L’Ingrid Bergman (Stucólma, 29 'a Agóst dal 1915 - Lóndra, 29 'd Agóst dal 1982), l'è stada n'atōra śvedéśa.
In dla sò caréra l'à vins tri Prèmi Òscar p'r al pelìculi Angoscia, Anastasia e Assassinio sull'Orient Express, quàtar Golden Globe, un prèmi BAFTA, dū David ad Dunatèl e dū Emmy Award. 'L American Film Institute 'l à mis la Bergman a 'l quàrt pòst dal star più grandi dla stòria dal cìnema.
L'à catâ 'l sucès in dal cōrs di an Quarànta girànd in Amèrica di film impurtànt cuma Casablanca (1942), Per chi suona la campana (1943), Angoscia (1944), Io ti salverò (1945) e Notorious, l'amante perduta (1946). In séguit la s è śibìda 'd lauràr cun Roberto Rossellini mandànd-ag na létra cun scrit dèntar «Sgnōr câr Rossellini, a-j-ò vist i sò film Roma città aperta e Paisà e i m èṅ piaśû dimóndi. S'a gh'î biśógn dn'atōra śvedéśa ch'la dascór dimóndi bèṅ in ingléś, ch'la n s è minga daśmindgàda 'l sò tedésc, ch'la fà fadìga a far-as cumprénd'r in francéś e in itagliàṅ la sà dir sōl “a t vój bèṅ”, a sòṅ prónta a lauràr vòsc». C'n al regìsta rumàṅ l'à tacâ pò na relasiòṅ durànt al ripréśi 'd Stromboli terra di Dio (1950) faghénd scàndal parchè tut dū i éran bèla spuśâ. Paràda via da 'l ambînt bigòt 'd Hollywood, la Bergman la gira in di an Sinquànta siē film cun Rossellini, avēnd anc dū fiōli sèg, l'Isotta e l'Isabella. Finìda la relasiòṅ cun Roberto, la tórna a lauràr in di Stat Unî, pò, malàda 'd càncar, la fà in tèmp a tōr part a Sinfonia d'autunno 'd Ingmar Bergman, al sò ùltim film.
Biugrafìa
Filmugrafìa
1932 - Landskamp, regìa ad Gunnar Skoglund
1935 - Munkbrogreven, regìa 'd Edvin Adolphson
1935 - Bränningar, regìa ad Ivar Johansson
1935 - Gli Swedenhielms (Swedenhielms Family), regìa ad Gustaf Molander
1935 - Notti di primavera(Valborgsmässoafton), regìa ad Gustaf Edgren
1936 - Intermezzo (Intermezzo), regìa ad Gustaf Molander
1936 - Verso il sole (På solsidan), regìa ad Gustaf Molander
1938 - Inquietudine (Dollar), regìa ad Gustaf Molander
1938 - Quattro ragazze coraggiose (Die Vier Gesellen), regìa ad Carl Froelich
1938 - Senza volto (En Kvinnas ansikte), regìa ad Gustaf Molander
1939 - En enda natt, regìa ad Gustaf Molander
1939 - Intermezzo (Intermezzo: A Love Story), regìa ad Gregory Ratoff
1940 - Juninatten, regìa ad Per Lindberg
1941 - Follia (Rage in Heaven), regìa ad W. S. Van Dyke
1941 - La famiglia Stoddard (Adam Had Four Sons), regìa ad Gregory Ratoff
1941 - Il dottor Jekyll e mr. Hyde (Dr. Jekyll and Mr. Hyde), regìa ad Victor Fleming
1942 - Casablanca, regìa ad Michael Curtiz
1943 - Per chi suona la campana (For Whom the Bell Tolls), regìa ad Sam Wood
This article uses material from the Wikipedia Emiliàn e rumagnòl article Ingrid Bergman, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Il contenuto è disponibile in base alla licenza CC BY-SA 4.0, se non diversamente specificato. Images, videos and audio are available under their respective licenses. ®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Emiliàn e rumagnòl (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.