Muhammad Ibn Muhammad Al-Fulani Al-Kishwani

Muhammad ibn Muhammad al-Fulani al-Kishnawi ko jannginoowo ɗemngel Fulfulde janngirde limgal 18th century, astrologer, grammarist Arab e jurist diga Katsina, hannde Naajeeriya

Al-Kishnawi janngini e Gobarau Minaret e jihar Katsina, ɓaawo o dilli Cairo, Misra e 1732, to o wurtini nder ɗemngal Arab gollal ngal wi'etee, "Tereatise on the Magical Use of the Letters of the Alphabet" (Tereatisi dow huutoreeji mayreeji ɗemngal Alfaabe) ɗum woni ɗemngal limngal limngal dow laabi ngam mahuki maare haa to 11.

Laamu

Muhammad al-Kishnawi ko Fulani mo jannginooɓe jibinaa e Dan Rako nder Katsina (e nder lesdi Katsina hannde). Dan Rako anndini ngam hawtuki bee jaaynooɓe Wangara diga Mali, ɓe ɗon mari nokkuure nden. Luttudu man ɓaawo ɗun Muhammad Bello o haɓɓii nden nden nden ɗon ɗon ɗon ɗon. O jibinaa nder saare Muslim'en o janngini diina e deftere mum nde, Qur'aan. Nder jannginooɓe maako ɗon Muhamamd al-Wali al-Burnawi, mo anndude anndal Kanem-Bornu, Muhammad Fudi, baaba Usman dan Fodio, e Muhammad al-Bindu "Booro Binndi", mo anndal anndal Kanam-Borno. waɗi anndal e Hausaland e Bornu e o ɓeydi janngooɓe ɗuuɗɓe.: 15 :  255–257 

Wakkati feere yeeso 1730, o dilli Katsina ngam o fuɗɗita haajal haa Hijaz. O winndi:

Nde Allah, mo hisni yam e yiɗde kalluɗum, hisni yam,

O hokki yam yam yam arde Annabi maako, ngam o ɓurɗo yam arde.

E ɓe njaɓata sala e weltaare e haajugol suudu makko ndun.

Maanduɗo suudu, mi jooɗii ton wakkati feere, mi ɓeydi nder do'aare ɗe'e...

Mi waɗii ko mi yiɗi ngam mi yetti Allah Mo Yaadake ngam o waɗii ko o yiɗi nder nokkuure nde.

Miɗo haalana ɗum ko ɓuri heewde.

Kanko woni ko o hokki yam...: 249 

Ladin haa Makka ɗon mari ɓeydaaki, nden boo haaruɓe Afrik hirnaange ɗon mari yahugo nder Cairo ngam ɓe tokki laawol maɓɓe. Ɗuum ko hollitugol yimɓe mawɓe no Mansa Musa, Laamiiɗo Mali mawɗo, wakkati haajirgal mum nder karnijum 14. Nde o tokki laawol nanngunde, al-Kishnawi boo o jooɗi nder Cairo, o ɓiltii haa Makka, o jooɗi haa Madiina.

Nder wakkati maako nder Hijaz, al-Kishnawi heɓii fursatugo haɓaago e janngugo diga jannginooɓe diga beje feere feere nder duniyaaru Islama. Nder duuɓi 1733-1734, o dilli to Cairo, to o heɓii nokkuure nder ɓadi Al-Azhar University. O hokki hoore maako nder binndi, e nder duuɓi nayi maako arandeeji nder Kairo, o timmini kuuɗe feere feere feere, hawti bee Al-Durr al-manẓūm, Bahjat al-āfāq, Bulūgh al-arab, e Durar al-yawāqī.

Al-Kishnawi waɗi anndal nder Misra, ɓaawo ɗun o laati jannginoowo Hassan al-Jabarti, baaba taariikaaku Misra mawɗo Abd al-Rahman al-Jibarti. Abd al-Rahman winndi baaba maako "o janngini anndal limgal e nanondiral maago e anndal ɓesngu" diga al-Kishnawi.

Nder hitaande 1741, Al-Kishnawi maayi e duuɓi 42 nder wuro Hassan al-Jabarti nder Cairo. O haɓɓii nder suudu jannginooɓe nder Cairo.

Kuugal mawɗo

Ɗe ɗuuɗɗe nder kuuɗe maako ɗon ɗon haɓa nder deftere al-Azhar nder Cairo. Woɓɓe ɗon hawrita nder Dar al-kutub, e woɓɓe nder ardiiji nder Marok, Nigeria e London.15 O winndi bolle sembiɗineende to yimɓe:

Taa ɓeen, ngam ɗum anndal, nden naa bo e nder dental kuuɗe seniije ɗe'e... Bana mo yiɗi, a waawaa heɓugo heɓuki fooli to a ɓeydi ɓeydi.

Goɗɗe e kuugal maako ɓurngal anndude ɗum:

  • Bulug al-arab min kalām al-ʿarab: kuugal dow ɗemngal arab ngal e taariik ko e hitaande 1736-7
  • Bughyat al-mawālī fī tarjamat Muḥammad al-Wālī: taariika Muhammadam al-Wali al-Burnawi (goɗɗo e jannginooɓe makko).
  • Manḥ al-quddū: ko poemol dow daliila dow daliila ƴettugol e Mukhtaṣar al-Sanūsī.
  • Izālat al-'ubū 'an wajh minaḥ al-quddūs: commentary on the Mukhtaṣar of al-Sanūsī.
  • Ɗuum ko commentary on Kitāb al-durr wa'l-tiryāq fī 'ilm al-awfāq by Abd al-Rahman al-Jurjanī dow anndal ɗereeji e innde Allah mawɗe, timmini 6 Septemba 1734.
  • Ɗuum ɗemɗe tati dow Durar al-yawāqīt fī 'ilm al-ḥurūf wa'l asmā".
  • Mughnī al-mawāfī 'an jamī' al-khawāf: kuuɗe limgal dow nokkuure majji timmini 29 lewru Janaare 1733.
  • Al-Durr al-manẓūm wa khulāṣat al-sirr al-maktūm fī 'ilm al-ṭalāsim wa'l-nujūm: commentary maako anndude dow fannuuji tati "saysaysaysaynaaku sirru", timmi ko ñalnde 20 lewru bowtal hiitande ndunngu alif 1733. : 264–265 : 141 : 141 

Firooji

Tags:

FulfuldeKatsinaNaajeeriya

🔥 Trending searches on Wiki Fulfulde:

TansaniyaThomas petersNaafuru (Nigeria)Sudan30 (limle)EritereyaLinndare ɓannduAbeokutaTogoMisraDowlaaji DentuɗiKudakuHo Chi Minh CityTallinnAbduljabbar Nasiru KabaraFinlandMosun Belo-OlusogaGodwin ObasekiSarayevoMaayo ZamfaraPulloBakuTajikistanTiranaChristina Regina von BirchenbaumVictoria ChitepoKorowaasiyaGadar Tamburawa maayoCaadiLabiriyaaAhmed Mohammed DiriyeHafsa bint SirinDaular GanaSawdafirikaAhmed LawanAnne BannermanSakpenwaAhmed IdrisIgbariamNorma ColeAbubakar Tanko AyubaFaransinkooreUruaguPragueAhmed Osman HassanElsa BornemannJorjiyaPakistanNomadTurkmenistanNiandanCiinaOsterliyaTijjani Yahaya KauraDiiwal BenuweSariif Muhammad Aliyyu HaydaraOmoba, AbiaZanna Bukar DipcharimaMalawiAljeriBul Muttaar (Buu El Mogdaad)Rita Chikwelu🡆 More