Saneaytara Va Selknam

Saneaytara va Selknam ( okon saneaytara va Ona ) va bifeem tentuyun wetce saneaytara vuester, i va bifeem dilizeyes wali toleafu acku ke XIX-eafa decemda is toloya taneafa sanda ke XX-eafa tove Selknam mikrasane ( okon Ona ) tise amerindafe sane ke Tierra del Fuego ewaleem.

Bocafa karafa ocya ke bate mikrasane Ángela Loij bak 1974 awalkeyer. Batugale ant abic zaavabelcekanik ke bata mikra wan krulded.

Tici XIX-eafa decemda, Tierra del Fuego ewalapa va dulapera ke yona vartesa japa nekiyir. Koplekura va namulolafa vartera va kobodapa wal patectolikeem is britanaf boniasik isu argentinaf isu tcileaf reduyur, numen bata koboda kadayar awalkopesa geja. Namulolafa japa va tanoy Pound sterling talolk ika kot xonukesiyin Selknam saneik dace dodeyed. Wazdera tiyir atoera va nuba ke kosik iku oblaka. Lentefa staba taneon tikiyid numen lamasa runta ge ewalotsa dilizeyer, otceteson il stakera. Aneyason va okaca, tcileafe bowere bak 1890 va Dawson ewala kaike Beagle vedil pu Societas S. Francisci Salesii alkagrustaks xaadayar, exoneteson va gelbeso vuidexo. Selknam mikrasaneik lapteyes va saneaytara ko bata ewala tori toloya sanda zo liziyid. Toloya Selknam yasa bak 1889 bal Tamefa Wonara ke Paris zo kabdunediyid.

Orka

Selknam mikrasaneik tiyid nelkaf irubasik ke Tierra del Fuego ewala.

Seriopafa is rawopafa vayara bazed da bat ilkikeem tir vey taneaf irubasikeem ke Tierra del Fuego ewala, i vey tcabaneyestasik mal amerikafa tadava az remlaniyis va bata gola az kallaniyis va arak ke Patagonia bal waliugal ke tena ke Pleistova is toza ke Xolova.

Martin Gusinde mikropik worayas va ewala tici 1918, va tigira ke baroya Selknam lospa koe yon amidaf pak ke ewala pilkomodayar. Dakteyer da lana avopafa is zaavafa is arayafa tanara vanmiae bata baroya lospa namon kruldeyer, nekev amidaca ke tawavofo tigixo.

Noeltafa vayar danedickid da Selknam mikrasane tiyir fuxe baroy pak :

  1. Párika : koe lentefa azeka
  2. Herska : koe geefa aala
  3. Chonkoyuka : moe azekexa kabdue Inutíl ceda, valey Haush mikrasane.

Illaumara ke sanelia, wodon

Saneaytara Va Selknam
Bocaf Selknam mikrasaneik koe Puerto Harris moe Dawson ewala, 1896

Icde vanpokefa woda ke Selknam sanelia is inyon baroy mikragrelt, uldinera tir wavdapafa kir isk dem saneliopafa vayara abdi boniasa diotera. Soe ta seotara va vanpokefa rietara, Martin Gusinde va sanelia abdi boniara gu 3500 ik 4000 mikrik uldineyer. Bak 1887 El Boletín Salesiano virda gu 2000 korik uldineyer azen Borgatello gertik va 2000 ik 3000 ilkik patayar. Namio ke Manuel Señoret bowesik va Magallanes winka ( 1892 - 1897 ) bazecker :

« Viele Tierra del Fuego ewala zo grupenseyer, pune foliyit da ota ke Ona mikrikeem tiyir axapafa. Voxen vielu jontik vartes vesk zo zabduyud isen ewala gan unenik ke batyon vesk dun zo remlapiyir, gorabatet da ota soye tir loeke zolonafa. Kare elimafa nek vanpokefa patavara, uldinet da icle balem-decitoy patectolik ke Ona zaava moe Tierra del Fuego ewala tid. »

— Manuel Señoret bowesik va Magallanes winka.

