Muhammad ibn Muhammad al-Fulani al-Kishnawi ko jannginoowo ɗemngel Fulfulde janngirde limgal 18th century, astrologer, grammarist Arab e jurist diga Katsina, hannde Naajeeriya
Al-Kishnawi janngini e Gobarau Minaret e jihar Katsina, ɓaawo o dilli Cairo, Misra e 1732, to o wurtini nder ɗemngal Arab gollal ngal wi'etee, "Tereatise on the Magical Use of the Letters of the Alphabet" (Tereatisi dow huutoreeji mayreeji ɗemngal Alfaabe) ɗum woni ɗemngal limngal limngal dow laabi ngam mahuki maare haa to 11.
Muhammad al-Kishnawi ko Fulani mo jannginooɓe jibinaa e Dan Rako nder Katsina (e nder lesdi Katsina hannde). Dan Rako anndini ngam hawtuki bee jaaynooɓe Wangara diga Mali, ɓe ɗon mari nokkuure nden. Luttudu man ɓaawo ɗun Muhammad Bello o haɓɓii nden nden nden ɗon ɗon ɗon ɗon. O jibinaa nder saare Muslim'en o janngini diina e deftere mum nde, Qur'aan. Nder jannginooɓe maako ɗon Muhamamd al-Wali al-Burnawi, mo anndude anndal Kanem-Bornu, Muhammad Fudi, baaba Usman dan Fodio, e Muhammad al-Bindu "Booro Binndi", mo anndal anndal Kanam-Borno. waɗi anndal e Hausaland e Bornu e o ɓeydi janngooɓe ɗuuɗɓe.: 15 : 255–257
Wakkati feere yeeso 1730, o dilli Katsina ngam o fuɗɗita haajal haa Hijaz. O winndi:
Nde Allah, mo hisni yam e yiɗde kalluɗum, hisni yam,
O hokki yam yam yam arde Annabi maako, ngam o ɓurɗo yam arde.
E ɓe njaɓata sala e weltaare e haajugol suudu makko ndun.
Maanduɗo suudu, mi jooɗii ton wakkati feere, mi ɓeydi nder do'aare ɗe'e...
Mi waɗii ko mi yiɗi ngam mi yetti Allah Mo Yaadake ngam o waɗii ko o yiɗi nder nokkuure nde.
Miɗo haalana ɗum ko ɓuri heewde.
Kanko woni ko o hokki yam...: 249
Ladin haa Makka ɗon mari ɓeydaaki, nden boo haaruɓe Afrik hirnaange ɗon mari yahugo nder Cairo ngam ɓe tokki laawol maɓɓe. Ɗuum ko hollitugol yimɓe mawɓe no Mansa Musa, Laamiiɗo Mali mawɗo, wakkati haajirgal mum nder karnijum 14. Nde o tokki laawol nanngunde, al-Kishnawi boo o jooɗi nder Cairo, o ɓiltii haa Makka, o jooɗi haa Madiina.
Nder wakkati maako nder Hijaz, al-Kishnawi heɓii fursatugo haɓaago e janngugo diga jannginooɓe diga beje feere feere nder duniyaaru Islama. Nder duuɓi 1733-1734, o dilli to Cairo, to o heɓii nokkuure nder ɓadi Al-Azhar University. O hokki hoore maako nder binndi, e nder duuɓi nayi maako arandeeji nder Kairo, o timmini kuuɗe feere feere feere, hawti bee Al-Durr al-manẓūm, Bahjat al-āfāq, Bulūgh al-arab, e Durar al-yawāqī.
Al-Kishnawi waɗi anndal nder Misra, ɓaawo ɗun o laati jannginoowo Hassan al-Jabarti, baaba taariikaaku Misra mawɗo Abd al-Rahman al-Jibarti. Abd al-Rahman winndi baaba maako "o janngini anndal limgal e nanondiral maago e anndal ɓesngu" diga al-Kishnawi.
Nder hitaande 1741, Al-Kishnawi maayi e duuɓi 42 nder wuro Hassan al-Jabarti nder Cairo. O haɓɓii nder suudu jannginooɓe nder Cairo.
Ɗe ɗuuɗɗe nder kuuɗe maako ɗon ɗon haɓa nder deftere al-Azhar nder Cairo. Woɓɓe ɗon hawrita nder Dar al-kutub, e woɓɓe nder ardiiji nder Marok, Nigeria e London.15 O winndi bolle sembiɗineende to yimɓe:
Taa ɓeen, ngam ɗum anndal, nden naa bo e nder dental kuuɗe seniije ɗe'e... Bana mo yiɗi, a waawaa heɓugo heɓuki fooli to a ɓeydi ɓeydi.
Goɗɗe e kuugal maako ɓurngal anndude ɗum:
This article uses material from the Wikipedia Fulfulde article Muhammad ibn Muhammad al-Fulani al-Kishwani, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Content is available under CC BY-SA 4.0 unless otherwise noted. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Fulfulde (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.