Fünjen sidjen för „Plaanten – Wiki Plaanten
Diar as en sidj mä di tiitel "Plaanten" uun Wiki Nordfrasch. Muar sidjen mä detdiar wurd uunwise.
A Plaanten (Plantae) san en rik (regnum) faan a biologii an hiar tu a eukariooten. A. Green Algen (Chlorobionta) I Chlorophyta II Charophyta saner Plantae… |
Huuger Plaanten (Tracheophytes of Tracheophyta) san plaanten, diar weeder an mineraalien troch spesialisiaret selen skebe. Sodenang as diar en ferskeel… |
At Taksonomii uun a biologii onersjükt an leit fääst, hü a diarten an plaanten mäenööder tuuphinge. A enkelt tremen üüb detdiar lääder faan boowen tu onern… |
bilen of filmer tu: Carl von Linné Wikiquote: Carl_von_Linné (sjiisk) Taksonomii faan diarten an plaanten Bestemet diarten an plaanten (ei folstendag)… |
Bloosenplaanten (kategorii Plaanten) Bloos(en)plaanten (Magnoliopsida of uk Angiosperma) san en klas faan plaanten. Jo wurd uun 64 ordern mä 226.000 slacher iindiald. A plaantenordern san… |
Biologii (kirew Plaanten (Plantae)) süstemaatik faan a plaanten Swaampen tääl neder tu a plaanten noch tu a diarten. Uurdiarten wurd daalang mä bi a diarten of plaanten iinsortiaret. Portaal… |
Wat menst dü? Jil Münten, plaanten uun det kategorii Lamiales… |
töhop me Sprööti-Twiig of Stok en Röten tö di Plaantendiili, wat bi hooger Plaanten fuar't Leewent en Wuksin nöörig sen. Di Orgaantyp jit Phyllom. Ja wuksi… |
Siadplaanten (kategorii Plaanten) siadplaanten (Spermatophyta of Spermatophytina) san en onerufdialang faan a plaanten mä 5 klasen. Jo fermuare jo auer siad. (An ei auer spöören.) Näädelbuumer… |
Bosk (kategorii Plaanten) Wat menst dü ? Bosklun, en loonskap mä liach woksen plaanten -> Walt Bosk, en strük faan plaanten En hortensienbosk Bosklun… |
Green Algen (kategorii Plaanten) eegentelk Plaanten tu a Chloroplastida. Chlorophyta, det san a miasten Charophyta, bit üüb: Eegentelk Plaanten (= Möösk an Huuger Plaanten, Embryophyta)… |
Pteridophyta (kategorii Plaanten) Farnen) san en auerklas faan huuger plaanten. Auer det steed faan a Pteridophyta (= Monilophyta), an hük plaanten diartu hiar, as a wedenskap ei gans… |
wichtagst buk as Genera plantarum faan 1789, huar hi en süstemaatik faan a plaanten apbaud. Ferwisangen uun't Nuurdfresk Wikipedia üüb de Jussieu Commonskategorii:… |
Wat menst dü? Tuun (gelüüt) Tuun (plaanten), en rä faan plaanten uun guard Tuun (mineraal), noch föl fiiner üs sun En slach faan en klöör… |
Charophyta (kategorii Plaanten) faan eukarioten, diar photosynthese bedriiw. Det san fööraal a eegentelk plaanten, oober uk noch hög ööder sköölen. Coleochaetales Chaetosphaeridium Coleochaete… |
prokarioten. ( Uurdiarten (Protista) ) Protozoa Diarten (Animalia) Chromista Plaanten (Plantae) Swaampen (Fungi) En sel faan en diart. En sel faan en plaant… |
Wat menst dü? A basen faan en swin Swinsbasen (Nardus), plaanten Swinsbasen (Isolepis), plaanten… |
Näädelbuumer (Coniferopsida of Pinophyta) san en klas faan plaanten an hiar tu a huuger plaanten (Tracheophytes). Iar tääld a Gnetopsida of Gnetophyta üs… |
Wat menst dü? Polen faan plaanten -> bloosenstoof Poolen/mo , dat lönj (frasch) Poolen/fe , det lun (fering)… |
Muuren san wiat loonskapen mä liager plaanten. Auer diar tuföl weeder stäänt, kön plaanten ei rocht ferrööde, jo wurd tu türew. An di türew wääkst mä… |