Loseptafa saneliopafa vayara gan Lucas Bridges bak 1899 zo skuyur. Va Selknam sanelia leveon vertokayar :

« Gee Río Grande kuksa, 250 Ona mikrik koe konako xo ke ewala bliyid ; lenteon, volke Candelaria alkagrustaks, loon mon 20 amerindik tiyid. Bak mil ilanacek, 163 mikrik gan Candelaria alkagrustaks zo stujeyed ( sedme pone ke Candelaria ), is cugon 350 artan koe Dawson. Trabe tici XIX-eafa decemda, 783 Ona mikrik koe Tierra del Fuego tursia wan kruldeyed. »

— Esteban Lucas Bridges, 1899.

Bata woda divnedid da sanelia ape tiyir vas mon uldineks ke Martin Gusinde ( 3500 ik 4000 koe ewaleem ). Va ota dem amerindik awalkeyes nope xonuka ok akola ok rezgalera remi 18 tanda levi toza ke boniara me grupecket. Tulon bak zixa ke brinuga ke Ramón Lista, icle 28 korik bal tanoya ralentara zo aytayad.

Saneaytara

Artlapira ke argentinaf is tcileaf is britanaf boniasik ko tawavo ke Selknam va medotolmilafa koboda wal stuvusik is moavaneyasik is boniasik is vartesik va bonol kev Selknam mikrasaneikeem nekiyir. Kerelera va cosxo va zauzera ke Selknam cosik lasurojus is lajaxadas va skuyuni tegi tuyeyer : va xonukera is boera is plukera. Vidjera tiyir duna, ton volluntuca tove unenik ke vartes vesk is joara va istayaxa is kabelcara va jontik bonol is firdera va mona is dilfura va ayik. Voxen bata tila me kadayar geltraf gejalpoz yoke exaksunaf ugaf troy ke Selknam mikrik kev tis dreem djudilfus is djugralomes. Bata amidaca tiyir an askiks taceyes da zavzagitison moe cosxo, Selknam rotacagiyid numen xaara is poana griflira tiyid toli neki ke sinafa ilwira wetce blis cot.

Gusinde pwader da tcabanesik « va oria ke adjubeyen amerindik den Ayikopafa Tcila ke London ika balemoy pound talolk ika kota taka stakseyed ».

Moavavoza

Brinuga ke Ramón Serrano Montaner tcileik bak 1879 va tigixo ke jontik drilkaks dem moava koe moavakirafo bixexo ke yona voapa ke Tierra del Fuego ewala murobayar.Nope bata plataera, djupotrasison va moava koe bat sumef siday, yon decemoy divef stuvusik va ewala artlapiyid.​​​ Wori batmana pokolera gan kaliafa puskera va yanta fu kaimpayar.

Aytas askisik

Tis lan zolonaf tcabanesik va amerindik, tid : Julius Popper is Alexander McLennan is « Mister Bond » is Alexander A- Cameron is Samuel Hyslop is John McRae is Montt E- Wales .

Julius Popper

Saneaytara Va Selknam
Erbudik ke Popper koteyas va broca ke Selknam mikrasaneik is viltas va otcesik
Saneaytara Va Selknam
Brinuga ke Popper. Tanoy ticeon Selknam su zo aytayar

Jontika pisonara va Selknam mikrik bak kawodafa brinuga toz sokiyid. Tan okilik ke batyona brinuga tiyir Julius Popper romaniik, i yudik vayayas koe Engla az vanpiyis argentinik grupen kir jontikviele molikeyes va Selknam isu laiteyes isu aytayas. Va sinyona kiewega dubieyer, tadleteson va intaf mukaf dotay. Ko afigasuteksak vaon kabdunediyir, don lana dilfura sopuyuna gan int is erbudatum dadis va viltaxa kev patectolafo pemaxo koe San Sebastián.

Radimi inyona zierdara, ba 05/03/1887 va intyona vestara is kakevera va Selknam mikrik dene Instituto Geográfico Argentino kizey ke Buenos Aires laxayar, don bat divokseks :

«[...] Va driviabol onkayav viele kabdu mon balem-sanoy patectolik laizon tigiv, i va mikrik ton keron lingeyena gexata is tis varon lebaf, is preyutas kadime amna. Biwe vielu wiyiv, pune muvara dem tceka mo cin balieweyer, kougason anam cinaf okoleem, voxe bexe me rotuyur. Va nuga mo sid ve aykayav, dulzatason va amerindafa relingara tuke Winchester zelt [...] Batcoba tiyir riafa koaliera. Edje viltayav, pune amerindik senyes moe sid ten tcekayad, voxe banvielu non viltayav, pune va azdara ke tceka gin gildeyev. »

— Julius Popper, laxa dene Instituto Geográfico Argentino kizey, koe Buenos Aires, 05/03/1887.

