Tekst üüb Öömrang |
Eegenskapen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Praseodüüm, Pr, 59 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Lantanoid | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | La, 6, f | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | salwern witj, lacht güül | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7440-10-0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 5,2 ppm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 140,90766(2) u | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 185 (247) pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 203 pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Xe] 4f3 6s2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 527 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 1020 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Ionisiarang | 2086 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4. Ionisiarang | 3761 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | fääst | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristal | hexagonaal | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | 6,475 g/cm3 (25 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | paramagneetisk (Χm = 2,9 · 10−3) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | 1208 K (935 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | 3403 K K (3130 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | 20,80 · 10−6 m3/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 331 kJ/mol kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 6,9 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | 2280 m/s bi 293,15 K | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk struumfeerang | 1,43 · 106 A/(V · m) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 13 W/(m · K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | 3, 4, 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | lacht baasisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoolpotentiaal | −2,35 V (Pr3+ + 3 e− → Pr) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 1,13 (Pauling-Skala) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Praseodüüm as en cheemisk element mä det ufkörtang Pr an det atoomnumer 59. Hat hiart tu a lantanoiden. Di nööm komt faan't greks πράσινος prásinos „green“, an δίδυμος didymos „twanlang“ (twanlang faan lantaan).
This article uses material from the Wikipedia Nordfrasch article Praseodüüm, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Det sidj as tu fun oner CC BY-SA 4.0 , wan diar niks ööders stäänt. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Nordfrasch (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.