Alẹkzanda De Yin Daho-Gbó

Alẹkzanda Atọntọ Makedonia tọn (20 kavi 21 Liyasun 356 BC -10 kavi 11 Ayidosun 323 BC)yin yinyọnen di Alẹkzanda De Yin Daho-gbó.

Eyin Ahọlu Makẹdóníà tọn sọn Owhe 336BC jẹ Oku Etọn whenu to owhe 323BC. Ewọ wẹ Awhangan Daho Hungan to whelọnu. É yin jiji to owhe 323BC to Oto Pella heyin Ayimatẹn Makẹdóníà tọn. Alẹkzanda yin visunnu phillip heyin Ahọlu Makẹdóníà po Aihundatọ lanmẹyiya, Ahọvi Epirọsi tọn. Alẹkzanda mọ Lehe Otọ Etọn diọ Makẹdóníà Zun Awhanpa Daho gbọn sọ Ovu whenu Eton, bo mọ Lehe e gbawhan to Awhangbenu to (Balkan) dó. To Whenuena e yin owhe wiatọn mẹvi, phillip Basi oylọ na nuyonentọ Glẹki tọn dé je bọ yin Aristotle nado wa yin mẹplọntọ na Ovi Etọn he yin Alẹkzanda. To owhe Atọ̀n gblamẹ Arisitotu plọnnu Alẹkzanda sọmọ bọ é tindo owanyi to nuplọnmẹ lẹunnuyọnẹn po Amasin bibasi po, ehe wa yin nujọnu hugan to gbẹzan Alẹkzanda tọn mẹ.

Alẹkzanda De Yin Daho-gbó
Alẹkzanda De Yin Daho-Gbó
gbẹtọ
Sunnu kavi yọnnusunnu Jlado
Otò he mẹ e wá sọnMacedonia Jlado
Name in native languageἈλέξανδρος Γ' ὁ Μέγας Jlado
YinkọAlexandros Jlado
Noble titlepharaoh, king Jlado
Jijizan20 Liyasun 356 BCE Jlado
Fie e yin jiji tePella Jlado
Okúzán10 Ayidosun 323 BCE Jlado
Place of deathBabylon Jlado
Manner of deathnatural causes Jlado
Cause of deathtyphoid fever Jlado
Place of burialAlexandria Jlado
Otọ̀Philip II of Macedon Jlado
Onọ̀Olympias Jlado
SpouseRoxana, Stateira, Parysatis II Jlado
Unmarried partnerBarsine, Bagoas, Hephaestion, Campaspe Jlado
OviAlexandros IV of Macedon, Heracles of Macedon Jlado
RelativeEurydice I of Macedon, Amyntas III of Macedon, Neoptolemus I of Epirus Jlado
FamilyArgead dynasty Jlado
Writing languageAncient Greek Jlado
Azọ́n etọntonudọtọ, military leader, monarch Jlado
Position heldList of ancient Macedonians, pharaoh Jlado
Student ofAristotle, Anaximenes of Lampsacus Jlado
Religion or worldviewAncient Greek religion, Greek mythology Jlado
Eye colorblack, blue Jlado
Medical conditionheterochromia iridum Jlado
Military rankcommander-in-chief Jlado
ConflictWars of Alexander the Great Jlado
Owner ofBucephalus Jlado
Influenced byAristotle Jlado
Present in workVows of the Peacock, Civilization VI, Civilization V Jlado
Time periodMacedonia Jlado
MountBucephalus Jlado