Nope bata nega, Magrassi ( 1987 ) koe intafa neva tcilkar da Popper is intaf erbudiktum va tcabanera va Selknam mikrik kan zelt is veya deasegayad, va int afigasuteson dem « intyona warolayana olkotca ».

Ramón Lista

Keni tigira ke Popper koe Tierra del Fuego ewala, bak 1886 ara brinuga plataena gan argentinafe bowere is gadena gan Ramón Lista fayik, nope durulaca ke sayakik ke Lista kev patectolik koe izva zavzayar. Bata zixa ba wontafa pisonara va 28 Selknam mikrik poke San Sebastián tenukeweyer.

Adim rokalit da valey banyona zixa jontikara va tizura ke kawodik kev patectolik num webeyesa va awalkopera va Selknam sane nedickid.

« Viltasa funtera »

Lana vrutara bazecked da bak toleafu acku ke XIX-eafa decemda is toloya taneafa sanda ke XX-eafa, tota koolapisa va Magalhães vedil ok kenolapisa va ronefa ik geefa krimta ke ewala gu viltara va Ona patectolik funteyed : kotviele va pemaxotey sumeon ok broca kozwiyid, pune va sin viltayad. Me gruped va kosikafa ota batmana ksubera ronekiyid.

Nelkafa stakera

To vexala dem nelkafa stakera kotote dilizeyesa koe argentinaf pak ke Tierra del Fuego ewala.

Stakera ke San Sebastián

To taneafa valdigayana stakera tir, isen pintakiron grupet lize is viele ina dilizeyer kire gan argentinaf vestas fayik zo raplekuyur, i gan Ramón Lista triosuyus koe totapone va intaf tegireem. Ba 25/11/1886 Ramón Lista redakik mo piluda ke San Sebastián divtotar enide va vema di vestar. Bak mil viel va Ona grelt kakever. Lakostoler voxen sin acagid. Acum va viltara pu intaf ayiktum dirgar numen 27 Ona mikrik zo aytad. José Fagnano gertik ke Societas S. Francisci Salesii alkagrustaks dositas va brinuga va Lista moliker ise va stakera culimer nume gu baliera gan Lista zo dratcer. Arti abic viel ayik ke Lista va zagara va lane Ona yikye blumted, i va mikrik gelbeyes kadime pistok dem anton tanoya tra is tceka vox kosmayan numaz aytayan kan 28 vilt.

Jivara ke Springhill

  • Xo : Piluda ke Springhill
  • Evla : Meelimafa, bak taneafa sanda ke XX-eafa decemda
  • Kosikeem : mon 500 awalkik

Lan Selknam grelt va megol xeyeyes moe piluda koilkar. Bad tanoy viel, lo bewik ke grelt xonuked. Mil megol zo kojivayar.

Jivara ke Punta Alta

  • Xo : Punta Alta
  • Evla : Meelimafa, bak taneafa sanda ke XX-eafa decemda
  • Kosikeem : 25 xonukesik

Lan Ona grelt va deblamera ke vartesik is inyon unenik remi mon tanoy vielcek acagiyir vieli zertuyur.

Stakera ke Santo Domingo piluda

  • Xo : Santo Domingo piluda
  • Evla : Meelimafa, bak taneafa sanda ke XX-eafa decemda
  • Kosikeem : 300 xonukesik

Alexander McLennan va lan kugdayan Selknam grelt gu lorotara ganeyer enide sin va dili di titickayad. Ba lorot va gimara va vor jontikote volmiv gimayar. Rabateson da lo amerindik al tugrijaweyed, va xo buluyur voxe pu inyon unenik tigis moe bria va viltara va kotaf grelt dirgar.​

Rabatera ke italiik

  • Xo : Meelimafo
  • Evla : Meelimafa, bak taneafa sanda ke XX-eafa decemda
  • Kosikeem : 80 xonukesik

Lan italiaf kolamasik moavaneyas koe ewala va awalkoda ke 80 Ona mikrik kosmayar. Koto alto tiyir dem viltayana conyuta.​

Yordara ke akola

Viele europik va Warzafa Tamava artlapiyid, pune va akola doon vanbureyed, voxen patectolafa sanelia en tiyid rojuxiskafa kev batyona akola kiren sinaf rojus bolk me tiyir kalvekaf. Tulon brinkakola is kotcakola is aryona akola va patectolafa sanelia ke Amerika tsalayad ise dace lantode va ilwiracka ke lanyona varafa mikra nekiyir.

