Kriyòl Gwiyannen (osi kriyòl Lagwiyann, annan kriyòl fransizé : kréyòl gwiyanè), sa roun kriyòl ké baz lègsikal fransé ki palé annan Lagwiyann ké Nò-a di Brézil, annan roun pati di léta vwézen : Lanmanpa.
Kriyòl Gwiyannen Kréyòl gwiyanè | |
Péyi | Lafrans, Brézil |
Réjyon | Lagwiyann, Lanmanpa |
Nonm di lokitò | 300 000 - 350 000 |
Klasifikasyon di fanmi | |
Fanmi | ▪ Pidjinng ké kriyòl
|
Kod di lanng | |
ISO 639-1 | |
ISO 639-2 | |
ISO 639-3 | gcr |
Kart | |
Kart | |
Léjann kart | Lègsik di palò an Kriyòl Gwiyannen ki ka fòrmen kart Lagwiyann. |
Li té égalman parsyèlman enfliyansé ké annglé (lègzanp : chwit, dérivé di ladjègtif "sweet"), potidjé (lègzanp : briga, dérivé di vèrb "brigar"), pannyòl (lègzanp : maron, ki ka soti di mo "marrón") ké néyèrlandé afòs di lokipasyon sigsésiv.
Lapò di lanng afriken (notanman ba lanng gbe-ya pou so èstrigtir granmatikal) ké lanng pèp Nativ anmériken-yan (pou vokabilèr ki ka konsèrné lafonn ké laflòr-a) sa fondanmantal annan lorijinalité di lanng-an.
Kriyòl Lagwiyann ganyen égalman lapò di tchèk lanng réjyonal kou bréton-an ké charanté-a.
Kriyòl gwiyannen gen rounlo palò ka randé li pròch ké kriyòl di Bannzilé-ya, atò, pou so pronnon pésonnèl, li ka prézanté rounlo similitid ké kriyòl di zilé Moris, di Séchèl-ya é di Lalwizyann.
Li divini roun véritab lanng ké tan, toujou anba lévolisyon, ké lenfliyans di fransé épi lanng di sa péyi vwézen-yan (Brézil ké Sourinanm).
Kriyòl gwiyannen té roun lanng palé ant katib ké kolon. Men kondisyon-yan di konstitisyon di kriyòl di Lagwiyann té sansibman diféran di kriyòl antiyé, di roun pa an rézon di djopopo ant Fransé, Annglé, Néyèrlandé, Potidjé ké Pannyòl, é, di rounòt pa, di djalèk fransé kou kadjen té bokou enfliyansé kriyòl gwiyannen, sa ki randé li sansibman diféran di kriyòl Matinikè, Aysyen, Sentlisyen ké Gwadloupéyen. Annan téritwè Brézilyen-an di Lanmanpa, frontalyé ké Lagwiyann, sa kriyòl gwiyannen té souvan konfonn ké Karipounya, rounòt Kriyòl. Atò, kriyòl gwiyannen-an sa larjman palé é konprann laba.
I ka ègzisté kidonk annan kriyòl gwiyannen-an tchèk mo an koumen ké kriyòl Bannzilé, soupannan, oun sèrten nonm di palò ka diféransyé yé sansibman.
Dayò, Gwiyannen-yan ka prounonsé lèt "r" kou annan réjyon fransilyenn-an. Alò ki atè Lézanti, prounonsyasyon-an di "r" ka sanblé simi-vwéyèl "w".
