Joŋlei Pawut: Pawut de Paguot Thudan

Joŋlei ee pawut de Paguot Thudan.

Në 2 Penëthiëër 2015, Bënymacbaai Salva Kiir Mayardit ace thiɔŋ ee ciëk de Joŋlei pawut yaam kekë pawuut 27 kɔk, gëër pawuut 10 thɛrcilɔ. Joŋlei rialtuëŋ ee nɔŋic arɔmbaai kadiak de Bor, Twic Pabak ku Duk. Kamkëc aguɛɛrbër, ëyë pawut ditgök në piny, kekë thëmcït 122,581 km² ku ee nöŋ cinëkɔc ditgök thöŋëyic gutci 521, 750 ne 2008 akuën.

Joŋlei Pawut: Pawut de Paguot Thudan

Bor yen ee genamatnhom, yen äcieŋ tedit në Dinka (Muɔnyjäŋ/Jieŋ) ku jɔlä kɔc Nuer. Ne Penëdhiëc 2016, Joŋlei acï bɛraguɛɛr ku arɔmbaai kä bët äke cï ciak, rɛɛth cin de arɔmbeei tinë 11.

Yemɛn, benypawut de Joŋlei Pawut ee maalithkuɛlrou Philip Aguer Panyang, në 21 ruɔɔbuɔt, Joŋlei acikuän në thɔr kɛɛm kuɛt de lɔk, yen acï UN thöŋic në Penëdhiëc 2012, ace piir nuän, ë tebɛr 140,000 kɔc. kë tuëŋ runyam Kërëthäno lonloi në aköl yemɛn Paguot Thudan acï cuëcpiny në 1905 Malek, akutcimuk kör , tecit 19 Km paguot de Mading Bor.

Tɔŋbaai Tueeŋ Thudän cë gëëk, jäl 1955 gut 1972 adhuŋ bei kekë paguotic yɔɔtwei ne Torit, Pabakic Ikuatoriya, (Joŋlei Pawut) akëër Parut Tëŋgelbaai acieŋkuɛl, ku 1983 yic, Tɔŋbaai Reenken ë Thudään acë dhuŋ bei aya Nail kɔ Joŋlei. Wëëc ë leldit Joŋlei  luɔidil, ee 360 km, leldit bɛɛr kääm Mading Bor, ku teyë wɛɛr (S)Thobat tuöm thin ke (White) Wait Nail, agɔl ee cuëc  në 1978 kubën thït në 1983_4 wët kenwëlëmir, kedewëu, ku kenthaäthetët.

Tags:

Paguot Thudän

🔥 Trending searches on Wiki Thuɔŋjäŋ:

Wëlthɛɛr ë ThudänMaikel JakthonWëuFPeithbukMadagathkarAdolf HitlerHussein AbdelbagiAkutmatic ApirïkaRucciaAlirThouth ThudänAɣukarRakKɔc DidiŋaPaguot ThudänPaankɔc Miirlɔckɔc de KoŋgoKɔc MandärïManchester Mɛɛt A. AJubaMiökDhieu Deng LeekBulgariaCAguekIndiɛnDiɛ̈rCadManywëëthPiööckatɔɔrAkeuPiöcemanhraanLopPaŋeŋKuat yomAlïïkSpainLingua Franca NovaƔɔ̈kTuany racWetKurnyukAnyorKuënykuëny bɛ̈nymɛcbaai Amatnhom Pawut America, 2016UkraineKɔc DidingaAtuurAriiŋwëlAmerïkaThidniApam këdïtCainaAmomLicmanaithithNaijeriaThudänBelarusPawuut MatiicThomaliaBelarucE🡆 More