Alẹkzanda to Awhangbenu

To 340Bc, phillip Basi oylọ na Awhanfuntọ Makẹdóníà tọn lẹ Nado yi funawhan. É ze Alẹkzanda Owhe fọtọnnukundopo mẹvi do otẹn Aṣẹpipa tọn mẹ bo yí Awhangbenu.sigba to godo mẹ awhanfuntọ Maedi tọn diọnukunsọ whezezẹtẹn Makẹdóníà bo jẹ Atẹṣi ji, bọ hẹn Hunyanhunyan biọ otọ lọ mẹ. Alẹkzanda Basi oylọ na Awhanfuntọ Etọn lẹ nado yi doalọte na Maedinu lẹ, ye gbawhan yetọn, bo diọ yinkọ na otọ yetọn Zun Alezandirọpoli. Alẹkzanda lẹzun Ahọlu Makẹdóníà tọn to whenuena Otọ Etọn yin Huhu. Opli dé yin bibasi to todaho Glẹki tọn je zọn bọ é lẹzun ogàn Daho Awhanpa lẹ tọ. E Zan huhlọn Aṣẹpipa tọn Etọn do pli Awhanpa susu lẹ sọgbe jẹ linlẹn Otọ Etọn. To owhe 334Bc tọn, E dé gandudu pẹsianu lẹ tọn dó Asia pẹvi ji. É jẹ Agbawhlenji hẹ pẹsianu lẹ na Owhe Ao. Alẹkzanda gbawhan pẹsianu lẹ tọn po isusi po Gaugamẹla po. É dé Ahọlu pẹsianu Darusi Atọ̀ntọ sọn Aigba lọ bo yí Aigba pẹsianu lẹ tọn lẹ. É da Ahọvi lọ nado dohia sọ gbekọndopọ tin to Aigba yọyọ lọ mẹ. To ojlẹ dé mẹ, Gandudu Alẹkzanda tọn dlẹnkan sọn Ohu Adiriatiki tọn kaka jẹ Otọ India tọ kọn. É funawhan hẹ otò Indiani tọn to owhe 326Bc, bọ gbawhan Ahọlu porusi tọn,he duahọlu do Punjabu ji. To Whenue ye ko kọngbedopọ godo, Indiani yin mima do Ahọluduta susu ji. Awhanfuntọ lọ lẹ gbẹ Nado dasa indusi yi funawhan jẹ Ahọlu he tin to awa Awetọ ji, enẹwutu Alẹkzanda plan ye tọn sọn Oto Indiani tọn mẹ. Alẹkzanda ku to Bábílónì to owhe 323Bc, ṣigba gbẹtọ lẹ ma yọ Nuhe hui na taun tọ. Mẹdelẹ sọ nudido, mẹhuhu kavi Ova wẹ hui. Ṣigba whẹpo e dó ku wẹ é ko tindo linlẹn nado yi ho Aigba Arabia tọn yi. To oku Etọn godo Awhanpa delẹ tlẹn gandudu Etọn dó flinflin. Diarọsi Dugan do Ayimatẹn susu ji. Gandudu lọ lẹ Nọ funawhan sọta yedelẹ. Mẹhe Gan to yé mẹ wẹ tomẹnu seleusidi tọn. Gandudu Alẹkzanda tọn bẹ Aṣa Glẹki tọn po Ogbe Etọn po hẹn. É wamọ na todaho Ko (20) he ye do yinkọ Etọn na, Titengbe Alẹkzanda Ejibiti tọn. Whesisa do Makẹdóníà zọn bọ oto lọ hunnukun. Ohia ehe sọgan yin mimọ to Aigba Awhanfuntọ Byzantine tọn to hohowhenu. Gbẹtọ lẹ bo nọ dó Glẹnsigbe to ṣẹnṣẹn po wheyihọ waji Anatolia kakajẹ owhe 1920 lẹ. Alẹkzanda ku gbọn Ova Dali, to owhe gbannukunawetọ tọn. Mẹde ma gbawhan etọn pọn.

Alòdlẹndonu lẹ

Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ

Tags:

Owhe

🔥 Trending searches on Wiki Gungbe:

OkúJijiBaba YaboJoy NuniehZémijanAdesola Nunayon AmosuNusọnuOwhèCefalexinJacob Leon RubensteinKyivAdolf HitlerAhí Dantọpa tọnEstam UniversityJaiye KutiGbagliOwhéTreasure IslandOtọ́Weda TanganTogoDaniel Kamwa/guw-bjJijọhoBabajide Sanwo-OluZangbetọJapanAigbaDapo Abiodun/guw-bjZeusBola AreBernard NyarkoSamuel WhetoVladimir PutinPita De Yin Daho-gbóMathieu KérékouEstella CanzianiMichael EcheruoSeriki Williams AbassConfuciusHelsinkiDavunṣoSolomon BonuBenigno Aquino IIIDalẹ WhedakọHarry S. TrumanNinọmẹBarack ObamaPlidopọ Ayimatẹn lẹ tọn Amẹlika tọnSesi Oluwaseun WhinganMarilyn MonroeWilfried TevoedjreOwe Awhàn TọnTodohukanji Yinkọ Ayimatẹngán Ayimatẹn Niger Tọn Lẹ Tọn🡆 More