Vokabilèr | Prounonsyasyon an fransé bò Gwiyannen-an | An kriyòl gwiyannen | Prounonsyasyon an fransé bò Antiyé-a |
---|---|---|---|
Riz | Ri | Douri | Wi |
Dormir | Dormir | Dronmi | Dowmiw |
Prounon pésonnèl-a sa plasé anvan non-an, kontrèrman annan varyété antiyé :
Fransé | Ma maison | Leurs enfants | Sa femme |
---|---|---|---|
Kriyòl gwiyannen | Mo kaz | Yé timoun | So fanm/So madanm |
Kriyòl gwadloupéyen | Kaz an mwen | Ti-moun a yo | Madanm ay/Fanm ay |
Kriyòl matinikè | Kay mwen | Ti-moun yo | Madanm-li/Fanm-li |
Vwéyèl-ya sa :
Simi-vwéyèl-ya sa :
Vwéyèl nazal-ya sa :
Konsonn-yan sa :
Fransé | Tous les êtres humains naissent libres et égaux en dignité et en droits. Ils sont doués de raison et de conscience et doivent agir les uns envers les autres dans un esprit de fraternité. « Déclaration Universelle des droits de l'Homme (Article premier) » [archive]. |
Kriyòl gwiyannen | Tout moun fèt lib é égal annan dinyité ké annan drwè. Yé gen rézon ké konsyans, é divèt aji roun bay ròt kou frè ké sò. |
Kriyòl rényonè | Tout bann zïmin i éné lib é égo dan la dinité ek dann droi. Zot nana la rézon ek la konsians é zot i doi azhi inalot dan inn lespri fraternité |
Kriyòl sent-lisyen | Tout imen ka net lib égo an dignité épi yo dwa. Yo ni rézon ek konsyans la épi dwet aji yonn pou lot adan yonn lespri di fraternité |
Kriyòl gwadloupéyen | Tout moun ka nèt lib é égal an dinyité é an dwa. Yo tini rézon épi konsyans é yo pou aji yonn ba lòt adan on lèspri a fratènité. |
Kriyòl morisyen | Toute bane zimin nèt lib é égo dan la dignité é dan bane droi la. Zot ena la rézon ek la konsians é fodé ki tout dimoun azi dan ene lespri fraternité |
Kriyòl ayisyen | Tout moun fèt lib e egal nan diyite ak dwa. Yo gen la rezon ak konsyans epi yo fèt pou aji youn pou lòt nan yon lèspri fratènité. |
Kriyòl martinikè | Tout moun ka nèt lib é égal an dinyité é an dwa. Yo ni rézon épi konsyans, é dwet aji yonn pou lòt adan an lèspri fraternité. |
Lèksik :
LÈKSIK FRANSÉ - KRIYÒL GWIYANNEN
TI DIKSYONÈR FRANSÉ - KRIYÒL GWIYANNEN Français | Créole Guyanais Kriyòl Gwiyannen/ Kriyòl Lagwiyann |
(futur) | Wa (Vieilli) / Ké |
À cause de | Pou rézon ki |
À ce moment-là, alors | Lò-la |
À l’envers | Divan-dèyè, lanvè-landrèt |
À présent, de nos jours | Atchwèlman, jòdla |
Abasourdi | Ababa, èstébékwé |
Abeille | Mouch-myèl |
Abords de l’habitation | Lantouraj kaz |
Abris | Ajoupa, Latcho-oko |
Abruti | Kòkòdò, Tèbè, bèdèkòk |
Accélérer | Pézé, pitché |
Accélérer (quelqu’un) | Zizi galopant (bay zizi galopant) |
Accent | Laksan, aksan |
Accord (d’un commun …), conjointement | Ansanm-ansanm |
Acheteur | Achtò |
Acre | Rak |
Affaire compliquée | Chyen-maré, batmanman |
Âgé | Granmoun |
Agréable, Bon goût | Chwit, Koupé dwèt |
Aiguiser | Filé |
Ainsi | Konran, konsa |
Aller | Alé, pati |
Aller (s’en…), partir | Do, pati, dékòsté |
Aller voir pour ….. | Joujé….. |
Ailleurs | Ròt bò, ròt koté, ayò (vieilli) |
Allonger | Bay chenn |
Amadouer, Endormir la vigilance | Amòrfrézé, amòrfozé, anmòrfozé |
Ample, flottant | Badja |
Amuser | Anmizé |
Animal | Zannimo, bèt |
Apparemment | I sanblé, konsidiré |
Apporter son concours | Bay : chenn, lavwa, lanmen, andan |
