nitötöi haya.
Bawi, sambua gurifö so harago ba Danö Niha ba no labali'ö ia sambua fangalui. Eluahania, dozi niha sangodödögö manguri bawi, tola möi fangalui ba fondrou'ö zinöndra ba famönökhi dozi zoguna ba zongambatö. Si lö fagölö ba mbanua bö'ö misa, bawi ba Danö Niha, sambua gurifö fasumangeta ba ngawalö gangowuloa simane, fanga'i niha (falöŵa), fangowasa, fa'amate, ba tanöbö'önia sifakhai ba hada. Börö me no sambua gurifö soguna ba ngawalö lala halöŵö ba hada, andrö wa böli mbawi andre ba nga'eu ma ba kilo si no la tatawi samawa, alaŵa ma'ifu moroi ba ngawalö nagole tanöbö'ö.
This article uses material from the Wikipedia Li Niha article Bawi, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Konten tersedia di bawah CC BY-SA 4.0 kecuali dinyatakan lain. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Li Niha (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.