Vrutaks

Suteks

« Julius Popper romaniik nope intyona faspara va aneyara va warzafo moavaxo ixam zo gruper. Va bata forteyotafa eba dulapeyer viele intafa kawodafa ja tineyer nume va rodjera djumoticar, viroyapanon kobason mu yon vartes tilik djudeokapas va anlizukikeem. Viele europik va intafa tirka loloon tuwavdayad, pune Popper va bowere ke Buenos Aires gukoer. Va anlizukik pirton vox dekson ortason rojur enide bak sanegafa laxa ba 27/07/1891 va obrara il astirbafa buntura ke intaf unenikeem britsar. Milviele va trutca va boera is situndara is pisonara raplekuna gan europafi tari pintapason atoeyer. Tire va geltruca ke bat relkaf bifeem meroxanason va ewa pimtayar, ise dere tire va anlizukikeem rojuyur : ~ Memalyuca me tir neyon gu amerindik... Ayik re dilfus va kiewega ke artan koe bato tawavo me tid Ona mikrik vols batakaf amerikik, tid to govitik ke troskadapa. ~ Manyona gorestafa ewa ! Nekevon, pak ke Popper koe eaftafa zexa tiyir torigirafa, da ~ kalfelira va Ona mikrik al vanpir kazawaks va tari mimayani div kota patecta ke Europa, is wenya ke apkara ke emdus ayiktum is rezgalenik is tozekik ke kota zaava. ~ Afigasutera va stakera va amerindik va in me tukinokayar, viele ploteson va zelt, va intaf tozekikeem milinde xialason stayar : awalkoda ke cenenik moe taneafa azenta dayker edje zelt kev otcesa ayikya isu rumeik zo vodjud ; int va lubera ke awalkolaf bakanik tcoker. Awira ke bata lospa lemister. »

— Martin Gusinde

Koe fela

Bak 1882 Daily News londonafa fela va koerudaks ke britanik dulapes va skapafa rotisaca ke Tierra del Fuego ewaleem :

« Trakut da patecta ke Tierra del Fuego tiyir zeitafa gu bonolafa vartera voxen antafa rotoda ke bat abdumimaks tir da patectolik ke Tierra del Fuego cwe zo gonawalkoped. »

— Daily News, 1882

« Abdida drowigon seltaykirafe sane dum forteyfamik va bat siday artlapiyid, gubefa brava ke Kawyi mikrik tiyir kevsukafa broca kum asadayana alma. Koak ke almaxa al zo fasiayar aze gu akel biaxa zo lingeyer. Ayikya va eyelt kum spedolxa ta kayestara va lava epuyud, is va eyelt kum tronkayana edgarda ta remburera va nela, is va bil kum plaxafa is tupibayana alma ta burera va pintik. Bak XVIII-eafa decemda isu XIX-eafa, norgafa megoltota isu sverigafa gan tcabanesik va driviabolaf ok bresitolaf myot is anglosaxonaf tcabanesik va poriol is lenteamerikaf tcabanesik va idatcol zo kazokeveyed. Lantan va xim ke sulem aytayan ta myot is sum dace kojivayad, batkane webeson va deokara va patectolik. Kali 1880, mon 4000 mikrik ke Ona is Yamana al rembliyid. Banugale europik toz zavzagiyid. Lantan tiyir Julius Popper yudaf romaniik grustayas va sistu male Buenos Aires ta maltioltera va moava koe geeka lize va konako tcatexo va moava staksena ko Hamburg koo Punta Arenas. Dace miv taluyur ise va yasegafe gre ta winugafe piute volmiv priduyur, kan jugoslavaf ik osteraf sayakik viroyan mildroe dam argentinaf ardialik ; tcabaneson va Ona mikrik kan zelt ik veya az va int afigasuteson do « dotayana olkotca » suskeyer. Gelusik is englaf ok skotaf ok eireaf ok italiaf dodelik tiyir « tcabanesik va amerindik » isen lantan dum Mac Lennan okon « Chancho Colorado » va tanoy pound talolk ika taikieem ok moueem vox tanoyu acku ika rumeikaf oblakeem dodeyed. Kaikion Menéndez Behetty awalkopeson va Tehuelche mikrasane va mil bolk zanieyer. »