Appuyer | Pézé |
Araignée | Arengnen, zagriyen, zagrignen |
Arbalète | Labalèt, larbalèt |
Argent | Soumaké, plon |
Argent, Monnaie | Lanmonnen, soumaké |
Armoire | Lèrmwè |
Arracher | Raché |
Arriéré | Nèg komanbo |
Arriver en grand nombre | Dévidé |
Arrogant | Gran larjò |
Assiette | Zasyèt, plat-manjé |
Assurer | Asouré, asiré |
Attacher | Maré |
Attraper | Trapé, tchenbé |
Autorité (sous) | Anba lòpsyon |
Autre, un autre | Ròt, wòt, rounòt |
Autres (les) | Ròt ya |
Autrui | Otri (vieilli) |
Avare | Variché |
Avec | Ké, ansanm ké |
Aveugler | Vèrglé |
Baffe | Babòtchèt, babotchèt, palaviré |
Bagne | Bangn |
Bagarreur | Baroufyò |
Bajoue | Bajòl |
Balançoire | Balansin |
Baptême | Batenm |
Bâton plat aidant à laver le linge, | Batwèl |
Bâton, perche aidant à naviguer | Takari |
Battre (se) | Briga, fè tchòk, bigas |
Battre à plate couture | Ranté |
Bavarder, ricanner | Tchi-tchi-tchi |
Beaucoup | Oun ta, roun ta, oun lo, roun lo, oun patché, roun patché, séryé, oun jwé, si tan di, apachachou |
Beaucoup | Soso, toubonnman |
Beauté | Bèlté |
Béquille | Béki, biki |
Besoin | Bézwen, benzwen |
Bidon à laver du linge | Bay (« La pli bèl anba la bay ! ») |
Bien arrangé | Annòrd |
Bien debout, en pleine forme, en pleine force de l’âge, en pleine forme | Djòk, pindjòkò |
Bien sûr ! C’est ça ! (sarcasme) | A ten ! Atchen ! |
Bientôt | Talò, Titalò, Dimen-tanto |
Blague mensongère | Darloz, darlouz |
Blanc vivant en Guyane depuis de longues années | Pòpòt (bagnard), vyé blanng, Masogan |
Blessure interne | Blès |
Boisson (alcoolique) | Bwéson |
Boire de l’alccol | Tchivé |
Bon | Di vrè |
Bon à rien | Pandriyò |
Bonhomme | Bonlonm, bolonm |
Boucle d’oreille | Pandòrè |
Boucherie | Bouchouri |
Bouillon | Bòryan, bouyon, rès, rabyo |
Bouquet | Boutché |
Brasser | Lélé, touyé |
Bricoleur | Bouzougnò, bouzougnen |
Brouiller avec… | Mal ké… |
Broyer, écraser | Kayakaya, kakaya |
Bruit (grand) | Boukan, dézòrd |
Bruit incompréhensible, attroupement | Bankoulélé |
Brutal | Mastòk, groso, blip |
Bureau | Biro |
Flappi, pas en forme | Flègèdè, kanyan-kanyan |
Cabosser, déformer | Mòtòk-mòtòk, motòk-motòk |
Cadence | Djèz, gréman, bidjoul, kadans |
Marké klasik (marké modèrn) : anmòrfwézaj fransé (proverbe ékivalan an fransé)
An kréyòl gwiyanè, i pa ka ègzisté di mark di janr féminen oben maskilen. Fòrm-an di artik-a sa kidonk menm bagaj pou non maskilen ké féminen.
Artik défini sengilyé ka vini akolé so kò dèyè mo ki li ka akonpagné, é sa séparé pa roun trè di inyon. Artik défini-a sa "a" :
chèz-a | tab-a |
la chaise | la table |
"ya" sa mark di pliryèl défini. Li sa égalman plasé aprè non-an :
tab-ya |
les tables |
Pou mo ki ka tèrminé an "on", "an", "en" ou "-n", nou ké itilizé "yan"
Timoun-yan |
Les enfants |
Artik endéfini-a gen oun fòrm inik, "oun" (égalman entèrchanjab ké "roun"), ki sa plasé anvan non-an :
Oun wonm | Oun fanm |
Un homme | Une femme |
An kréyòl gwiyanè, artik endéfini pliryèl fransé "des" pa ka fòrséman posédé di ékivalan :
Li ka manjé manng. |
Il mange des mangues. |
Men i vrè ki pafwè nou pouvé antann moun di é itilizé "dé" kou ékivalan fransé di "des".
