Arnassensa

L' Arnassensa a l'é stàit un perìod d'arnovament artìstich e coltural dla stòria d'Euròpa an tra l'Età ëd mes e l'Età Moderna.

Arnassensa
La Prima ëd Sandro Botticelli

Cost perìod, che pì o meno a ancamin-a an tra 'l sécol ch'a fa XV e la mità dël sécol ch'a fa XVI, a treuva un neuv ideal ëd vita e n'arnovament ant jë studi umanìstich. Un dij sò but a l'era la riapropiassion dël patrimòni coltural ëd l'antichità.

Ël sènter prinsipal ëd cost moviment a l'é stàita la sità ëd Firense, an Italia. La dëscuverta ëd test grech e latin dl'Imperi Bisantin, conservà ant ij monasté, a men-a a na caterva dë studi e d'anvension. Cheidun a sara cost perìod al 6 ëd mai dël 1527, cand Roma a l'era anvadùa da j'armade spagneule e alman-e ëd re Carl V. Ant la stòria dla mùsica, nopà, la fin dl'Arnassensa a l'é an tra ël 1600 e ël 1620.

Orìgin dla paròla

Ël prim a parlé d'arnassensa a l'é stàit ël pitor e architet Giorgio Vasari an sò tratà Vita de' piu' eccellenti architetti, pittori et scultori italiani për parlé dël moviment ch'a ancaminava con Giòt ëd Bondon e Masaccio e con Donatello, e a molava lë stil grech-bisantin, për rivé con Michelàngel a sorpassé ëdcò ij mèistr ëd l'antichità.

Ma la paternità dla paròla a l'é dlë stòrich Jules Michelet ch'a la deuvra dël 1855 për indiché la dëscuverta dël mond e dl'òm ant ël sécol ch'a fa XVI. Costa afermassion a ven ëspantià d'la stòrich Jacob Burckhardt ch'a parla dl'Arnassensa coma dël perìod ëstòrich anté che l'umanità e la cossiensa moderna a s-ciàiro la lus, apress ël perìod sombr dl'Età ëd mes.

Diferense con l'età ëd mes

L'Arnassensa a pòrta ëd grand cambiament ant la polìtica, ant l'economìa e ëdcò ant la religion:

An polìtica, ant la part oriental, as fa viaman pì granda l'espansion dl'Imperi Otoman. Apress ël droché dla sità ëd Costantinòpoli, a conossrà na granda espansion an rivand a pijé l'Ungherìa, e rivand fin-a a l'Àustria, e intrand ëdcò ant ël Friul. La part ossidental a l'é caraterisà d'lë s-ciòde djë stat modern, dle monarchìe nassionaj ëd Fransa e Spagna e dl'imperi ëd Carl V. La diferensa con le monarchìe dl'Età ëd mes a l'é ant l'acentrament dël podèj.

An economìa con la dëscuverta dj'Amériche a ancamin-o j'espansion coloniaj. Dij grand cambiament a rivo ëdcò an Euròpa. La dëscuverta dël neuv mond a fa tramudé l'economìa dal Mediterani al Nòrd América. L'economìa feodal tìpica dl'età ëd mes a lassa ël post ai comersi con le nav.

Ant la religion a-i riva l'arforma protestanta.

Architetura

Ël model ëd costrussion pi arpresentativ dl'Arnassensa a l'é l'edifissi a pianta sentral.

Përsonalità dl'Arnassensa

Tags:

Arnassensa Orìgin dla paròlaArnassensa Diferense con letà ëd mesArnassensa ArchiteturaArnassensa Përsonalità dlArnassensaEtà ëd mesEuròpa

🔥 Trending searches on Wiki Piemontèis:

Federico García LorcaLenga wangaaybuwan-ngiyambaaTerbioPio IXLaurus nobilisAsteròidCanadàCoprinus comatusL'Wren ScottSlovachiaLenga rumen-aVladimir PutinChicagoGiulio SegreCarlo BiancoLejBergicourtLa marcia dij coscrit piemontèisNew YorkAnton ČechovGiaponEmirà Àrabo UnìManchester City F.C.ÅrhusWest Ham United F.C.KońskowolaHarry PotterAgustin d'Ipon-a2001Union SoviéticaLe MansBodaRegion ëd BrusselFiandreGeorge W. BushUNITARegn UnìMaria GioanaDušanbeDetroitLiz TrussSalonichLenga mirandèisaJack LondonPian MarshallLenga tedëscaProvincia ëd PescaraCòsta d'AvòriBeck (cantant)Johan CruyffColeraThailandiaBellevue (Washington)MonedaLenga kalaoAvril (mèis)Equassion dle còrde vibranteMorchella conica var. costataBreillyLenga Gula IroDrit ëd l'ÒmFransaStatSconda guèra mondialVanadiKirghizistanLenga HrangkholGovernIstanbulGrover ClevelandHirohito🡆 More