— Alfredo Magrassi, Los Aborígenes de la Argentina

« Sin gan Chancho Colorado ( McLennan tis inaf yoltack ) ristusik ke Menéndez yasa zo aytayad. Va aryon aytasik dasugdá : tan tiyir José Díaz portugalik. Ar tiyir Kovasich jugoslavik. Alverto Niword tiyir ar ; baroy ar tiyid Sam Ishlop is Stewart is lan weltik ke Malvinas tursia. Kan jinafa gadikya dasugdayasa va kot, va banyon loleon grupecké [...] voxen va konakar mea setiké. »

— Federico Echelaite okon Echeline ( vey Ona gadikya ).

Vanblira ke vartes pilkotap

Toza ke bondafa vartera koe Tierra del Fuego ewaleem gan tcileafa soka kan sanegon botcozayan peyak ok moerura ke sokafa rictaga zo bristuyur. Taneafa kaxaara koe Bahía Gente Grande gee Porvenir welmoton ice 1230 km² pu Wehrmann Sistu bak 1884 zo kserayar. Kaikion an kaxaaks ke bondafa izva koe Magallanes gola pu José Nogueira bak 1890 zo kserayar, i lizukedaks vas lo tan-celemoy iray koe Tierra del Fuego konaleyen kan 2616-e ilamafi kexi ke 09/06/1890 tori rotuwarzan jijacek vas tol-sanda. Bat kaxaaksap is tel vas 3500 km² ixam kserayan pu Nogueira is Mauricio Braun ikaberikye vanpiyir omava ke direfu Sociedad Explotadora de Tierra del Fuego sistu bak 1893.

Bak 1894 kerelera va Tierra del Fuego va taway izvon frofayan gan Selknam mikra riwe besayar, numen sinafo savsavafo tcabanexo iku irubaxo iku fiptaxo iku remdolekaxo fu ilbliyid ise art geefa otsa ke ewala fu zo irutayad. Ison koplekura va namulol va ilbedera va inafi dalafi sinkasi neki titosipeyer, i va driviabol tis wivga ke viltaxa ke vartes vesk. Tire patectolik kalion vangrupeyed da « batakaf driviabol » ( namulol ) drikon zo vangiyid nume va bat sulem toz malestuyud. Bati tegi kle tiyir taneaf deonolk wal boniasik is patectolik. Lyumara me tiyir betafa wal boniasik torigis da patectolik tiyir relingasik va digiraroka, is Selknam mikrik torigis da koliotbatakik ton Selknam ava ) tiyir lujdik ke abdigadaxo.

Toza ke awalkopera va Selknam mikrasane

Saneaytara Va Selknam
Selknam muka dubieyesa gan erbudik ke Popper

Batinde an gabenaf luz ke izva ke Selknam mikrasane. Kerelera ke bond toz tiyir idjon gu kevudara ke patectolafa tira koe Magallanes gola. Rictaga va patectolikeem jiligackayar, soe luda va bondeem vols Selknam mikrik zboleyed. Swavay ke bane sare tickiyir geltraca meguzekasa va kodoplekura va patectolafa tamava den lana ovopinda moe luda ke « abduxoa » is « seltay ». Batdume vartesik kare intyona luda dun tegiyid ise va saneaytas tawuk fukorlayad, segeson va jontik erbudik loviele divef is kobureson va jontiko ervo enide Selknam kotdroe di zo deokayad. Geltruca ke batmana bifa gan unenik ke vesk zo gruyeyer, i gan unenik welidayas da brinuga kev amerindik tiyid yavafa krubera.

