At internet (faan ingelsk:inter tesken an net näät, uk näät of wääb) as en weltwidj ferbinjang faan enkelt autonoom need.
Tekst üüb Öömrang |
Auer't internet luup ünlik siinsten üs WWW, E-Mail, Telnet, SSH, XMPP, MQTT of FTP.
Am dat a kompjuutern uun't näät mäarkööder dooten skaft kön, brük jo en fäästlaanj internet-protokol.
At internet hää üüs welt sant amanbi 1989 böös feranert, auer dooten nü ianfach an uun sekunden fersjüürd wurd kön.
207.142.131.235
. Üüb detdiar oort an wiis küd auer 4 miljaarden adresen so üs tilefoonnumern fäästlaanj wurd, an am mend doomols, det lingt för iiwaghaiden. An am ei leewen mä sok ünhanag lung numern tu werkin, küd sant 1984 uk nöömer för adresen fäästlaanj wurd, t.b. www.wikipedia.org
. Jodiar nöömer wurd faan DNS-reegnern auersaat tu det IP.2001:0db8:85a3:08d3:1319:8a2e:0370:7344
, an diarfaan jaft at nü 2128 (≈ 3,4·1038) adresmögelkhaiden. Wikiquote: Internet (sjiisk)
This article uses material from the Wikipedia Nordfrasch article Internet, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Det sidj as tu fun oner CC BY-SA 4.0 , wan diar niks ööders stäänt. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Nordfrasch (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.