Pou dézigné oun zannimo, sèks ka swiv artik-a :
Oun fimèl chyen |
Une chienne |
Oun mal chyen |
Un chien |
Pronnon pésonnèl sijé-ya ké prounon posésif-ya sa idantik sof pou "son, sa, ses" = so. Prounon-yan sa toujou plasé divan vèrb-a sof pou lenpératif-a. Nou ké anplwayé osi byen mo pou "mon papa" = mo papa, "ma maman" = mo manman ki pou "mes cousins" = mo kouzen. Prounon pésonnèl-ya an kriyòl é an fransé.
kriyòl gwiyannen | fransé |
---|---|
mo | je |
to, ou (vouvwaman sengilyé) | tu / vous |
i, li | il, elle |
nou | nous |
zòt | vous |
yé | ils, elles |
Adjèktif posésif-ya an kriyòl é an fransé.
kriyòl gwiyannen | fransé |
---|---|
mo | mon / ma / mes |
to / ou | ton / ta / tes |
so | son / sa / ses |
nou | notre / nos |
zòt | votre / vos |
yé | leur / leurs |
Konparatif di pronnon pésonnèl-ya kriyòl gwiyannen vizavi ké ròt kriyòl-ya :
gwiyannen | lwizyanen | grénadjen | morisyen | séchélwa | rényonen | gwadloupéyen | ayisyen | martinikè | sentlisyen |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
mo | mo | mwen | mo | mo/mon | mwen/mi | mwen/an | mwen | mwen/man | mwen |
to / ou (politès) | to/vou | ou | to / ou (politès) | ou | ou | ou | ou | ou | ou |
li/i | li/ça | i | li | i | li | i | li | i | i |
nou | nou | nou | nou | nou | nou | nou | nou | nou | nou |
zòt | vou/zòt | zòt | zòt | zòt | zòt | zòt | zôt | zòt | zòt |
yé | yé | yé | zòt | zòt | zòt | yo | yo | yo | yo |
Fransé | Kriyòl | Pronnonsyasyon |
---|---|---|
se débattre (débrouillard) | djoubaté kò | djou-ba-té kò |
une chose | bèt-a | bè-ta |
ciel | syèl-a | syè-la |
eau | dilo | di-lo |
devant | divan | di-van |
feu | difé | di-fé |
terre | latè | la-tè |
homme | wonm | ou-on-m (an roun-sèl sylab) |
monsieur | mouché | mou-ché |
gars | boug | bou-g |
femme | fanm | fan-m |
garçon | tiboug, (tiwonm, rarman itilizé) | ti-bou-g |
fille | tifi | ti-fi |
enfant | timoun | ti-mou-n |
manger | manjé | man-jé |
boire | bwè | bouè (synérèse) |
vouloir | lé | lé |
devoir | divèt | di-vè-t |
grand | gran | |
petit | piti / ti | |
adulte | granmoun | gran-mou-n |
nuit | lannwit | lan-nwi-t |
jour | jou | jou |
se promener | pronmennen kò | pron-men-nen kò |
promenade | pronmnen | pron-m-nen |
mal élevé | malélivé | ma-lé-li-vé |
coup / coup de poing | tchòk | |
frappe-le | bay li (fouté'l oun tchòk) | |
avoir | gen, ganyen/gannyen | gen comme gain, gan-nyen |
savoir | savé | sa-vé |
dans | landan, annan, andan | lan-dan, an-nan, andan |
dedans | andidan, ofon | an-di-dan, o-fon |
dehors | dérò | dé-rò |
sur | asou | a-sou |
en l'air | anlè | an-lè |
eux | yé | yé |
parole | palò | pa-lò "ò" sa prounonsé kou "o" di mo "or" an fransé |
moi, je | mo | mo (kou "mot" an fransé) |
toi, tu | to | (kou "tôt" an fransé) |
il / elle | i, li | |
nous | nou | |
vous | zòt | |
ils / elles | yé |
This article uses material from the Wikipedia Kriyòl Gwiyannen article Kriyòl Gwiyannen, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Le contenu est disponible sous licence CC BY-SA 4.0 sauf mention contraire. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Kriyòl Gwiyannen (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.