Beka yolt ke pakesik va awalkopesa brinuga zo gruped, pune abiccoba icde benplekus blodik ke bat tegieem zo miwayad, tulon icde bondaf digisik tis rontif tilik ke zierdasik. Bat yolt vas Mauricio Braun naavdad, i vas ayik welidayas da va lanyon tawuk al fukorlayar, ruyeson da sinaf mukot anton tiyir rojura va boaks. Dere José Menéndez Menéndez ikagadikye ke Mauricio Braun lobokson tegiyis kev patectolikeem koe argentinaf pak ke Tierra del Fuego. Bat grupen korobutik digis va toloy vartes vesk vas loon 2000 km² iste Selknam tawavo, tiyir okilik ke Alexander Mac Lennan kotgrupaf tcabanesik va amerindik, grupen wetce « Chancho Colorado » is pakeyes va gabentafa stakera ke Cabo Peñas lize 17 amerindik zo aytayad. Ba inafa bulura arti zanugal vas san-toloya tanda, gableteson va tciamafa zanara, Menéndez va vodakirapafa moavafa trula pu Mac Lennan firviyir.

Lentefo cosxo gan vartes vesk granon toz zo kereleyer numen jontik patectolik aelesin is brazan gan batakik van geefa otsa ke ewala toz yateyed lize lospa loeke vaniksantunafa gu vo sokeyed. Acum lyumara ta stujera va seg loloon tunoaweyed isen darpe bondafa kerelera valente ewala, acagira laumayar. Tira ke Selknam sanemikrik mali exonera va alkagrustaks tuastirbaweyer isen akola tiyid blodafa gu awalkopera va arak ke sanelia lapteyesa va likera va batakik.

Kaikion yonara koboda wal Manuel Señoret bowesik is José Fagnano okilik ke Societas S. Francisci Salesii alkagrustaks va gropa ke patectolikeem ware tuastirbayad. Abrotcifa mijera ke wideytafa rictaga va gertikeem va keldaskisa maera va patectolaf uum me rowalkaluyud. Sedme savseluxaxa, Señoret bowesik dun tiyir muf gu neya ke bondafa vartera nume va dulapera va pizaf bifeem dilizes koe Tierra del Fuego dikeke exaksayar. Tiyir ana rictaga ke gola voxe va sanegafa nek fiuntafa stakera meinde djutatceyer.

Jizara va saneyatara

Arti konaka tanda, malyerot va koboda lamaltegiyir, kan lana diotexa ( 1895-1904 ) stana gan Waldo Seguel tcileaf malyesik. Bata diotera exoneckeyer da tcabanera dilizesa koe Tierra del Fuego me tiyid pak ke sanef vund isen gralomerapa va amerindik poanon is walmuneteson solstan ko Punta Arenas dere tiyid lana tegira ke wideytafa rictaga dofugon gu bondaf vartesik is teca maera va patectolaf uum.

Soe jizafa diotexa va abic veskik anton buntuyur, i va veskik kalion divstoleten kadimi jiz solve dalaf blodik meviele zo koridackayad, trabe pilkotik va vesk dum tulon Mauricio Braun is José Menéndez is Rodolfo Stubenrauch is Peter H. Mac Clelland valey bloduca ke Señoret bowesik is flibik dum José Contardi, i ke winugik gomalaskis va mwa. Koe Rofavera va patectolafa sanelia ke Tierra del Fuego neva ke Carlos Vega Delgado sutesik, Waldo Seguel malyesik va bondaf vartesik gunaf gu saneaytara tire greleyer, rolon dakteson da va vrutara ke Selknam icde saneaytara me rokonaleyer beka konak gertik ke Societas S. Francisci Salesii alkagrustaks va Selknam ava al gruravavuyud isen dace lan espanavus Selknam mikrik tiyid, tulon Tenenésk is Covadonga Ona is tanoy zanivasik va uja.

Tena ke Selknam mikra

Tere kadimi rontifa ralentara, toleaf azed zo vankabuyur : kalsulara va patectolik ke ewala numaz staksera ko Dawson alkagrustaxo. Koe bata bumafa ewala amerindik nope selusa abdufira ke boniara kalion zertuyud. Gu data titfira ke sanelia nekiyina gan ageltucafa ekena tcabanera ke veskik, va alkejara nekina gan jontikote koakolara goloplekut, i va koakolara lodam tcabanera va ayik tere kidayad. Sedme xantaza, loon 1500 mikrik bad oxam balem-sanda nope koakolara is tusporgawera ke akola ordafa gu boniasa sanelia mulufteyed. Angela Loij bocafa Selknam ayikya koe Argentina bak 1974 awalkeyer.

Saneaytara va Selknam oke suteroteem

  • (en) Uttermost Part of the Earth (1948), namio ke Lucas Bridges.
  • (es) La Patagonia trágica (1957), ke José María Borrero.
  • (es) Solo el viento (1964), reizaf dotay ke Enrique Campos Menéndez.
  • (es) Cazadores de indios, Rastros del guanaco blanco (1980), ke Francisco Coloane.
  • (es) Latitude austral (1991), ke Xavier Alcalá.
  • (es) El corazón a contraluz (1996), ke Patricio Manns.​
  • (es) Los indios de Tierra del Fuego: resultado de mis cuatro expediciones en los años 1918 hasta 1924, Ministerio de Instrucción Pública de Chile, gan Martin Gusinde.
  • (es) Los espíritus selknam (2003), ke Constanza Recart is Ana María Pavez.
  • (es) Raptados (2011), ke Álvaro Huevo Díaz is Omar Oniri Campos.
  • (es) Menéndez, rey de la Patagonia (2014), ke José Luis Alonso Marchante.
  • (es) Selk'nam: Genocidio y resistencia (2019), ke José Luis Alonso Marchante.
  • (es) Selk'nam: Fragmentos de un exterminio (2021), cómic documental de Carlos Reyes y Rodrigo Elgueta.

Vuestexa

Vuestesa neva

  • (en) Anitei, Stefan. The Enigma of the Natives of Tierra del Fuego: Are Alacaluf and Yahgan the last Native Black Americans?
  • (es) Barrientos, Diana. Impacto del proceso colonizador de Tierra del Fuego en la población selk’nam (1881-1920). Xantaza : Archivo Nacional de Santiago de Chile.
  • (es) Barrientos M., Fresia (2005). Pueblos originarios de Chile. Santiago de Chile: Universidad Academia de Humanismo Cristiano. ISBN 956-7382-09-3.
  • (es) Belza, Juan (1974). Indiorum. 1914. Karukinka 9: iii-xii.
  • (es) Belza, Juan E. En la Isla del Fuego. Instituto de Investigaciones Históricas Tierra del Fuego, 1974. Bib ID 1459868.
  • (en) Bridges, Thomas (1897). An account of Tierra del Fuego (Fireland), its natives and their languages. Royal Geographical Society.
  • (es) Bridges, Esteban Lucas (1935.) Supersticiones de los onas. Argentina Austral 73: 33-39.
  • (es) Bridges, Esteban Lucas (1952). El último confín de la Tierra. Buenos Aires: Emecé.
  • (es) Bryson, N. The great ceremonies of the Selk'nam and the Yamana. A comparative analysis. En McEwan, C., L. Borrero y A. Prieto (eds.): Patagonia. Natural history, prehistory and ethnography in the uttermost end of the world (bu 82-109). London: British Museum Press.
  • (es) Casali, Romina. Conquistando el fin del mundo. La misión La Candelaria y la salud de la población selk'nam (Tierra del Fuego, 1895-1931). Rosario: Prohistoria.
  • (en) Chapman, Anne. European Encounters with the Yamana People of Cape Horn, Before and After Darwin, Cambridge University Press, 2010, 1st éd. ISBN 978-0521513791.
  • (es) De Agostini, Alberto (1956). Treinta años en Tierra del Fuego. Buenos Aires: Peuser.
  • (es) Gallardo, C. (1910). Los onas. Buenos Aires: Zagier y Urruty.
  • (es) García Canclini, N. (1986). La producción simbólica. Teoría y método en sociología del arte. México DF: Siglo XXI.
  • (de) Gusinde, Martín: Nordwind—Südwind. Mythen und Märchen der Feuerlandindianer. E. Röth, Kassel, 1966
  • (es) Harambour, Alberto (2019). ‘There Cannot be Civilization and Barbarism on the Island’: Civilian-driven Violence and the Genocide of the Selk’nam People of Tierra del Fuego. Koe Mohamned Adhikari (ed.). Civilian-driven Violence and the Genocide of Indigenous Peoples in Settler Societies. Cape Town: University of Cape Town Press, 165-187.
  • (es) Harambour, Alberto (2015). El ovejero y el bandido. Trayectorias, cruces y genocidio en dos relatos de viaje británicos en Tierra del Fuego (década de 1890), Anales de Literatura Chilena 24, 163-182. krent.
  • (es) Harambour, Alberto. Investigación, estudio introductorio y notas. (2016). Un viaje a las colonias. Memorias y diarios de un ovejero escocés en Malvinas, Patagonia y Tierra del Fuego (1878-1898). Santiago, Centro de Investigaciones Diego Barros Arana-DIBAM.
  • (en) Hodge, Frederick Webb. Proceedings: Held at Washington, 27 ik 31/12/1915, xanto ke Universidad de Harvard (649 bu).
  • (en) Hogan, C. Michael. Cueva del Milodon, The Megalithic Portal, ed. A. Burnham, 2008
  • (es) Martinic, Mateo: El genocidio selk’nam: nuevos antecedentes. Anales del Instituto de la Patagonia, 19: 23-28, 1990.
  • (es) Penazzo de Penazzo, Nelly Iris, is Guillermo Tercero Penazzo. Documentos del genocidio Ona, ISBN 9879114027, LCCN 96117754, LC F2986.P45 1995
Saneaytara va Selknam
Erbudik ke Julius Popper va Selknam mikrasaneik viltad ; kabdueon awalkoda ke Selknam xonukenikye
Ugal is xo
Evla 1880 - 1910
Patecta   Saneaytara Va Selknam Argentina
Ara patecta Saneaytara Va Selknam Tcilea
Debala Tierra del Fuego, Argentina is Tcilea
Ord is jala
Ord Awalkopera va sane
Jala Patectolafe mikrasane
Kosikeem   ≈ 3900
betara teza
Saneaytara Va Selknam  Tuveli icde Izvopa  Saneaytara Va Selknam
Saneaytara Va Selknam
Selknam rumeik, 1898
Saneaytara Va Selknam
Selknam mikrasaneik afigasuteyen koe Punta Arenas abdi mallapira ko Tamefa Wonara koe Paris, 1889

Tags:

Saneaytara Va Selknam OrkaSaneaytara Va Selknam SaneaytaraSaneaytara Va Selknam Nelkafa stakeraSaneaytara Va Selknam Yordara ke akolaSaneaytara Va Selknam VrutaksSaneaytara Va Selknam Vanblira ke vartes pilkotapSaneaytara Va Selknam Tena ke Selknam mikraSaneaytara Va Selknam Saneaytara va Selknam oke suteroteemSaneaytara Va Selknam VuestexaSaneaytara Va Selknam

🔥 Trending searches on Wiki Kotava:

Surbol (Madoqua saltiana)SkiperaXanta ke tamava (trutca ke Courbet)MoskvaTaltefa Europa2022Chesapeake (suterot)Meftava koe Saint-Rémy dem orikafa mona (trutca ke Van Gogh)Félix VallottonElmol (Neurotrichus)TanzaniaKigomaGolaStrega Suterotafo PoradroRossiavaPolskavaDelt va Jules Bordet (trutca ke Courbet)Ipomay (Micropygia)Talakoldunol (Dermoptera)Europaf patectoy (trutca ke Bierstadt)Kerafa dinda koe sanef gerd koe Arles (trutca ke Van Gogh)Prunus dulcisSuvomMariol (Semnopithecus)Théodore RousseauAfigasuteropaNastopaSidlekeugalKudjotya ke WillendorfSoist (trutca ke Courbet)SloveniaTamavafa gadakiewega koe Taltefa SaxaraEspanaIpomay (Aenigmatolimnas)SidopugaleemSalvadora Medina OnrubiaVesnol (Lissonycteris)Vesnol (Ptenochirus jagori)Tamaca pia (trutca ke Church)RazopaWiks va Cotopaxi tculk (2) (trutca ke Church)RossiaNiccolò AmmanitiBareaksatInterlingueavaSid dem eftela (trutca ke Van Gogh)2001Anton TcexovVitus BeringNewzelandaMivdelt (3) (trutca ke Courbet)NiponaSofi Oksanen2014KošiceVexala dem nafalikeem ke FrancaMadagasikaraÉmile ZolaFreetown🡆 More